Antifosfolipidsyndrom (APS)
Välkommen till Karolinska Universitetssjukhuset för utredning och vård av antifosfolipidsyndromet (APS)
Kontakt Vuxna
- Elisabet Svenungsson, överläkare
E-post till Elisabet Svenungsson - Maria Bruzelius, bitr. överläkare
Kontakt barn
- Maria Magnusson, överläkare
E-post till Maria Magnusson
Expertteam för antifosfolipidsyndromet är en del av det Europeiska referensnätverket (ERN) för ERN ReCONNET
Som medlem i ERN kan teamet vid behov erbjuda rådgivning med stöd från experter från andra europeiska vårdgivare.
För vårdgivare / remissförfarande
Remisser skickas till:
Koagulationsmottagningen A10:01
ME Hematologi
Karolinska Universitetssjukhuset
171 76 Stockholm
Kort om antifosfolipidsyndromet (APS)
APS är en sjukdom som oftare drabbar kvinnor än män och som orsakar ökad risk för blodproppar och/eller graviditetskomplikationer. APS-diagnosen baseras på förekomst av blodpropp eller graviditetskomplikation tillsammans med upprepat positivt resultat i åtminstone ett av tre immunologiska tester:
1) antikroppar mot kardiolipin,
2) antikroppar mot beta2glykoprotein-I(b2GPI) eller
3) det funktionella lupus antikoagulans testet.
APS är en ovanlig sjukdom vars symtom diagnosticeras inom många olika medicinska specialiteter. Vanliga manifestationer är djup ventrombos, lungemboli och graviditetskomplikationer. Stroke, hjärtinfarkt och småkärlstromboser i njure, hud och hjärna är mer sällsynta, men kan vara orsaken till insjuknandet hos yngre personer. APS är förekommer hos patienter med reumatiska sjukdomar, särskilt systemisk lupus erytematosus (SLE), men det förekommer också isolerat och benämns då primär APS. APS drabbar också barn i ovanliga fall. För att skyddas mot blodproppar behöver de flesta patienter med APS få långvarig blodförtunnande behandling. När man ska avgöra vilken typ och hur länge sådan behandling ska ges, är det ofta en stor fördel att representanter för olika medicinska specialiteter möts och diskuterar enskilda fall.
APS-teamet
Vid Karolinska Universitetssjukhuset tas vuxna APS patienter företrädesvis om hand antingen på koagulations- eller på reumatologmottagningarna. Analogt följs barn med APS på barnkoagulations- eller barnreumatologmottagningarna. Gravida kvinnor med APS följs på specialistmödravårdsmottagningen. Ca 3-4 gånger per termin ordnas APS konferenser där representanter för de olika specialiteter som sköter APS patienter möts och diskuterar handläggningen av enskilda fall och nya forskningsrön.Ungefär lika ofta träffas specialister från reumatologenheten och specialist-mödravårdsmottagningen för att diskutera aktuella graviditeter. APS-graviditeter diskuteras ofta vid dessa möten.
APS register
Personer med APS följs i ett nationellt kvalitetsregister, APS modulen, som ingår i Svensk Reumatologis kvalitetsregister (SRQ). Modulen är under uppbyggnad och fungerar för närvarande främst för patienter med både reumatisk sjukdom och APS.
Forskning om APS
För att få ökad kunskap om vad som orsakar APS och för att förstå hur man ska behandla APS patienter på bästa sätt arbetar det kliniska teamet tillsammans med forskare inom Patientområde Gastro, Hud, Reuma och Karolinska Institutet. Forskningen sker också i nationella och internationella nätverk. Sedan 2009 har vi samlat blodprover och klinisk information från ett stort antal patienter med APS. Vi har bl.a. undersökt ärftlighetens betydelse för APS hos patienter med SLE. I pågående projekt undersöker vi förekomst av fosfolipidantikroppar vid hjärtinfarkt, vi tittar på strukturen av blodproppar som bildas i blod från patienter med och utan fosfolipidantikroppar, samt på förekomst och typ av mikropartiklar (små strukturer som bildas från döda celler) i blodet hos personer med och utan APS. Ett laboratoriebaserat projekt arbetar med att framställa monoklonala antikroppar mot b2GPI
Mer information
Reumatikerförbundet