Tilläggsinformation
Speciella anvisningar för esofagus vid;
Esofagit
Ange klinisk frågeställning och diagnos samt endoskopiska fynd. Minst tre biopsier bör tas om verifiering av esofagit, respektive gradering av sådan önskas. Tagställen anges om möjligt i förhållande till gastroesofageal junktion (GEJ). Avståndet från tandraden är histopatologiskt mindre intressant än läget för GEJ. Om mindre än tre biopsier tas är orienteringen viktig varför de behöver appliceras på särskilt underlag för säkrare orientering.
Barretts esofagus
Ange klinisk frågeställning och diagnos. Vid misstanke på Barretts esofagus bör det tas biopsier från olika nivåer. Biopsitagning utförs från och med GEJ på minst varannan centimeters nivå i de fyra kvadranterna upp till och med övergången mellan körtel- och skivepitel, så kallad ”squamocolumnar junktion- SCJ”. Tagställen bör anges i förhållande till GEJ. Avståndet från tandraden är histopatologiskt mindre intressant än läget för GEJ.
Speciella anvisningar för ventrikel vid;
Gastrit
Ange klinisk frågeställning och diagnos. Om endoskopiskt upptäckta fokala förändringar finns, beskriv dess läge och utseende. För diagnostik av kronisk gastrit bör minst tre biopsier tas från antrum (inom området 3 cm från pylorus) och corpus (mellersta delen). Materialet delas upp i olika fraktioner.
Tumör och tumörlik förändring
Ange klinisk frågeställning och diagnos. Ange ingreppets avsikt, om endast biopsier tagits eller om avsikten är att radikalt avlägsna förändringen. Biopsierna bör alltid innehålla muscularis mucosae för att anses vara kompletta.
Speciella anvisningar för duodenum vid;
Celiaki
Biopsitagning vid misstänkt celiaki görs via duodenoskopi och biopsitagning av pars descendens och bulb delar av duodenum, i undantagsfall kan kapsel -endoskopi vara aktuell. Om biopsin skall orienteras görs detta på milliporfilter.
Speciella anvisningar för colon vid;
Colit
Ange klinisk frågeställning och diagnos. Oavsett undersökningsteknik bör endoskopisten ange endoskopiska fynd, läge samt utseende. Biopsier tas efter ett standardiserat schema. Beteckningar etc. skall kunna läsas av en utomstående eftergranskare. Vid påvisbar aktivitet av colit är det ofta av diagnostiskt värde att histologiskt verifiera eventuell diskontinuerlig inflammation vilket gör att biopsier bör tas även från områden med endoskopiskt normal slemhinna.
Dysplasi vid IBD
Ange klinisk frågeställning och diagnos. Flertalet av undersökningarna med
denna frågeställning görs inom ramen för ett uppföljningsprogram vilket talar om
hur många biopsier som skall tas från olika delar av colon. Eventuella fokala
förändringar anges med läge och utseende.
Biopsi av tumör eller tumörlik förändring
Ange klinisk frågeställning och diagnos, läge och utseende på de förändringar
från vilka biopsier tas samt om endast biopsier tagits eller om avsikten varit
att radikalt avlägsna förändringen. Biopsitagning bör om möjligt vara så djup att
muscularis mucosae är representerad i samtliga biopsier.
Operationspreparat av tumör i colon eller rektum
Samtliga preparat med tumör i colon och rektum skall inkomma till patolog-laboratoriet i färskt tillstånd med ispåsar i burken. Preparatet får inte klippas upp av kirurgen. Vid patologlaboratoriet ansvarar patologen för att erhålla en bra fixering (genom att klippa upp enbart så mycket som det behövs för att kunna stoppa in skumgummitampong genom hela resektatets lumen och absolut inte genom tumören, samt att fastnåla resektatet på korkplatta i enlighet med originell anatomi så att alla strukturer lättare kan identifieras vid utskärning.
Eventuella kaviteter skall fyllas på med formalin helst genom att spruta in formalin än att klippa upp dem). Det vore önskvärt, dock kan vara svårt för kirurgen att markera olika strukturer eller själv komma till patologlaboratoriet och förevisa preparatet, det är dock av ytterst vikt att man beskriver noggrant både på remissen och operationsberättelsen vilka strukturer som opererades bort, speciellt när den utförda operationen varierar från väldefinierade ingrepp. Hela resektatet skall sedan läggas i burkar med stor mängd
formalin och låtas fixera i minst 48 till 72 timmar.
Om operationen avslutas/sker utanför ordinarie arbetstid, får kirurgen minimalt klippa upp resektatet, dock aldrig genom tumören, föra in skumgummitampong eller liknande i tarmlumen, fastnåla resektatet på korkplatta i anatomiskt läge och lägga preparatet i burk med adekvat mängd formalin. Patologen ansvarar för att på ordinarie arbetstid kontrollera att optimala fixeringsförhållanden föreligger.
