Mottagning Reumatologi Solna

Välkommen att skicka egenremiss till oss på mottagningen. Du kan göra det digitalt eller via post, såhär:

1177

Logga in på "mina sidor" 1177.se. Leta upp mottagningens namn och fyll i information för egenremiss. Följ länk till mina sidor 1177.se

Post /blankett

Här finns anvisning för vilka uppgifter som bör finnas med i brev via post samt en blankett.

Mer information

Vi tar emot patienter utifrån vårt specialiserade uppdrag. Egenremiss bedöms på samma sätt som andra remisser som skickas till oss på Karolinska Universitetssjukhuset.

• Läs mer om egenremiss och hur det fungerar på karolinska.se.

Egenremiss kallas ibland även egen vårdbegäran eller egenanmälan.

Synpunkter och klagomål - hit vänder du dig

Nu kan du lämna synpunkter och klagomål på vården digitalt via 1177 Vårdguiden. Lämna Synpunkter och Klagomål

Lämna synpunkter och klagomål hos din vårdgivare anonymt

Om du önskar framföra synpunkter på vården anonymt så kan du göra det via 1177. Lämna synpunkter och klagomål anonymt hos din vårdgivare.

Lämna synpunkter och klagomål hos din vårdgivare som ombud eller om du inte kan lämna digitalt.

Om du önskar lämna synpunkter eller klagomål på vården som ombud krävs en fullmakt. Anmälan kan därför ej skickas via 1177. Anmälan hittar du här.

Anmälan tillsammans med fullmakt skickas med vanlig post till adressen nedan:

Karolinska Universitetssjukhuset
ME Gastro Hud Reuma
Internadress D2:01
171 76 Stockholm

Ja, i regel ska du göra uppehåll när du har en allvarlig infektion och står du på antibiotika brukar det handla om en allvarlig infektion. Du kan alltid ringa och rådgöra med reumatologmottagningen om du är osäker.

Om du har feber och/eller står på antibiotika bör du göra uppehåll med behandlingen tills du är frisk igen. Vid en lättare förkylning är behöver du inte göra uppehåll.

Uppehåll inför och en viss tid efter planerade operationer kan behöva göras beroende av vilken antireumatisk medicin du står på. Meddela reumatologmottagningen i god tid inför ingreppet så att du vet vad som gäller för just dig. Kortisoninjektioner bör ej ges i led som ska opereras minst tre månader före operationen.

Du ska kontakta reumatologmottagningen om du får hudutslag, hosta, andningsbesvär, feber, munsår, bensvullnad eller på annat sätt misstänker att du fått en läkemedelsbiverkan. Vänta inte med att ta kontakt. Vänd dig till 1177 om du inte kan nå oss. Det är ovanligt att få en allvarlig reaktion, men skulle det vara så ska du omedelbart uppsöka akuten.

Det är viktigt att du kontaktar oss om du eller din partner planerar att bli gravid. Vissa mediciner måste avslutas innan graviditet och en del kan man ha kvar en bit in i graviditeten.

Du kan alltid kontakta reumatologmottagningen om du har frågor angående din sjukdom eller behandling.

Ditt läkemedel kan ibland ge oönskade biverkningar på lever, njurar eller blodceller. Dessa biverkningar känner du ofta inte av själv men de kan upptäckas genom påverkan på dina blodprover. Det är därför mycket viktigt att du lämnar dessa blodprover.

Blodproverna skiljer sig något åt beroende av vilken medicin du behandlas med. I början är det vanligt med frekvent provtagning som efterhand kan glesas ut. När du sätts in på ett läkemedel får du information av din läkare eller sjuksköterska hur ofta du ska lämna blodprover. Efter varje återbesök får du sedan brev hemskickat där det står när du ska lämna prover fram till nästa återbesök. Ofta går det bra att lämna blodproverna på din vårdcentral.

Då ska du kontakta reumatologmottagningen. Det gör du via telefon eller på 1177. Du bokas då in på ett kortare besök där en läkare avgör om det är lämpligt med kortisoninjektion och utför i så fall injektionen.

Om det gäller injektion i led i benen (knä, fotled eller fot) kan det vara bra att tänka på att inte anstränga eller belasta leden i onödan under de närmaste 24 timmarna efter injektionen för bästa resultat.

