Vanliga frågor om amning av nyfödd

Svar på frågor om amning som vi ofta får från föräldrar. Exempel: hur ofta vill barnet suga på bröstet i början, räcker bröstmjölken, hur vet jag att barnet får i sig tillräckligt?

Varför rekommenderas amning?

Bröstmjölk är hälsosamt och tillräcklig som näring. De allra flesta barn klarar sig utmärkt på bara bröstmjölk de första 6 månaderna. Bröstmjölken är sammansatt så att den är lättsmält och innehåller all näring som barnet behöver. Livsmedelsverket rekommenderar därför om möjligt enbart amning, det vill säga inte någon annan mat under barnets första sex månader och sedan delvis amning upp till ett år eller längre. Efter sex månader behöver man av näringsmässiga skäl börja komplettera bröstmjölken med annan föda medan bröstmjölken fortfarande är en stor del av kosten under hela det första levnadsåret eller längre, så länge mamma och barn trivs med amningen. Det enda tillskottet barnet behöver under det första halvåret är D-vitamin som ges i form av AD-droppar från ca 4-6 veckors ålder.

Rekommendationen är en folkhälsorekommendation och ska inte blandas ihop med rekommendation på individnivå. Den är baserad på de hälsoeffekter som forskningen visat av amning. Skillnader ses när man jämför många barn som ammat med barn som inte ammats, det går inte att se skillnader när man jämför enskilda barn, till exempel att jämföra syskon och bekantas barn med varandra.

Hur ofta vill barnet suga på bröstet i början?

Efter den första vakenhetsperioden i samband med förlossningen brukar många barn somna och sova nästan ett helt dygn. Det är bra om barnet får vara mycket hud mot hud detta dygn. Dels för de positiva effekterna av hud mot hud och dels för att inte missa när barnet vill komma till bröstet. Att ligga hud mot hud underlättar också för barnet att ta tag om bröstet. Sedan brukar några dygn följa då det är vanligt att barnet vill suga på bröstet nästan hela tiden. 

Kan jag påverka bröstmjölksmängderna själv?

När barnet suger tätt och ofta ökar bröstmjölksmängden för att motsvara barnets behov. Är det ditt första barn är det lätt att bli förvånad över hur mycket ett nyfött barn vill suga på bröstet. Underlätta genom att låta barnet hitta sin egen rytm. Det är bra om barnet självt får bestämma när det ska suga. Antal gånger barnet suger kan variera alltifrån 8-20 per dygn. Bra att komma ihåg är att barn också suger för att de vill vara nära och ha tröst.

En del nyfödda barn mår illa och kräks fostervatten det första dygnet. När illamåendet har lagt sig brukar barnet vilja suga på bröstet. För att din bröstmjölk inte ska bli fördröjd kan du handmjölka för att få i gång bröstmjölken.

Ett eller båda brösten vid varje amningstillfälle?

Om barnet bör suga på ett eller båda brösten per tillfälle kan variera. Om barnet har ett stort tag och det känns bra för dig så låt barnet suga färdigt på det första bröstet utan att avbryta det vill säga tills barnet somnar eller släpper taget. Om barnet fortfarande vill suga, pröva då att ge barnet det andra bröstet. Om barnet inte vill suga – underlätta mjölkproduktionen med att stimulera brösten med handmjölkning.

Hur vet jag att barnet får i sig tillräckligt med bröstmjölk?

Det viktigaste måttet på att barnet får i sig bröstmjölk är att barnet verkar piggt, sover, vaknar och vill suga ofta på bröstet. Barnet kissar ljust färgad urin flera gånger per dygn. När barnet får i sig mer mjölk börjar avföringen ändra färg successivt till att bli mer gul och grynig. De första dagarna efter förlossningen minskar alla barn i vikt men går sedan upp när de får mer mjölk. Se gärna punkt 4 under rubriken Amningsstatus så vet du hur det ser ut då mjölken kommer till barnet.

Kan bröstmjölken vara fördröjd?

