"Patientsäkerhet får inte stanna vid korridorsnack"

Nyhet 2022-09-15

Resan mot ett tydligare patientsäkerhetsarbete startade 2019, i samband med flytten från gamla till nya Karolinska. På verksamheten hade man sedan länge identifierat alltför många allvarliga avvikelser i verksamheten. Oordning i läkemedelsrummet, otillräcklig kommunikation och brist på återkoppling uppfattades som några av bovarna.

– Vi kände att flytten var ett bra tillfälle för förändring och påbörjade därför en genomlysning av våra patientsäkerhetsrutiner, säger Eva Weidenhielm Broström, verksamhetschef på Centrum för Kliniska Barnstudier, vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och för Medicinska Enheten Högspecialiserad Barnortopedi och Barnmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset.  

Hon berättar att de redan från start vände blicken mot Neonatal, eftersom de ”alltid haft en bra struktur för patientsäkerhet”. För att säkerställa en hög kvalitet och kontinuitet i förbättringsarbetet tillsatte man två personer med huvudansvar för processen.

– De har bland annat gått tillbaka och tittat på tidigare avvikelser. Hur har kompetensen, återkopplingen och återrapporteringen sett ut där? Det har även tagits stickprov för att se hur avvikelserna åtgärdats, säger Eva Weidenhielm Broström.

Kulturen viktig

De flesta incidenterna sker i slutenvården och rör framför allt läkemedel, samt behandling och omvårdnad. Det kan handla om så konkreta saker som fel läkemedel, fel hastighet på ett dropp eller att ett gips trycker på för hårt och orsakar infektion. Men även den kultur som präglar verksamheten är avgörande för en säkrare patientvård.

– Det måste råda ett klimat där man vågar prata öppet och är trygg med att dela med sig. Vi uppmanar våra medarbetare att alltid rapportera avvikelser. Först då finns det möjlighet att åtgärda dem. Detta är jätteviktigt. Det får inte bara bli korridorsnack, säger Eva Weidenhielm Broström.

Hon vill gärna tillägga att patientsäkerhet även omfattar hemsjukvård.

– Här kan det till exempel vara otroligt viktigt att det blir rätt dosering av läkemedlet och att digital uppkoppling till patientjournalen fungerar. Hemsjukvården handlägger ju alla olika verksamheters medicinering, såsom speciella onkologpreparat, reumatiska preparat och neurologiska preparat.

Arbetsplatsträffar

Christina Strömbeck, överläkare, är den person som, vid sidan av omvårdnadschefen Helena Bergius, har i uppdrag att leda och strukturera arbetet med patientsäkerhet på verksamheten. De ger stöd och hjälp till chefer, intervjuar föräldrar och gör händelseanalyser. Just nu pågår en patientsäkerhetsutbildning – utformad av Socialstyrelsen – i ledningsgruppen. Tanken är att delar av den ska introduceras även på arbetsplatsträffarna. Helena Bergius sitter även med i Patientsäkerhetsrådet på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Christina Strömbeck nämner de fyra största grupperna av avvikelser: behandling, omvårdnad, läkemedel och informationsöverföring. Det är oftast i dessa grupper vi får våra PAN-ärenden (Personalansvarsnämden) och gör våra händelseanalyser.

– Jag ser det som mitt största uppdrag att få till ett förebyggande arbete gällande patientsäkerhet. Att medarbetarna själva ska lära sig se risker och kunna få till ett säkerhetstänk som ska genomsyra allt arbete och alla medarbetare. Här är det viktigt med en tydlig introduktion, inte minst för nyanställda, och att kompetensen fortsätter att spridas vidare.

Tänka förebyggande

Den största utmaningen nu är att implementera och följa upp de förändringar man genomför i samband med riskanalyser, händelseanalyser och patientsäkerhetsronder, menar Christina Strömbeck. Personalomsättningen är givetvis ett problem här. En haltande informationsöverföring likaså.

– När vi identifierat saker som inte är bra måste vi tänka om och göra nytt. Sedan behöver vi hålla fast vid det nya sättet och följa upp. På så sätt kan man säkerställa att man vidtagit nödvändiga åtgärder. En annan insikt vi har gjort på vägen är att vi måste lära oss att kunna se riskerna – att tänka förebyggande.

Vad har blivit bättre på senare tid?

– Hanteringen i läkemedelsrummet. Och, det finns trots allt en annan medvetenhet och öppenhet kring patientsäkerhet i dag, säger Christina Strömbeck.

Eva Weidenhielm Broström avlutar:

– Över lag har vi färre allvarliga avvikelser i dag. Och jag ser en bättre återkoppling till medarbetarna i dessa frågor. Samtidigt behöver vi hela tiden hitta nya vägar. Patientsäkerheten utvecklas i takt med att vården utvecklas. Vi befinner vi oss i ett ständigt lärande.

Text: Nneka Magnusson Amu