Det finns inget entydigt svar på frågan. Det beror främst på att det inte finns tillräckligt med studier gjorda på området. En vanlig tumregel är att inte injicera mer än 3 - 4 gånger i samma led under ett år.

Både ja och nej. Kortison finns naturligt i kroppen och kallas då kortisol. Det är ett hormon som tillverkas i binjuren. Det är viktigt för att exempelvis hämma allergier och inflammation. Vi använder kortison för att det är det snabbast verkande inflammationsdämpande medlet. Det är inflammationen vid ledgångsreumatism som ger dig dina symptom.

När du påbörjar en antireumatisk behandling får du oftast en kombination av ett långtidsverkande antireumatiskt läkemedel, smärtlindrande läkemedel och inflammationsdämpande läkemedel. Kortison ges då i tablettform i väntan på att det antireumatiska läkemedlet ska börja verka.

Vi försöker alltid begränsa användningen av kortison genom att minska och trappa ut dosen så snart det är möjligt. Ibland är det nödvändigt med långtidsbehandling av kortison. Din läkare gör alltid en individuell bedömning och väger risker mot nytta.

Biverkningar av kortison beror på hur lång tid du har behandlats och med vilken dos. En del kan få svullna händer och fötter genom vätskeansamling i kroppen, högt blodtryck eller förhöjt blodsocker. Huden kan bli tunn och ömtålig och blåmärken kan uppstå lätt. Det kan också ta längre tid för sår att läka. En del får ökad aptit med viktuppgång som följd. Benskörhet är en vanlig biverkan och ökar risken för benbrott. Vi ordinerar därför alltid kalk och D-vitamin som tillskott i förebyggande syfte. Ibland ges också annan behandling för att minska risken för benskörhet.

Biverkningar är vanligast vid systemisk användning av kortison. Vid lokala kortisoninjektioner i leder eller lokal användning på huden är biverkningar mindre vanliga.

Ett biologiskt läkemedel innehåller aktiva substanser som producerats av en biologisk källa, till skillnad från syntetiska läkemedel.  De är skräddarsydda för att fungera på en viss verkningsmekanism i kroppen, till exempel en antikropp som binds till en viss receptor. Läkemedlet behöver administreras som en injektion eftersom det annars skulle förstöras i magtarmkanalen.

Vid inflammation produceras massor av små molekyler, så kallade cytokiner, av vilka TNF-alfa, IL-1 och IL-6 bidrar till att framkalla ledinflammation. Biologiska läkemedel som används inom reumatologin hämmar effekten av dessa cytokiner. Därigenom dämpas inflammationen och sjukdomsförloppet bromsas.

Exempel på läkemedel som blockerar TNF-alfa är Hyrimoz, Simponi och Benepali. RoActemra blockerar cytokinet IL-6. Mabthera och Orencia blockerar några av de vita blodkropparna som har en huvudfunktion vid inflammation. Det finns också flera andra biologiska läkemedel som på olika sätt påverkar den inflammatoriska processen.

Biologiska läkemedel används vid flera reumatiska sjukdomar som till exempel reumatoid artrit, spondylartrit, SLE och psoriasisartrit.

Den vanligaste reumatologiska sjukdomen är ledgångsreumatism eller reumatoid artrit (RA). Vid RA inleds behandlingen oftast med metotrexat. Om du inte får full effekt av metotrexat kan till exempel ett bioloigsk läkemedel komma ifråga. Det görs alltid en individuell bedömning och en kontinuerlig utvärdering för att avgöra vilket läkemedel som passar just dig bäst.

Kostnaden för utveckling av biologiska läkemedel är mycket hög och användningen av dem har betydande hälsoekonomiska konsekvenser. När patentet för ett läkemedel går ut får andra företag producera liknande läkemedel. Kopiorna blir billigare då företagen inte har några kostnader för utvecklingen av läkemedlet. Eftersom biologiska läkemedel produceras av unika biologiska material kan kopiorna aldrig bli identiska med originalet, därför kallas de biosimilarer. Till skillnad från generiska läkemedel som innehåller samma identiska verksamma ämne som originalet och som kan bytas ut på apoteken får apoteket inte byta ut ett originalpreparat mot en biosimilar.

De biosimilarer som används (till exempel Hyrimoz, Benepali och Rixathon) har i studier visats ha samma effekt som originalet. En biosimilar uppfyller samma höga krav på kvalitet och effekt som originalpreparatet.

