”Early alerts-verktyget ger överblick på vårdenhetsnivå över potentiellt farliga mikroorganismer”

Nyhet

Inom Medicinsk diagnostik pågår ett aktivt arbete för att minska eller eliminera spridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Målet är ett verktyg som ger ”early alerts” på vårdenhetsnivå.

Early alerts-verktyget ska visa om det finns kluster med smitta och ge en tidsaxel för att kunna se om en särskild vårdenhet behöver extra stöd. Verksamhetschefen Annika Tiveljung Lindell är en av de som driver projektet.

Inom Medicinsk diagnostik pågår ett projekt med att skapa ett verktyg som ger ”early alerts” på vårdenhetsnivå som ska minska eller eliminera spridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Det sker via daglig rapportering av positiva högsmittsamma mikrobiologiska ämnen och antibiotikaresistenta bakterier i analysplattformen Tableau.

– Det startade med att Vårdhygien Karolinska tog kontakt med klinisk mikrobiologi och efterfrågade enklare översiktsrapporter för smittsamma virus, bakterier, svampar och parasiter. Man ville dagligen och på vårdenhetsnivå kunna se var och när de dyker upp för att kunna bistå med råd och hjälp, säger Annika Tiveljung Lindell, verksamhetschef på Klinisk mikrobiologi, som deltar i projektet tillsammans med Vårdhygien Karolinska och IT.

Ambitionen är att kunna aktivera riktade varningar för nyupptäckta mikroorganismer

Till en början skapade klinisk mikrobiologi en datarapport som skickades ut en gång per dygn till Vårdhygien Karolinska och som visade var det påvisats smittsamma mikroorganismer på sjukhuset. Efter pilotfasen kom man fram till att det behövdes ett mer automatiserat och lättöverskådligt verktyg.

– Push-rapporter till vårdenheten när det finns något att rapportera är att föredra framför att själv aktivt behöva gå in och söka. Vi arbetar med Karolinskas datautvecklingsgrupp för att hitta rätt format. Ambitionen är att kunna aktivera riktade varningar för nyupptäckta mikroorganismer så att åtgärder snabbt kan vidtas på berörd enhet, säger Annika Tiveljung Lindell.

Annika Tiveljung Lindell betonar att provsvaren som skickas i realtid till TakeCare [ett system avsett för vårddokumentation] alltid är snabbare än rapportdata som bygger på historiska data, från föregående dygn och bakåt i tiden:

– Det nya rapportverktyget ska ses som ett extra stöd här.

Verktyget måste vara så bra att det inte upplevs som en börda

Enligt de första rapporterna som verktyget kan presentera ser det lovande ut – med visst utrymme för förbättring.

– Vi behöver ha referensgrupper samt informera mer, både internt och externt. Verktyget måste vara så bra att det inte upplevs som en börda, säger Annika Tiveljung Lindell och blickar optimistiskt framåt:

– Vid framtida kvalitetsarbete kommer man enkelt kunna gå in och söka på de mikroorganismer man har haft på vårdenheten och följa trender och därav dra lärdomar kring sina processer och rutiner för vårdrelaterade infektioner.

Text och bild: Nneka Magnusson Amu

Läs mer om patiensäkerhet:

Så agerar Karolinska för en säker patientvård

Agera för säker vård - Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020-2024

"Tidig benskörhetsdiagnos och behandling kan förebygga många frakturer"

Samarbete med regioner och leverantörer förbättrar kontrollerna av röntgenutrustning

Ulrika Grenholm, intensivvårdssjuksköterska på thoraxintensiven, prisad för sitt föredömliga arbete med patientsäkerhet

Pilotprojekt för ökad patientinvolvering på Karolinska

"Patientsäkerhet får inte stanna vid korridorsnack"