Om barnet inte suger på bröstet kan bröstmjölken fördröjas. Det händer ibland att barnet inte vill suga efter förlossningen, sugstarten kan då bli försenad. Men du kan själv ge signaler till brösten att producera mer bröstmjölk genom att börja stimulera brösten för hand inom de första timmarna efter förlossningen. Trötthet och sömnbrist efter graviditet och förlossning kan göra att det tar tid att komma i gång med amningen. Det behöver inte alltid vara så men om du känner att din bröstmjölk inte riktigt rinner till som du önskar så är det helt naturligt. Bröstmjölken kommer i gång så snart du har hämtat nya krafter. Det kan ta olika tid för olika mammor. Vila gärna då barnet sover.

Räcker alltid bröstmjölken?

Barn som till exempel har fötts för tidigt eller haft en ansträngande förlossning kan behöva extra mjölk under de första dagarna. Då ges om möjligt mammans egen mjölk i första hand, annars modersmjölksersättning. Detta ges tillfälligt och ordineras av barnläkare. Fortsatt tillmatning eller nedtrappning av tillmatning sker i samråd med barnmorska. 

Hur hanterar jag urmjölkad bröstmjölk? 

  • Använd rena uppsamlingskärl för bröstmjölken vid handmjölkning.
  • Det är viktigt med noggrann hygien när du hanterar bröstmjölk.
  • På sjukhuset ges bröstmjölken till barnet inom en timme om den står i rumstemperatur, annars förvara mjölken i kylskåp. Märk uppsamlingskärlet med datum och tid. Hemma klarar bröstmjölken att stå upp till tre timmar i rumstemperatur, men mjölken bör alltid ställas i kylskåp så snart som möjligt så att det inte ska bildas bakterier.
  • Kylskåpskall eller frusen bröstmjölk värms upp i varmvattenbad.
  • Om bröstmjölken ska frysas bör det ske snarast efter urmjölkning, dock max efter ett dygn i kylskåp. Bröstmjölk hålles sig 6 månader i frysen. Skriv gärna datum på uppsamlingskärlet.
  • Nyurmjölkad bröstmjölk skall inte blandas med kylskåpskall.

Hur påverkas amningen när barnet också får modersmjölksersättning? 

Barnet blir ofta mätt av ersättningen och orkar inte alltid suga på brösten. Det gör att bröstmjölksproduktionen kan bli fördröjd. Handmjölkning eller urmjölkning av brösten med bröstpump gör att bröstmjölken börjar komma i större mängd.

Om du vill försöka övergå till amning så kan du handurmjölka/pumpa med handpump eller elektrisk pump brösten så ofta som barnet får ersättning och inte orkar suga på bröstet. På så sätt så upprätthåller du bröstmjölkproduktionen. Bröstmjölken som du mjölkar ur kan du ge till barnet och på så sätt kan du minska ersättningen gradvis.
Här kan du läsa mer om vad du ska tänka på när barnet får extra mjölk utöver amning/råmjölken.

Varför säger alla så olika?

Att "alla" säger olika och ger olika råd om amning och om hur nyfödda barn ska tas om hand är nog det som föräldrar är mest missnöjda med. Föräldrar berättar ofta att det inte bara är personal som säger olika utan även släktingar, vänner och bekanta. Det finns flera förklaringar till att det är så, råden kring amning har varierat mycket genom historien från strikta regler till mer att barnets behov får styra. Kvinnor har också varierande erfarenheter av amning, dels för att det går att amma på flera sätt, dels att amningen kan se olika ut olika dagar och dels att barn är personligheter och beter sig olika. Dessutom går det att lösa amningsproblem på flera sätt. Att det är på detta sätt kan upplevas mycket förvirrande i början innan man känner sig trygg med amningen. Amning och spädbarn väcker ofta upp starka känslor hos människor så förbered er på att ni dessutom kommer få många oombedda råd och massor av tyckanden. Många tycker sig ha rätt att säga precis vad som helst till föräldrar om barn och amning och även om att ge mat med nappflaska men kom ihåg att detta står mer för dem som säger det än om er själva. Ett gott råd är att redan under graviditeten skaffa sig kunskap, prata gärna med väninnor och att sedan fråga och lyssna på dem som man har förtroende för. Viktigast av allt, våga lite på er själva och känn efter vad just ni vill!


När kan barnet börja suga på napp?

Om du önskar amma bör barnet kunna suga bra på bröstet innan du erbjuder napp. På 1177 kan du läsa mer om de senaste rekommendationerna om napp.

Var får jag hjälp med amning?