Du kan behandlas så länge du har effekt av läkemedlet och inte får några biverkningar som gör att du tvingas avsluta. Ibland minskar effekten efter ett tag och det kan bero på att kroppens immunförsvar har reagerat mot läkemedlet och bildat antikroppar mot det. En avtagande effekt kan också bero på att kroppen hittat andra vägar att upprätthålla inflammationen på.

Vad gör jag med använda sprutor?

Sprutor och kanyler får inte slängas i vanliga sopor eller på återvinningscentral utan ska sorteras separat. Kanylen ska skiljas från sprutan och läggas i en särskild behållare avsedd för skärande och stickande avfall. Behållaren kan hämtas på apotek och återlämnas där. Sprutan har varit i kontakt med läkemedel och ska därför läggas i apotekets påsar för överblivna läkemedel.

Om du har en injektionspenna lägger du den i apotekets påse utan att avskilja kanylen.

Sprutor och kanyler får inte slängas i vanliga sopor eller på återvinningscentral utan ska sorteras separat. Kanylen ska skiljas från sprutan och läggas i en särskild behållare avsedd för skärande och stickande avfall. Behållaren kan hämtas på apotek och återlämnas där. Sprutan har varit i kontakt med läkemedel och ska därför läggas i apotekets påsar för överblivna läkemedel.

Om du har en injektionspenna lägger du den i apotekets påse utan att avskilja kanylen.

Eftersom immunförsvaret dämpas av biologiska läkemedel finns en ökad risk för att få infektioner. Vanligast är infektioner i luftvägarna som förkylning. Du kan också få lunginflammation, urinvägsinfektion eller infektion i en led. Det kan vara svårare att bli av med infektionen och i vissa fall kan du behöva göra uppehåll med behandlingen tills infektionen har läkt. Kontakta reumatologmottagningen om du är osäker.

Det är ganska vanligt att utveckla en lokal reaktion i huden där du har injicerat sprutan. Den kan yttra sig som rodnad, klåda eller lokal smärta och är vanligtvis ofarlig. Ibland behövs antihistaminer för att minska reaktionen. Någon gång händer det att behandlingen måste avslutas om reaktionen blir för uttalad och irriterande. Allvarliga allergiska reaktioner är ovanliga.

Det finns en liten risk att få inflammation i lungorna av medicinen i sig som kan likna en inflammation orsakad av din grundsjukdom. Det är därför viktigt att du omgående kontaktar reumatologmottagningen om du får andningsbesvär eller hosta när du tar medicinen.

Effekten av läkemedlet utvärderas vanligen efter tre månader och därefter kontinuerligt. Om du inte skulle få effekt av läkemedlet eller av andra skäl behöver avsluta behandlingen finns det andra läkemedel att tillgå.

Vid start av behandlingen är det inte ovanligt att få influensaliknande symptom. Dessa går vanligen över av sig själv. Värktabletter som till exempel Alvedon kan lindra besvären.

Eftersom immunförsvaret dämpas av biologiska läkemedel finns en ökad risk för att få infektioner. Vanligast är infektioner i luftvägarna som förkylning. Du kan också få lunginflammation, urinvägsinfektion eller infektion i en led. Det kan vara svårare att bli av med infektionen och i vissa fall kan du behöva göra uppehåll med behandlingen tills infektionen har läkt. Kontakta vår mottagning om du är osäker.

Det är ganska vanligt att utveckla en lokal reaktion i huden där du har injicerat sprutan. Den kan yttra sig som rodnad, klåda eller lokal smärta och är vanligtvis ofarlig. Det är viktigt att variera insticksstället. Ibland behövs antihistaminer för att minska reaktionen. Någon gång händer det att behandlingen måste avslutas om reaktionen blir för uttalad och irriterande. Allvarliga allergiska reaktioner är ovanliga.

Det finns en liten risk att få inflammation i lungorna av medicinen i sig som kan likna en inflammation orsakad av din grundsjukdom. Det är därför viktigt att du omgående kontaktar reumatologmottagningen om du får andningsbesvär eller hosta när du tar medicinen.

