KNEP om neuropsykiatriska svårigheter & diabetes

Vi presenterar här det senaste inom forskningen om samsjukligheten mellan olika typer av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och diabetes. För en kort förklaring över vad alla ord och begrepp betyder så finns en enkel ordlista och även lästips för den som vill veta mer!

Betydelsen av individuella styrkor och svårigheter vid diabetes typ 1 hos barn och ungdomar.

En kunskapsöversikt skriven av psykolog Elsa Håkansson och barndiabetesläkare Torun Torbjörnsdotter vid Kunskapscentrum för Neuropsykiatriska Svårigheter vid Diabetes, KNEP

Sammanfattning

Diabetes typ 1 är en autoimmun, kronisk sjukdom som drabbar många barn och ungdomar varje år i Sverige. Behandlingen innebär att individen till största del sköter sin egen vård, vilket kallas för egenvård. Egenvården vid diabetes är krävande, har stor påverkan på vardagslivet och kan vara en utmaning för många familjer. Alltmer forskning tyder på att barnets/ungdomens individuella styrkor och svårigheterär en av flera faktorer som kan påverka egenvården. Denna kunskapsöversikt syftar till att öka kunskap och förståelse kring de patienter som utifrån sina individuella förutsättningar kan behöva särskilt stöd i diabetesvården.

Alltmer forskning tyder på att barnets/ungdomens individuella styrkor och svårigheter är en av flera faktorer som kan påverka egenvården.

Utifrån en bred litteratursökning inom området framkommer forskning som pekar på vikten av olika aspekter av kognitiv funktion för att kunna sköta egenvård vid diabetes. Framför allt har betydelsen av exekutiva funktioner (funktioner som används för att utföra målstyrda och medvetna handlingar) fått uppmärksamhet i diabetesforskningen. Här ses att barn och ungdomar med större exekutiva svårigheter tenderar att ha svårare att sköta sin egenvård, har sämre diabetesrelaterad hälsa och livskvalitet. Neuropsykiatriska svårigheter i form av ADHD-problematik utgör en betydande riskfaktor vid diabetes. Ännu är kunskap om påverkan av andra typer av neuropsykiatriska svårigheter näst intill obefintlig.

Parallellt med studier som undersöker betydelsen av styrkor och svårigheter vid diabetes finns ett annat forskningsområde med fokus på hur sjukdomen i sig påverkar intellektuella och exekutiva funktioner. Att det finns påverkan i båda riktningar visar på vikten av att upptäcka och hjälpa dem som behöver särskilt stöd med egenvården, i ett tidigt skede.

Ännu finns begränsat med kunskap kring effektiva insatser för de barn och ungdomar med svårigheter som utgör hinder i egenvården. Forskning pekar på att det för denna grupp kan vara särskilt viktigt med en fungerande familjesituation, konfliktfritt samarbete med föräldrar, tätare kontakt med diabetesteamet, att föräldraengagemanget sträcker sig upp till vuxen ålder och att ansvarsfördelningen för egenvården kontinuerligt anpassas till barnens/ungdomarnas unika förmågor och utveckling.

I likhet med internationella kliniska riktlinjer lyfts i flera studier rekommendationen att diabetesmottagningen rutinmässigt bör följa alla patienters utveckling av styrkor och svårigheter i syfte att kunna anpassa behandling och erbjuda professionella stödinsatser. Familjestödjande och beteendeinriktade insatser med hjälp av etablerade psykologiska metoder såsom KBT (kognitiv beteendeterapi) samt användning av kognitivt stöd för att underlätta diabetesbehandlingen är exempel på insatser som rekommenderas, men där det ännu finns för få studier för att kunna säga vad som är effektivt och fungerar.

I framtida forskning finns behov av longitudinella studier.Störst behov ses i att utveckla och utvärdera effektiva insatser och anpassningar för de barn, ungdomar och familjer som behöver särskilt stöd i egenvården.

Kunskapsöversikt för alla

Vi arbetar med materialet som kommer publiceras här.

Vetenskaplig kunskapsöversikt

Kunskapsöversikten är skriven av psykolog Elsa Håkansson och barndiabetesläkare Torun Torbjörnsdotter vid Kunskapscentrum för Neuropsykiatriska Svårigheter vid Diabetes, KNEP

 Kunskapsöversikt.pdf