ANA-specificitet (IgG)

ANA analyseras med såväl indirekt immunfluorescens på HEp-2 celler (IFL) som med s.k. multiplexteknik (Luminex) där antikroppar mot specifika kärnantigen s.k ENA och dsDNA analyseras.

Luminexanalysen används för påvisandet av antikroppar mot följande antigen: Centromer B, Jo-1, (RNPA rapporteras endast internt), RNP68, Scl-70, Sm, SmRNP, SS-A 52kDa, SS-A 60kDa, SS-B, Ribosomalt P, nukleosomer och dsDNA
Specifika antikroppar mot
- ds-DNA förekommer upp till 70 % hos patienter med aktiv SLE men också hos 1-2% av friska blodgivare. Låga nivåer saknar ofta klinisk signifikans. Vid positivt utfall kompletteras med analys av dsDNA med IFL på Crithidier som har en mkt hög specificitet för SLE.
- Centromerer förekommer främst vid begränsad systemisk skleros och primär biliär cirrhos.
- Nukleosomer är en tidig och känslig markör för SLE särskilt värdefull för diagnostik hos patienter som saknar antikroppar mot DNA.
- Jo1 förekommer hos cirka 30% av patienter med polymyosit.
 - RNP förekommer i hög titer hos cirka 95% av patienter med MCTD, SLE (20-40%) men även vid systemisk skleros (SScl) och Sjögrens syndrom.
- Scl-70 förekommer hos cirka 20-70% av patienter med SScl och är stark riskmarkör för utveckling av SScl hos patienter med Raynaud.
- Sm-antigen förekommer nästan bara vid SLE och ses hos cirka 15% av patienterna.
- SS-A-antigen förekommer hos cirka 70% av patienter med Sjögrens syndrom och cirka 50% av patienter med SLE. Kan finnas hos patienter med SLE som saknar ANA påvisbar med immunfluorescens.
- SS-A 52kDa antigenet hos gravida med inflammatorisk systemsjukdom medför risk för utveckling av neonatalt AV-block.
- SS-B-antigen förekommer hos cirka 60% av patienter med Sjögrens syndrom och cirka 15% av patienter med SLE. Selektivt fynd av anti-SSB saknar klinisk säker signifikans.