Så ser krisberedskapen ut på Karolinska idag

Nyhet 2025-03-21

Den 5 maj 2023 deklarerade WHO att covid-19 inte längre utgjorde ett globalt hälsonödläge. Men vi lever kvar med minnet av pandemins enorma effekter, både inom vården och i samhället i stort. Och knappt var pandemin över förrän Ryssland fullskaliga invasion av Ukraina skedde. Karolinskas beredskap för krissituationer kvarstår som en högst aktuell fråga år 2025.

– Vi ska komma ihåg att det var mycket som fungerade bra på Karolinska under pandemin, säger David Konrad, funktionschef för Perioperativ medicin och Intensivvård på Karolinska.

Han förklarar att ”rusta upp i lagom nivå vid rätt tidpunkt är nyckeln”; övrig tidskritisk vård måste fortfarande kunna genomföras.

– På Karolinska sköts en del icke-akuta operationer fram till förmån för att intensivvårda covid-patienter, men exempelvis cancervården upprätthölls under hela pandemin.

Träffsäkra prognoser gjordes tidigt

David Konrad betonar att i en krissituation behövs många olika kompetenser och professioner för att arbetet på ett sjukhus ska fungera.

Medicinteknik, sterilteknik, logistik, varuförsörjning, lagerhållning och patienttransportörer är några exempel – och han tillägger att även analytiker spelade en viktig roll under covid-pandemin.

– Vi använde analytiker för att skapa prognoser gällande hur många covid-patienter som skulle komma till Karolinska den närmsta tiden. De prognoser som vi upprättade bara tre till fyra veckor efter pandemins start träffade rätt med 90 procent gällande vilka patienter som kom vilka dagar och hur sjuka de var.

Brist på material får inte uppstå igen

Något som man inte var beredd på när covid-pandemin kom var den brist på material som snabbt skulle uppstå.

– Det gäller egentligen hela samhället; hur sårbart det är när vi har lite redundans i vår varu- och materialförsörjning. Vi hade inte i närheten av det som behövdes inför den krisen vi stod inför, säger David Konrad och fortsätter:

– Idag finns en regional ansats att öka varuförsörjningsberedskapen, och på Karolinska finns idag en ambition att ha minst två veckors lokalt lager och detta kommer sannolikt fördubblas framöver.

Ökad beredskap för både kriser och krig

För att bli riktigt bra på att hantera oförberedda kriser som uppstår behöver man ha en tydlig krisledning.

– Att vi gemensamt har jobbat tillsammans genom en pandemi har skapat en trygghet. Den generella beredskapen är bättre och bredare idag, men vi är medvetna om att vi behöver öva krisledning regelbundet och på olika scenarier, säger Christina Granath, beredskapssamordnare på Karolinska.

Redan innan covid-pandemin fanns en krisorganisation i form ett urval av medarbetare organiserade i LSSL (Lokal särskild sjukvårdsledning) och motsvarande på regional nivå, RSSL.

– Vi har gjort stora lärdomar av covid-pandemin som vi tar med oss framåt. Men vi fokuserar inte enbart på kommande infektionshot, vi arbetar också med att stärka upp ”det robusta sjukhuset”. För även andra typer av katastrofer behöver det finnas beredskap för. Storskaliga traumahändelser som flygolyckor och masskjutningar, men också krigssituationer – något som blev tydligt i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och vårt inträde i NATO, säger Christina Granath och tillägger:

– Vi har allihop blivit bättre på omvärldsspaning och nätverkande i våra olika typer av roller, vi har alla ett extra öga ut mot världen – både förberedande och sådant som kan påverka oss.

Tränar och reviderar beredskapsplaner

”Övning ger färdighet” är talesättet och Christina Granath berättar att det träffas och övas regelbundet inom LSSL.

– Vi har uppstartsövningar, samarbetsövningar och tränar på olika scenarion, både lokalt på sjukhuset och regionalt i samarbete med RSSL.

Även på en nationell nivå övas det krisberedskap, och höstas deltog Karolinskas LSSL i en nationell övning där scenariot var explosioner med masskadehändelser som resultat (läs artikel här: Karolinska övar inför katastrof: ”Ett väldigt obehagligt scenario”).

– Vi stärker vårt externa nätverk och vi rustar tillsammans i det civila försvaret där Karolinska är en viktig del. Vi jobbar också med samverkansparter, fler nu än innan pandemin. Exempelvis Försvarsmakten, Polismyndigheten, frivilligorganisationer och näringslivet – det handlar om att bygga det civila försvaret och bygga försvarsvilja, säger Christina Granath.

Beredskapssamordnare på heltid

LSSL är uppbyggd i tio olika stabsfunktioner, med utgångspunkt i ”Nato-modellen”. Utöver själva ledningsfunktionen finns allt från kommunikation till dokumentation och krisstöd som funktioner. Alla har sin specifika uppgift under en kris och det finns tydliga planer för vad som ska utföras och hur.

– Det handlar om att säkerställa kompetens gällande det katastrofmedicinska beredskapsläget. Utöver att vi utökat antalet övningar inom LSSL så har vi en intensiv övningsverksamhet i delar av vårdkedjan. Vi reviderar också de katastrofmedicinska beredskapsplanerna givet det säkerhetspolitiska läget, säger Christina Granath.

Hon förklarar att det numera är tema- och funktionschefer som är chefläkare i beredskap. Det ger en starkare styrning och mandat tack vare den närmare kopplingen till verksamheterna.

Karolinska har även förstärkt upp antalet personer som arbetar halv- eller heltid med dessa frågor.

– Vår viktigaste uppgift som beredskapssamordnare är att se till att verksamheterna möter varandra och processerna jackar i varandra, säger hon och avslutar:

– Vi måste komma ihåg att vi inte klarar någon situation utan våra medarbetares insatser. Personal, personal, personal var nyckeln till framgång under pandemin och det var i grunden tack vare medarbetarnas fantastiska insats som vi tog oss igenom det.

Text: Josefine Franking

Mer i serien "Vi minns pandemin"

Del 1: Vi minns pandemin – tillbakablick i bilder

Del 2: Den stora omställningen: Så hanterade Karolinska pandemins inledningsskede

Del 3: Den nya vardagen – Markus på IVA minns pandemin

Del 4: Långtidscovid: "Från tanke till öppen mottagning tog det 6 veckor"

Del 5: Stordåd i det dolda: Hör farmacuten och mikrobiologen berätta