Undersökningar

Här hittar du information om våra undersökningar

Audiologiundersökning / hörselkontroll

Registrerar variationer i en persons hörselskärpa. Kontrolleras regelbundet vid vissa typer av cytostatikabehandling.

Mottagning Hörsel och balans Solna.

Benmärgsprov/cristapunktion

Benmärg finns inuti ben och ser ut som tjockt blod.

I benmärgen bildas de olika blodkropparna. I en frisk benmärg finns en jämn fördelning av blodkroppar som är olika gamla. När en blodkropp mognat tillräckligt släpps den ut i blodbanan.

Benmärgsprov görs för att se att fördelningen av blodkropparna i de olika mognadsstadierna är normal. På barn tas provet oftast i höftbenet och genomförs under narkos.

Benmärgsprov används bland annat för att ställa diagnosen leukemi samt påvisa spridning vid vissa tumörsjukdomar.

Förberedelse:
Emlasalva på höftbenet 1-2 timmar före undersökningen.

Patienten ligger på sidan med uppdragna ben. Läkaren sticker i höftbenet och drar ut benmärg i en spruta.

Datortomografi (DT)

Datortomografi, DT, är en typ av röntgenundersökning som tar bilder på organen inuti kroppen. Den kallas även för skiktröntgen. Barnet ligger på en brits som sakta rör sig genom röntgenapparaten. Undersökningen gör inte ont men det är mycket viktigt att ligga helt stilla så att bilderna blir bra.

Mer information finns här.

EEG

Registrerar hjärncellernas aktivitet.

Mer information finns här.

EKG

Registrerar hjärtcellernas aktivitet.

Mer information finns här.

Ekocardiografi / hjärtultraljud

Undersöker hur hjärtat ser ut och hur det arbetar. Undersökningen görs för att kontrollera hjärtrummens storlek, hjärtats rörlighet samt hjärtklaffarnas funktion och utseende.

Undersökningen utförs genom att en ultraljudsgivare hålls mot bröstkorgen och förflyttas över hjärtat. På en bildskärm ses hjärtat och dess rörelse, samt blodflödet i hjärtat. Gelé på ultraljudsgivaren används för att få en bättre bild. Undersökningen är smärtfri.

Hjärtultraljud görs regelbundet vid viss cytostatikabehandling.

Iohexolclearence / njurundersökning

En undersökning som mäter njurarnas reningsförmåga. En radioaktiv isotop sprutas in i blodet och därefter tas blodprov regelbundet för att mäta hur mycket av isotopen som finns kvar i blodet vid olika tidpunkter.

Undersökningen tar ca 4-5 timmar. För att säkerställa att barnet inte reagerar mot läkemedlet måste det stanna för observation på mottagningen/avdelningen under de första 30 minuterna.

Infart: Både SVP (Subkutan venport) och CVK (Central venkateter) kan användas.

Förberedelse:
EMLA på SVP:n 1-2 timmar innan undersökningen.

Lumbalpunktion LP (”Stick i ryggen”)

Prov på ryggmärgsvätskan (liqvor) som finns kring hjärnan samt inuti ryggraden i ryggmärgskanalen. Provet görs för att ta reda på om vätskan innehåller främmande ämne. Leukemiceller i liqvor, vilket är ovanligt, visar att leukemin passerat blodhjärnbarriären som skyddar hjärnan.

Medicin sprutas in i ryggmärgskanalen för att förebygga leukemiceller i liqvor, men också som behandling.

Förberedelse

Emlasalva på ryggraden 1-2 timmar innan.

Lumbalpunktion görs oftast under sövning men ibland i lokalbedövning.

Läkaren sticker genom huden mellan två kotor och in i ryggmärgskanalen. Liqvor droppas ut i ett provrör.

Efter proceduren rekommenderas planläge i sängen under en timme för att motverka huvudvärk.

Magnetresonanskamera MR

Magnetröntgen, MR, kan användas för att ta bilder av nästan alla organ i kroppen, även tredimensionellt. MR används för att upptäcka och kartlägga många olika sjukdomar och tillstånd som är svåra att se vid en vanlig röntgen- eller datortomografiundersökning. Till exempel ögonsjukdomar, tumörer samt sjukdomar i hjärnan och hjärnans blodkärl.

Tekniken bygger på magnetfält och radiovågor. Barnet som undersöks utsätts därför inte för någon typ av strålning.

Eftersom undersökningen bygger på magnetfält får barnet inte bära några föremål av metall, varken utanpå eller inuti kroppen. Barn med shunt kan genomföra undersökningen.

