KNEP för patient och anhörig

Olika knep kan vara bra att ha om man inte får ordning på sin diabetes med alla krav som sjukdomen innebär. Det kan också vara bra med tips till föräldrar och andra anhöriga till ett barn eller en ung person med diabetes.

Föräldra-KNEP vid diabetes

Varför behöver man "föräldraknep"?

Diabetes är en del av vardagen och tar plats i familjelivet. Antal "tjattillfällen" är mångdubblade eftersom diabetesbehandlingen kräver att barnet gör en mängd olika saker varje dag. Stressen av när barnet inte gör som man har sagt är dessutom större: konsekvenserna av en missad insulindos är ju betydligt värre än att ens barn glömmer gympapåsen. I forskning har man sett att ju mer barn och föräldrar bråkar om diabetesbehandlingen desto sämre fungerar den. Vikten av att kunna samarbeta med varandra blir helt enkelt större vid diabetes; både för barnets hälsa men också för ditt och hela familjens mående.

 

Vad är "föräldraknep" för något?

Vi har sammanställt ett gäng verktyg, tips och råd som vi tror kan vara hjälpsamma för dig som är förälder till ett barn med diabetes. De bygger på föräldrastrategier som ofta används för att få samarbetet i familjer att fungera bättre, men vi har anpassat dem till en vardag med diabetes. Målet är att du och ditt barn ska bli ett bättre team, samarbeta och lösa problem tillsammans på ett sätt som är bra både för er relation och barnets hälsa.

 

Vem riktar sig knepen till?

Föräldraknepen vänder sig till alla föräldrar som har barn med diabetes, men är kanske ännu mer användbara om ditt barn, eller du själv, har svårigheter som gör vardagen extra utmanande. Håll gärna utkik efter textrutorna med rubriken "Exekutiva svårigheter?" där vi ger extra tips riktade till dig vars barn har svårt med att styra och reglera känslor och beteenden.

Föräldraknep 1. Ta hand om dig och din familj.pdf

Föräldraknep 2. Boosta relationen.pdf

Föräldraknep 3. Uppmuntra med positiv förstärkning.pdf

Kognitivt stöd vid diabetes

Vad är kognitivt stöd?

Kognitivt stöd är allt som avlastar hjärnan genom att göra det lättare att förstå, minnas, planera, välja och hantera tid.
Kognitivt stöd finns överallt i vår vardag och vi använder oss av det för att till exempel ta reda på var toaletten finns i en ny miljö, att snabbt välja app i telefonen eller att veta hur lång tid som är kvar till bussen ska gå.
En person som har en neuropsykiatrisk diagnos, som ADHD eller Autism, har vanligtvis en nedsättning av de exekutiva funktionerna som tex tidsuppfattning, arbetsminne, planering eller att upprätthålla fokus och kan ofta vara hjälpt av extra kognitivt stöd.
Syftet med kognitivt stöd är att öka barnet eller ungdomens självständighet i vardagliga aktiviteter. En arbetsterapeut kan hjälpa till att utforma det kognitiva stödet på ett sätt som passar barnets situation bäst.

Att välja kognitivt stöd

Det är viktigt att barnet eller ungdomen är med och bestämmer hur det kognitiva stödet ser ut. När man väljer kognitivt stöd behöver man kunskap om vad som är svårt för barnet och utforma stödet utifrån barnets mognad inte utifrån ålder. Idag finns det tillgång till många olika appar i våra smartphones som kan användas som kognitivt stöd. För barn som har svårt att fokusera kan det vara svårt att använda apparna till det de är tänkta för eftersom det finns så mycket annat att göra med telefonen.

Att använda kognitivt stöd

När man börjar med kognitivt stöd är det viktigt att börja med en sak i taget och inte införa flera olika sorters kognitivt stöd samtidigt. Utgå från barnets egen upplevelse av vad som är svårt och vilka delar av egenvården som barnet vill ta mer ansvar för. Kognitivt stöd bör användas konsekvent, använd tex gärna samma bilder hemma och i skolan.

Här följer några dokument med kognitivt stöd för sådant som ofta kan vara svårt och några exempel på kognitivt stöd.

Bildstöd. Mat och insulinklocka.pdf

Bildstöd. Ansvarsfördelning.pdf

Lästips:

  • Hjälpmedelsboken psykiska funktionsnedsättningar: För människor med ADHD, Aspergers syndrom, OCD och psykossjukdomar, deras anhöriga och personal. 2011. Gunilla Gerland
  • Vill du ha hjälp? Nej tack gärna.
    2014. Carolina Lindberg, Jill Carlberg Söderlund, Agneta Lindberg och Malin Valsö

 

Användbara länkar