31 januari: Christophes veckobrev
Just nu domineras nyhetsflödet av sprängningar och skjutningar, det väcker oro och en stark känsla av otrygghet. En av de som drabbades var Pär som skadades i samband med ett av bombdåden.
Trots omständigheterna visade Pär prov på en imponerande kämpaglöd. I många av intervjuerna passade han på att tacka personalen på Karolinska för vården han fick på sjukhuset. Ett fint kvitto på att vi har en viktig uppgift i osäkra tider. God bättring, Pär!
Den närmaste tiden kommer årsdagarna för pandemin att uppmärksammas på olika sätt. De har gått fem år sedan vi kämpande tillsammans mot den första vågen av Covid-19. Den kanske viktigaste lärdomen under den här speciella tiden var betydelsen av samarbete över organisationsgränserna. Pandemin innebar att det krävdes nya lösningar och det fanns en gemensam riktning och målbild för olika vårdaktörer. När vi återgått till en annan vardag i vården är det där inte lika påtagligt. Det kan vara svårt att tänka utanför den egna verksamhetens ramar. Inom Region Stockholm har vi dock tagit viktiga kliv i rätt riktning. Sjukhusens ledningsgrupper träffades mot slutet av förra året (det var första gången någonsin), nyligen sågs många av regionens verksamhetschefer på ett möte här på Karolinska och för några dagar sen var det dags för de fackliga samverkansgrupperna att samlas. Vi bryter ny mark med målsättningen att på ett bättre sätt utnyttja regionens samlade resurser.
Tidigare i veckan kunde vi berätta att Karolinska ökat IVA-kapaciteten och att det numera finns tre nya vårdplatser. Det är en oerhört glädjande och välkommen nyhet. På sjukhuset finns en tredjedel av Stockholms cirka 100 IVA-platser, tre är alltså i runda slängar en 10-procentig ökning av Karolinskas kapacitet. Som vi konstaterade i pressmeddelandet är det vårdpersonalens kunskap, engagemang och kompetens som varit avgörande för den här förändringen. Ett stort tack för ert arbete!
Tillsammans är vi Karolinska!
Bästa hälsningar,
Christophe
Senaste inläggen
-
7 februari: Christophes veckobrev
Den fruktansvärda masskjutningen i Örebro har berört oss alla djupt. Tankarna går till offren och deras närmaste anhöriga och vi tänker också på kollegorna vid ...
-
31 januari: Christophes veckobrev
Just nu domineras nyhetsflödet av sprängningar och skjutningar, det väcker oro och en stark känsla av otrygghet. En av de som drabbades var Pär som skadades i samband med ett av ...