Antibiotikaresistens
Nyheter och förändringar angående resistensutveckling. Kurvor och information om resistensutvecklingen i Stockholmsområdet för exempelvis MRSA, ESBL och multiresistenta bakterier.
Förändring i svarsrutiner för resistensbestämningar
EUCAST (Europeiska kommittén för resistensbestämningar) har tagit fram nya riktlinjer för resistensbestämningar beträffande betydelsen av kategorierna S, I och R i resistensbeskeden. I september 2020 infördes de nya riktlinjerna på Mikrobiologen på Karolinska Universitetslaboratoriet.
Förändring
Alla brytpunkter (gränsvärden) som används av mikrobiologiska laboratorier för att skilja mellan S, I och R är beroende av dos och hur antibiotika ges. Samtidigt ökas antalet möjliga behandlingsalternativ hos bakterier med nedsatt känslighet för ett eller flera antibiotika.
Brytpunkterna för S, I och R har skapats så att I-kategorin är en lika användbar kategori som S-kategorin, men kräver en högre dos eller en ökad koncentration.
Förenklad betydelse av S, I, R
S – Känslig vid normal dosering: ”Det går sannolikt bra med normaldos.”
I – Känslig vid ökad exponering: ”Det går sannolikt bra med högre dos.”
R – Resistent: ”Behandlingen fungerar sannolikt inte.”
Frågor
E-post: Mara Saule
Specialistläkare, Klinisk mikrobiologi
Fördjupad information om Antibiotikaresistens
-
Förändring i svarsrutiner för resistensbestämningar 22 september 2020
Fördjupad information om betydelsen av kategorierna S, I och R på resistensbeskeden.
-
Om resistensstatistik
Tolkning av statistiken och hur den har tagits fram
-
Metoder för bestämning av antibiotikaresistens
Hur man bestämmer bakteriers känslighet för antibiotika
Föreläsning Antibiotika SIR Update 201006
Inga Fröding på Klinisk mikrobiologi presenterar uppdatering av SIR systemet
Antibiotikaresistens i Stockholmsområdet
I samarbete med Vårdhygien och Smittskydd Stockholm övervakar mikrobiologen infektionsspridningen och resistensutvecklingen i samhället.
Resistensförekomsten analyseras årsvis för att trender av ökande eller minskande antibiotikaresistens ska kunna identifieras. Om resistensförekomsten ökar mycket, kan denna kunskap användas för att anpassa lokala riktlinjer för antibiotikabehandling.
Statistiken kan aldrig användas för att förutse resistensmönstret för den bakterie som orsakar infektion hos en viss individ. För detta krävs alltid relevant provtagning för odling och resistensbestämning.
För sjukhusen i Stockholmsområdet redovisas resistensläge i blododlingar för Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus och Streptococcus pneumoniae.
Resistensläge i Stockholmsområdet
-
Danderyds sjukhus
Trenddiagram för blododlingar 2011-2020
-
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Trenddiagram för blododlingar 2011-2020
-
Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Trenddiagram för blododlingar 2011-2020
-
Södersjukhuset
Trenddiagram för blododlingar 2011-2020
-
Öppenvård
Trenddiagram för luftvägspatogener, sår- och urinodling 2010-2021
-
Multiresistenta bakterier
Sammanställning av data från Folkhälsomyndigheten för multiresistenta bakterier 2007-2020
Statistikansvariga på mikrobiologen
Nationella och Europeiska sammanställningar
Externa länkar
-
Folkhälsomyndigheten
Nationellt resistensläge
-
ECDC (European Antimicrobial Resistance Surveillance-Network)
Europeiskt resistensläge
-
Diskdiffusion enligt EUCAST