KNEP för patient och anhörig

Varför behöver man "föräldraknep"?

Diabetes är en del av vardagen och tar plats i familjelivet. Antalet "tjattillfällen" är mångdubblade eftersom diabetesbehandlingen kräver att barnet gör en mängd olika saker varje dag. Stressen av när barnet inte gör som man har sagt är dessutom större: konsekvenserna av en missad insulindos är ju betydligt värre än att ens barn glömmer gympapåsen. I forskning har man sett att ju mer barn och föräldrar bråkar om diabetesbehandlingen desto sämre fungerar den. Vikten av att kunna samarbeta med varandra blir helt enkelt större vid diabetes; både för barnets hälsa men också för ditt och hela familjens mående.

Vad är "föräldraknep" för något?

Vi har sammanställt ett gäng verktyg, tips och råd som vi tror kan vara hjälpsamma för dig som är förälder till ett barn med diabetes. De bygger på föräldrastrategier som ofta används för att få samarbetet i familjer att fungera bättre, men vi har anpassat dem till en vardag med diabetes. Målet är att du och ditt barn ska bli ett bättre team, samarbeta och lösa problem tillsammans på ett sätt som är bra både för er relation och barnets hälsa.

Vem riktar sig knepen till?

Föräldraknepen vänder sig till alla föräldrar som har barn med diabetes, men är kanske ännu mer användbara om ditt barn, eller du själv, har svårigheter som gör vardagen extra utmanande. Håll gärna utkik efter textrutorna med rubriken "Exekutiva svårigheter?" där vi ger extra tips riktade till dig vars barn har svårt med att styra och reglera känslor och beteenden.

Föräldraknep 1. Ta hand om dig och din familj.pdf

Föräldraknep 2. Boosta relationen.pdf

Föräldraknep 3. Uppmuntra med positiv förstärkning.pdf

Vad är kognitivt stöd?

Kognitivt stöd är allt som avlastar hjärnan genom att göra det lättare att förstå, minnas, planera, välja och hantera tid.
Kognitivt stöd finns överallt i vår vardag och vi använder oss av det för att till exempel ta reda på var toaletten finns i en ny miljö, att snabbt välja app i telefonen eller att veta hur lång tid som är kvar till bussen ska gå.
En person som har en neuropsykiatrisk diagnos, som ADHD eller Autism, har vanligtvis en nedsättning av de exekutiva funktionerna som tex tidsuppfattning, arbetsminne, planering eller att upprätthålla fokus och kan ofta vara hjälpt av extra kognitivt stöd.
Syftet med kognitivt stöd är att öka barnets eller ungdomens självständighet i vardagliga aktiviteter. En arbetsterapeut kan hjälpa till att utforma det kognitiva stödet på ett sätt som passar barnets situation bäst.

Att välja kognitivt stöd

Det är viktigt att barnet eller ungdomen är med och bestämmer hur det kognitiva stödet ser ut. När man väljer kognitivt stöd behöver man kunskap om vad som är svårt för barnet och utforma stödet utifrån barnets mognad inte utifrån ålder. Idag finns det tillgång till många olika appar i våra smartphones som kan användas som kognitivt stöd. För barn som har svårt att fokusera kan det vara svårt att använda apparna till det de är tänkta för eftersom det finns så mycket annat att göra med telefonen.

Att använda kognitivt stöd

När man börjar med kognitivt stöd är det viktigt att börja med en sak i taget och inte införa flera olika sorters kognitivt stöd samtidigt. Utgå från barnets egen upplevelse av vad som är svårt och vilka delar av egenvården som barnet vill ta mer ansvar för. Kognitivt stöd bör användas konsekvent, använd tex gärna samma bilder hemma och i skolan.

Här följer material som kan användas för att skapa kognitivt stöd. Materialet består dels av textdokument där vi beskriver hur man kan skapa nya vanor, stötta tidsuppfattning och underlätta för att komma ihåg saker. Här finns också mallar och bilder för vecko- och matscheman och vardagliga moment som kan användas och anpassas för just era behov.

Att skapa nya vanor - automatisering.pdf

Tidsuppfattning.pdf

Att komma ihåg.pdf

Fallbeskrivningar.pdf

 

 

 

Veckoscheman och ansvarsfördelning

Här finns mall för veckoschema som kan användas för att sätta in egna bilder eller text. Här finns också mallar som tydliggör insulingivandet i samband med mat och som klargör vem som har ansvaret för olika moment i diabetesegenvården under dagen.

Veckoschema.pdf

Mat och insulinklocka.pdf

Ansvarsfördelning.pdf

 

Småbilder att använda till veckoscheman

Här hittar du bilder som du kan använda till veckoscheman. Bilderna kommer från bildstöd.se

Bilder till veckoschema förskola (002).pdf

Bilder till veckoschema skola.pdf

Bilder till veckoschema fritidsaktiviteter.pdf

Bilder som visar olika diabetesmoment.pdf

 

Användbara bildserier för vardagliga moment

Arbetsblad för min diabetesvård.pdf

 

Användbara mallar för val av mat

PDF 9I, b,c

Barn och unga i olika åldrar – vad klarar man?

Det är ibland utmanande att vara förälder till ett barn med diabetes. Olika åldrar har sina prövningar och som förälder kan man med jämna mellanrum behöva ändra sitt förhållningssätt till sitt barns diabetes. Ansvaret förs stegvis över från föräldrar till barn/ungdom. Tonårs- och ungdomstiden är en extra utmanande tid för hela familjen men också viktig.

Ansvarsfördelning.pdf

Ungdomstiden. Utveckling och utmaningar.pdf