Vid behandling med RoActemra påverkas kroppens utsöndring av CRP. CRP mäts i blodet och förhöjt värde talar för infektion eller inflammation. CRP kan vid behandling med RoActemra bli falskt lågt och värdet kan tolkas som normalt trots att du kanske har en infektion. Det är viktigt att påpeka vid kontakt med vården eftersom all sjukvårdspersonal inte är medveten om det. Vid behandling med RoActemra finns också en liten risk för tarmperforation (hål i tarmväggen).

Du ska kontakta reumatologmottagningen om du får hudutslag, hosta, andningsbesvär, feber, munsår, bensvullnad eller på annat sätt misstänker att du fått en läkemedelsbiverkan. Vänta inte med att ta kontakt. Vänd dig till sjukvårdsupplysningen om du inte kan nå oss. Det är ovanligt att få en allvarlig reaktion, men skulle det vara så ska du omedelbart uppsöka akuten.

Det är viktigt att variera insticksstället mellan de områden du har fått instruktion om att sticka i. Ibland kan det göra mer ont men gå bra nästa gång. Det finns bedövningssalva på apoteket som du kan smörja på en stund innan injektionen. En del föredrar att kyla ner området med en vanlig kylklamp inför injektionen.

Om du ska ta sprutan en gång per vecka går det bra att ta den om du har missat en dag. Om det har gått längre tid än så får du hoppa över det missade tillfället och ta sprutan som vanligt igen veckan efter.

Om du är ordinerad att ta sprutan varannan vecka eller mer sällan är det okej att ta sprutan om det har gått två till tre dagar sedan du missade att ta sprutan. Har det gått längre tid än så kontakta reumatologmottagningen för råd.

Vid minsta tveksamhet kontakta reumatologmottagningen.

​Om du har hög feber och/eller står på antibiotika bör du göra uppehåll med behandlingen tills du är frisk igen.

Om du planerar en graviditet är det mycket viktigt att du hör av dig till oss för att få veta vad som gäller vid just din behandling.

Flera av våra läkemedel kan orsaka allvarliga missbildningar hos fostret och ska inte ges vid graviditet eller när du försöker skaffa barn. Det gäller både män och kvinnor. Det är viktigt att använda säkra preventivmedel under behandlingen. Om du planerar en graviditet är det mycket viktigt att du hör av dig till oss för att få veta vad som gäller vid just din behandling.

Vid viss läkemedelsbehandling är det inte heller lämpligt att donera sperma.

Allmänt gäller att du om möjligt bör vaccineras när den reumatiska sjukdomen är stabil och helst innan start av antireumatisk behandling.

Du ska inte vaccineras med levande vacciner (t.ex. BCG, gula febern, oralt tyfoidvaccin, mässling, påssjuka, röda hund, vattkoppor). Mot bältros finns sedan 2020 ett icke levande vaccin, Shingrix, tillgängligt. Vid behandling med JAK-hämmare (Xeljanz eller Rinvoq) finns en ökad risk för bältros och vaccinering med Shingrix bör starkt övervägas.

Du som har reumatisk sjukdom rekommenderas att årligen vaccinera dig mot säsongsinfluensan. Du bör också ha en grundvaccination mot pneumokocker.

Om du planerar att resa utomlands rekommenderas vaccination enligt gällande rekommendationer (undantaget levande vacciner).

För de flesta med reumatisk sjukdom och antireumatisk behandling gäller samma rekommendationer som för befolkningen i övrigt.

Nytt är att en tredje dos rekommenderas för dem som behandlats med

·         rituximab (Mabthera, Ritemvia eller Rixathon) senaste året

·         pågående behandling med cyklofosfamid (Sendoxan)

·         långvarig behandling med kortison motsvarande >20 mg prednisolon

De patienter som berörs av detta ska få/ha fått ett brev från reumatologmottagningen. Om du inte har fått ett sådant brev och tillhör någon av grupperna ovan, hör av dig till oss.

Du som har reumatisk sjukdom rekommenderas att årligen vaccinera dig mot säsongsinfluensan. Det kan du göra på din vårdcentral eller vaccinationscentral.

Pneumokocker orsakar vanligen luftvägsinfektioner, men kan också orsaka allvarligare infektioner som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Främst drabbar de barn under 2 år och vuxna över 65 år.

En grundvaccination mot pneumokocker ingår i barnvaccinationsprogrammet sedan 2009 och rekommenderas hela befolkningen över 65 års ålder.

