Karolinska tog hem dubbla vinster när Innovationsfondens Dag firade 10 år

Nyhet

På Innovationsfondens dag den 1 oktober firade fonden tio år. Under jubileet uppmärksammades idéer och projekt som bidragit till utveckling och förnyelse i regionen och två Karolinska-projekt prisades.

Dubbel lycka på scenen - Karolinskas båda projekt tog hem vinsterna på Innovationsfondens dag.

Region Stockholms innovationsfond firade tioårsjubileum den 1 oktober. Under det gångna decenniet har fonden bidragit till utvecklingen av en rad produkter och tjänster som satt tydliga avtryck i människors vardag. Vårdappen Alltid öppet, drönare som levererar hjärtstartare och utvecklingen världens snabbaste och mest energieffektiva elektroniska passagerarbåt Nova är några exempel på projekt som finansierats via Innovationsfonden.

Totalt har cirka 130 miljoner kronor delats ut sedan starten. I år fördelas omkring 15 miljoner till nya innovationsprojekt. Under jubileumsdagen visades flera av dem upp och två Karolinska-projekt prisades.

Dubbelt Karolinska när vinnarna korades

Årets innovation – Barnläkemedelsgruppens AI-projekt

Blommor, diplom och stora leenden när Per och Hanna från Barnläkemedelsgruppen tog emot diplom för Årets Innovation.

Projektet leds av Per Nydert och Hanna Gottlieb och utforskar hur artificiell intelligens kan användas för att effektivisera arbetet med barnläkemedelsinformationen i det nationella systemstödet ePed.

Målet är att låta AI stötta arbetet med att söka och integrera ny kunskap när läkemedelsinstruktioner publiceras. Det kan både förenkla uppdateringarna och säkerställa att stora informationsmängder hanteras på ett tillförlitligt sätt, samtidigt som nya forskningsrön uppmärksammas.

Projektet är också en möjlighet att på ett kontrollerat sätt validera AI som verktyg i vården. Att använda tekniken på det här sättet öppnar dörrar för både högre kvalitet och frigjord tid i verksamheten.

– Vi är oerhört glada och stolta över att ha nominerats och vunnit! Det här projektet är ett viktigt steg framåt i vårt arbete för att tillgängliggöra läkemedelsinformation för barn, säger Per och Hanna.

Årets implementering – Väck sömnen till liv
Sömn är en grundläggande förutsättning för återhämtning men på sjukhus hamnar den ofta i skymundan. Projektet Väck sömnen till liv, lett av Alicia Garcia Lantz, Linda Gellerstedt och Olga Nilsson, sätter fokus på patientens nattsömn och kan implementeras i tre delar: en webbutbildning för all personal som arbetar med inneliggande patienter, evidensbaserade riktlinjer och en modell med särskilda sömnansvariga sjuksköterskor.

Olga Nilsson, Alicia Garcia Lantz och Linda Gellerstedt presenterar sitt projekt vid sin monter. Sömn är en viktig men ofta lite bortglömd aspekt av patienters återhämtning.

Bakgrunden är att många patienter sover dåligt på sjukhus. Kontroller under natten, ljus, ljud, stress, smärta och feber är bara några av de faktorer som stör.

– Många sover dåligt särskilt den första natten. Det kan man ju känna igen själv, att man sover sämre i en ny miljö. Sjukhusmiljön är väldigt bekant för oss som jobbar inom vården, men för patienterna kan den vara både främmande och skrämmande, säger Olga Nilsson vid montern.

Sömn påverkar allt från mobilisering och återhämtning till humör och smärtkänslighet. Studier visar att patienter vårdas längre och riskerar fler komplikationer om de sover dåligt. Med det här projektet får frågan en tydlig plats i vården.

Vill du veta mer? Här kan du se tre filmer om sömnprojektet:
Patienter som sover är bättre rustade i vården 
Så arbetar vi för bättre sömn på sjukhus
”Vi behöver vara sömndetektiver”

Fler innovationsprojekt på plats

Barnskyddsteamets AI-verktyg

Catharina Ahlsten och Helena Agenäs har drivit Barnskyddsteamets AI-projekt i ungefär två år. Nästa år hoppas de på implementering och intresset är redan stort.

Barnskyddsteamet visade upp sin AI-modell som tränar vårdpersonal att ställa frågor till barn för att upptäcka våld. Tidigare var modellen textbaserad, men nu har den utvecklats med flera nya funktioner: verktyget kan nu prata, registrera tal och barnet har fått ett ansikte som gör olika uttryck utifrån hur samtalet går. Vid behov guidar en coachfunktion nu dessutom användaren framåt.

– Vi tänker oss att AI-verktyget ska ingå i ett utbildningspaket tillsammans med till exempel filmer och e-utbildningar, berättar Helena Agenäs, som tillsammans med Catharina Ahlsten driver projektet. Projektet startade 2024 och planen är att det ska implementeras under nästa år.

Datadriven blodbussplanering med AI och Min Blodgivning

Ett stick i fingret för att mäta blodvärdet på en av Blodcentralens nya blodgivare.

Blod är en färskvara och Socialstyrelsen bedömer att Sverige behöver ungefär dubbelt så många blodgivare som i dag för att vara rustat vid en kris. Blodcentralens projektet syftar till att göra det enklare att ge blod.

När en blodgivare loggar in på geblod.nu möts man av en användarvänlig och engagerande design som bygger på positiv psykologi och gamification. Olika utmärkelser delas ut som kan spridas i sociala medier för att skapa både motivation och stolthet. Dessutom används AI för att planera blodbussarnas placering så att de når dit de gör mest nytta.

Ett genomtänkt användargränssnitt med inslag av gamification gör upplevelsen mer engagerande för blodgivaren.

– Vi vill helt enkelt att fler ska bli och fortsätta vara blodgivare. En gång per år räcker jättebra, säger Cecilia Holmström Jutell, kommunikationsansvarig på Blodcentralen.

I projektet samarbetar man också med arbetsgivare via satsningen Rädda liv på arbetstid, där anställda ges möjlighet att donera blod under sin arbetsdag.

Garderoben

Ibland kan enkla idéer göra enorm skillnad. SÖS hållbarhetssamordnare Birgitta Westin berättar om sitt projekt Garderoben.

På Södersjukhuset finns Garderoben, ett klädförråd för patienter som saknar egna kläder när de lämnar sjukhuset. Det kan handla om socialt utsatta, personer som kommit in akut utan ombyte, eller patienter vars kläder klippts upp i samband med vård.

– Det används mycket! Det skulle kunna vara mer om vi hade alla storlekar, men det beror på hur mycket som skänks, berättar hållbarhetssamordnare Birgitta Westin som driver projektet.

Idén växte fram ur ett tidigare projekt om att minska textilsvinn på sjukhuset. Då upptäcktes att vårdkläder ibland följde med patienter hem.

Intresset för att skänka kläder är stort och några gånger per år håller Birgitta särskilda insamlingsdagar.

– Många har kläder hemma som man inte vill ha kvar, men ofta är det ju inget fel på dem. Man kan ha bytt storlek eller bara tröttnat.