Karolinska övar inför katastrof: ”Ett väldigt obehagligt scenario”

Nyhet 2024-11-19

I ett ganska trångt utrymme på Karolinska Universitetssjukhuset övar trettiotal sjukhusmedarbetare i olika funktioner på att hantera en storskalig katastrof. Det är tredje övningsdagen denna vecka för några i stabskonstellationen och första tillfället för andra.

­– Det börjar med ett nationellt besked om att fyra hundra estländska patienter behöver evakueras för vård i Sverige. Därefter har det tillkommit andra saker såsom stora explosioner på Centralstationen och Norra Bantorget i Stockholm och många andra platser i Sverige, bland annat Visby och Umeå, säger David Konrad, till vardags funktionschef på Perioperativ medicin och intensivvård, men här ansvarig beslutsfattare för lokal särskild sjukvårdsledning.

Utgångspunkten för övningarna på sjukhuset är ett fiktivt scenario som tagits fram av Katastrofmedicinskt centrum i Region Östergötland tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Unikt för i år är att de pågår parallellt i hela landet.

– Hela Sveriges sjukvårdssektor övar samtidigt. Jag tror att det är superviktigt med dagens omvärldsläge. Vi måste vara förberedda, resursmässigt men även mentalt. Vi kommer inte att göra samma sak som vi gör i dag med våra patienter utan vi kommer att göra så gott vi kan i det läget – och det är nödvändigt att träna den inställningen också, säger David Konrad.

Beredskapssamordnaren Christina Granath är en av dagens två övningsledare och har hållit i flera sammankomster tidigare. Hon säger att det brukar vara precis som i dag: intensivt.

– Det kan nog uppfattas som rörigt, men det finns en tydlig metodik. I tisdags, vid första övningstillfället, var fokus på det ansträngda politiska säkerhetsläget i Europa och vi arbetade nära Medivac, Medicinsk evakuering av patienter. Det var ett mer långsamt eskalerande scenario till skillnad från i dag när vi har explosioner och detonationer i vårt närområde och snabbt måste öka vår förmåga att ta hand om svårt skadade patienter, säger Christina Granath.

KBÖ24 har beställts av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen och är den största i sitt slag i Sverige. Samtliga landets regioner och Socialstyrelsen medverkar och syftet är att stärka landets beredskap. 

Röster från några stabsfunktioner

Christina Granath och Sofia Cervin, beredskapssamordnare, kris- och katastrofmedicin. Här: Övningsledare.

Christina Granath:
– Jag är stolt, tacksam och glad för alla som är här. Alla tar det på väldigt stort allvar och arbetar oerhört seriöst, alltid med patienternas bästa för ögonen. Det är prestigelöst. Alla goda idéer tas tillvara och man stöttar och hjälper varandra. Jag känner en stor trygghet i det. Vi har massor av erfarenheter efter pandemin. Vi är många som arbetade hårt och länge in den här konstellationen då.

Sofia Cervin:
– Det är en jättebra övning med ett väldigt trovärdigt scenario, skrämmande och samtidigt nutidsnära. Man kan ändå sträcka på sig lite och känna att det finns riktigt goda resurser för att omhänderta en sådan här situation på Karolinskas två sjukhussajter. Christina är i Solna och jag i Huddinge men vi arbetar tillsammans.

Staffan Olheden, biträdande överläkare, Trauma och akutoperation. Stabsfunktion: chef.
– Min uppgift är att vara assistent till beslutsfattaren. Jag samordnar arbetet bland alla medarbetare i staben. Jag har övat på det här några gånger tidigare, även i verkligheten. Under covid arbetade vi precis på samma sätt, men i ett lite annat tempo. Jag är narkosläkare och van vid stressiga förhållanden. Vi har löst många av de utmaningar som kommit hit i dag på ett bra sätt. Scenariot är svårt, men vi upplever inte att vi nått maximum. Det har varit en situation som går att lösa. Att det är första gången vi deltar i en nationell övning märks inte. Vi arbetar på samma sätt oavsett.

David Konrad, chef, Perioperativ medicin och intensivvård. Stabsfunktion: beslutsfattare.
– Jag fattar alla beslut kring förändring av beredskapsläge, som nu i ett katastrofläge. Det kan handla om hur vi ska fördela om och styra personalresurser. Vi har i övningen beordrat sextio timmars arbetsvecka. Det är jag som fattar de besluten rent formellt. Engagemanget är stort här i dag, kring ett väldigt obehagligt scenario som påverkar hela samhället. Arbetet är dedikerat, målinriktat och realistiskt och man imponeras av den kapacitet vi kan mobilisera på Karolinska.

Petra Sjögren och Damir Omérov, HR-chefer. Stabsfunktion: S1

Petra Sjögren:
– Vi ansvarar för personalen. Just nu arbetar vi på och planerar för hur vi ska kunna stödja dem på olika sätt. Det handlar till exempel om hur de ska kunna ta sig till sjukhuset.

Damir Omérov:
– Det här ger något från första minuten tycker jag. Vi pratar bland annat om att vi behöver utvärdera efteråt hur vi säkrar att vi har rätt linor inom våra ämnesområden där vi snabbt kan få ut information.

Håkan Borgström, säkerhetschef. Stabsfunktion: S2.
– Jag ansvarar för säkerhet och krisberedskap och det har fungerat bra inledningsvis. Samtidigt dyker det hela tiden upp nya moment och det skapar nya utmaningar. Fördelen med de här övningarna är att hela kedjan deltar, att vi får möjlighet att öva tillsammans med vården. Det är jätteviktigt. Generellt anpassas säkerheten på sjukhuset ständigt efter den aktuella hotbilden. Vår omvärldsbevakning möjliggör detta och som ett led i det arbetet har vi ett nära samarbete med såväl polisens olika organisationer som andra relevanta myndigheter. Våra välutbildade ordningsvakter finns på plats dygnet runt och leds i sitt arbete av vår säkerhetscentral. Sjukhusmedarbetarnas höga säkerhetsmedvetande utgör en väldigt bra grund för sjukhusets säkerhetsarbete.

Text: Nneka Magnusson Amu