Nyfödda barn upp till 3-4 månader kan ibland klara att utföra undersökningen nymatad och trött. Annars brukar små barn och barn som har svårt att ligga stilla genomgå undersökningen i narkos.

Undersökningen är smärtfri och kan ta lång tid. Ljudet från apparaten kan upplevas besvärande, men hörlurar med musik eller sagor brukar erbjudas.

Mer information finns här.

MIBG-scintigrafi

Indikation: Påvisa MIBG-upptag i aktiva tumörceller vid neuroblastom.

Infart: Blå eller rosa PVK (i armvecket eller på handryggen), SVP (Subkutan venport) eller CVK (Central venkateter) kan användas, om barnet hunnit få en sådan.

Fasta: Behövs ej.

Kaliumjodid: Skadligt MIBG-upptag i sköldkörteln ska blockeras med kaliumjodid; läkaren ordinerar tablett Kaliumjodid inför undersökningen som ges 1 timme innan MIBG-injektionen.

Tidsåtgång: Undersökningen sträcker sig över 2 dagar; dag 1 ges injektionen och dag 2 (18-24 timmar efter injektionen) sker bildtagningen, som tar 1-1,5 timme.

Graviditet:
Gravida kvinnor ska undvika att både vara med på undersökningen på Nuklearmedicin och vara nära barnet efter undersökningen, då de radioaktiva isotoperna riskerar att påverka fostret!

Efter MIBG-scintigrafi ska en gravid kvinna undvika nära kontakt med barnet under långa stunder i 5 timmar efter undersökningen, t.ex. ha barnet i sin famn eller i sitt knä.

PET-CT

PET (Positron Emissions Tomografi)

CT: Kombineras alltid med datortomografi (lågdos eller högdos)

Infart: Blå eller rosa PVK (sätts i armveck eller på handrygg). Subkutan venport (SVP) kan ej användas vid undersökningen.

Fasta: 6 timmar innan undersökning; barnet får endast dricka vatten och ta sina mediciner. Inga söta drycker får intas då socker kan försämra undersökningsresultatet.

Aktivitet: Barnet ska undvika att utföra ansträngande aktiviteter 2 dagar före undersökningen.

Tidsåtgång: Hela undersökningen (injektion, vila och bilder) tar cirka 2 timmar; enbart bildtagningen tar cirka 30 minuter. Patienten är kvar på Nuklearmedicin under hela undersökningen.

Graviditet:
Gravida kvinnor ska undvika att både vara med på undersökningen på Nuklearmedicin och vara nära barnet efter undersökningen, då de radioaktiva isotoperna riskerar att påverka fostret!

Efter PET-CT ska en gravid kvinna undvika nära kontakt med barnet under långa stunder i 4 timmar efter undersökningen, t.ex. ha barnet i sin famn eller i sitt knä.

Röntgen

En "slätröntgen" görs för att se hur de olika organen ser ut. Undersökningen gör inte ont och brukar gå fort.

Mer information finns här.

Skelettmognadsbedömning

Skelettmognadsbedömning görs om ett barn har sjukdomar eller tillstånd som kan innebära risk för tillväxtrubbningar.

Mer information finns här.

Skelettscintigrafi

Indikation: Påvisa om tumör finns i skelettet.

Infart: Blå eller rosa PVK (i armvecket eller på handryggen).

Fasta: Behövs ej.

Tidsåtgång: Injektionen tar cirka 10 minuter. Bildtagningen sker efter 3-4 timmar och tar 20-30 minuter. Barnet behöver ej vara kvar på röntgen mellan injektion och bildtagning.

Graviditet:
Gravida kvinnor ska undvika att både vara med på undersökningen på Nuklearmedicin och vara nära barnet efter undersökningen, då de radioaktiva isotoperna riskerar att påverka fostret!

Efter Skelettscintigrafi ska en gravid kvinna undvika nära kontakt med barnet under långa stunder i 4 timmar efter undersökningen, t.ex. ha barnet i sin famn eller i sitt knä.

Ultraljud

På ett ultraljud kan alla vävnader och organ i kroppen som innehåller vatten undersökas. Med hjälp av en ultraljudsgivare som hålls mot huden skickas ljudvågor in i kroppen. På en bildskärm ses det organ som undersöks. Gelé på ultraljudsgivaren används för att få en bättre bild. Undersökningen är smärtfri.

Mer information finns här.

Tillbaka till huvudsidan för Barncancerwebben