Du som har reumatisk sjukdom och behandlas med antireumatisk medicin rekommenderas att vaccinera dig mot pneumokocker. Det finns två olika vacciner mot pneumokocker. Oftast räcker det att vaccineras med ett av dem.

Om du står på biologisk behandling rekommenderas att båda vaccinen ges. Det görs i två steg. Om du aldrig tidigare är vaccinerad får du först Prevenar och efter minst två månader Pneumovax. Det är för att täcka för så många grupper av pneumokocker som möjligt. Har du tidigare fått Pneumovax ges Prevenar tidigast ett år efter den första vaccinationen.

Vaccinationen mot pneumokocker upprepas i regel inte utan en dos anses tillräcklig.

Vaccinationerna ges på vårdcentralen eller vid vaccinationscentraler. Du kan behöva kontakta reumatologmottagningen för att få recept på vaccinet Prevenar.

Du kan ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag om du har Sjögrens syndrom eller har nedsatt immunförsvar på grund av läkemedelsbehandling. Din läkare på mottagningen utfärdar ett intyg som du visar upp vid besök hos tandvården och din tandläkare eller tandhygienist bedömer om du har rätt till bidraget.

Bidraget kan användas till förebyggande tandvård och är för närvarande 600 kronor per halvår. För mer information se Försäkringskassans webbplats.

Du behöver alltid kunna visa att dina receptbelagda mediciner är för eget bruk. Du kan antingen ta med dig en utskrift av dina recept från ett apotek eller be oss om ett läkarintyg. Vi skriver intyget på engelska. Tänk på att vara ute i god tid inför resan.

Du får ta med receptbelagda mediciner i flytande form och sprutor ombord på flygplan utan begränsning. Du kan alltså ta med den mängd du behöver under resan och under tiden du stannar borta. Det gäller även kylklampar som kan behövas. I säkerhetskontrollen ska du alltid uppvisa din medicin. Medicinen kan ibland kontrolleras med särskild teknisk utrustning avsedd för vätskor. Det är bra att ta med medicinen i originalförpackningen, men det är inget krav.

Om en myndighet eller ett försäkringsbolag, din arbetsgivare etc önskar ett läkarintyg ska du ha fått en skriftlig intygsbegäran från dem. I det fallet kostar inte intyget dig något utan berörd myndighet debiteras av oss.

Om du själv vill att ett intyg ska skickas till en myndighet (utan att de har begärt ett intyg) får du stå för kostnaden.

Avgifterna för intyg ingår inte i högkostnadsskyddet för sjukvård och frikort gäller inte.

Exakt summa för intyget kan inte alltid anges på förhand. Vid vissa intyg gäller timtaxa. Om du har frågor om kostnaden kan du höra av dig till oss.

Det finns många orsaker till varför det är farligt att röka. När det gäller ledgångsreumatism vet vi att rökning är en riskfaktor för att utveckla sjukdomen. Om man har ett visst genetiskt anlag i kombination med rökning ökar risken flerfaldigt. Det är också visat att flera behandlingar som är vanliga vid reumatisk sjukdom ger en sämre effekt om man röker. Både ledgångsreumatism och rökning är dessutom riskfaktorer för att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

Vi hjälper dig gärna att sluta röka. På mottagningen finns sjuksköterskor som är inriktade på rökavvänjning och har en egen livsstilsmottagning. Kontakta oss för mer information. 

Det finns inga särskilda riktlinjer eller rekommendationer för kost vid reumatisk sjukdom. Samma kostråd gäller som för befolkningen i stort. På livsmedelsverkets hemsida finns exempel på kostråd och näringsrekommendationer.

Du kan be om en remiss till en dietist om du behöver anpassade råd för just dig. På reumatologmottagningen har vi också en livsstilsmottagning där du kan få stöd och råd om du vill gå ner i vikt.

Fysisk aktivitet är en av hörnstenarna inom behandlingen av reumatisk sjukdom. Genom träning är det möjligt att minska smärta och trötthet. Reumatologens fysioterapeuter ger råd om träning som passar för dig.

Förutom att du får information från din läkare och sjuksköterska finns det en hel del bra information på nätet. Vi rekommenderar följande sidor:

Elsa appen

Reumatikerförbundet en sida för reumatiker med omfattande information

1177  sjukdomar i skelett, leder och muskler

Socialstyrelsens riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Socialstyrelsens sökregister för sällsynta hälsotillstånd