Möt Karolinska Universitetssjukhusets experter på beredskap

Nyhet 2026-09-24

Beredskapen vid Karolinska Universitetssjukhuset bygger på flera nivåer. En beredskapskommitté ansvarar för den övergripande samordningen och vid höjt beredskapsläge sammankallas en särskild krisledning, LSSL (lokal särskild sjukvårdsledning).

Utöver det finns också Karolinska Universitetssjukhusets tre beredskapssamordnare, som har en central position i att samordna och utveckla Karolinskas arbete med krisberedskap, robusthet och civilt försvar. Sedan årsskiftet ingår även en beredskapsöverläkare i teamet. Här möter du tre av dessa medarbetare.

Sofia Cervin

Yrkestitel: Beredskapssamordnare med huvudansvarsområde för Karolinska i Huddinge

Bakgrund: Arbetat som sjuksköterska sedan 2003 inom diverse olika medicinska områden både i Göteborg och i Stockholmsområdet. Arbetade tidigare som intensivvårdssjuksköterska på CIVA och NIVA sedan 2012 och har haft nuvarande yrkestitel sedan 2024. 

Vad är dina arbetsuppgifter?
– Mina arbetsuppgifter innefattar allt från strategiska uppgifter till operativa. Vi bevakar omvärldsläget och anpassar sjukhusets beredskapsarbete efter det, tyvärr, mycket allvarliga omvärldsläget. Mina erfarenheter från pandemin gör att jag brinner extra mycket för frågor som handlar om att förbereda medarbetarna på det som är förväntat av dem. Både mentalt och praktiskt. 

Vad har du för bakgrund inom beredskap?
– Jag började som beredskapsansvarig/beredskapsombud på CIVA/NIVA för många år sedan. I början var arbetsuppgifterna begränsade till några dagar per termin. Därefter växte uppdraget för att matcha omvärldsläget. På IVA hjälpte jag till med revidering av den interna katastrofmedicinska beredskapsplanen och åtgärdskorten och tillgodosåg att vi hade välkända manuella rutiner för eventuella driftstörningar. Jag tog även fram ett koncept för ledningsutbildning för att stärka de i ledande positioner (vårdledare och ledningsläkare) att känna sig tryggare i sin roll ur ett katastrofmedicinskt perspektiv. 

Vad är roligast med ditt jobb?
– Att arbeta som beredskapssamordnare har många likheter med mitt tidigare arbete på IVA då ingen dag är den andra lik och det är just variationen som jag uppskattar mest. Jag tycker att det är väldigt givande att vara ute och besöka verksamheterna och träffa medarbetarna och prata om beredskapsfrågorna. Det är också en viktig del av mitt strategiska arbete att förstå de utmaningar man står i som verksamhet under normala förhållanden då det som inte fungerar i vardagen definitivt inte kommer att fungera bättre under en fredstida kris eller ytterst krig. 

Vad är Karolinska bäst på när det gäller beredskap?
– Karolinska Universitetssjukhuset utgör en samhällsviktig verksamhet och är därför en central del i Sveriges totalförsvar. Vi är inte nödvändigtvis "bäst" på att öva men vi övar mycket. Både mindre övningar ute i verksamheterna, och även större övningar med externa aktörer såsom Polismyndigheten, Försvarsmakten med flera. 

Vad har du för råd till våra medarbetare kring beredskap?
– Det är viktigt att medarbetarna förstår att vi alla är del av Sveriges totalförsvar. Mina råd är att vara påläst när det kommer till de katastrofmedicinska planerna men även att ha koll på sin egen hemberedskap. 

Andreas Gidlöf

Yrkestitel: Beredskapsöverläkare (50 %), överläkare intensivvård (50 %)

Vad är dina arbetsuppgifter?
– Min uppgift är att stärka och utveckla beredskapen på Karolinska Universitetssjukhuset i samarbete med lokala, regionala och nationella aktörer med övergripande målsättning att vi ska kunna verka och bedriva sjukvård under kriser, särskilda händelser samt vid höjd beredskap och krig.

Vad är din bakgrund?
– Jag har arbetat på Karolinska Universitetssjukhuset i 25 år inom anestesi- och intensivvård och med beredskapsfrågor samt varit medlem i Lokal Särskild Sjukvårdsledning (LSSL) under många år. Jag har arbetat med beredskapsfrågor såväl strategiskt som operativt på både lokal samt sjukhusövergripande nivå.

Vad är roligast med ditt jobb?
– Att få möjlighet att arbeta brett såväl nära vårdverksamheterna som mot regionen samt externa aktörer och myndigheter för att höja Karolinska Universitetssjukhusets beredskap och på så sätt kunna bidra till uppbyggnaden av Totalförsvaret.

Vad är Karolinska bäst på när det gäller beredskap?
– Det finns en hög kompetens samt stor vilja att bidra till att utveckla och driva beredskapsfrågor i verksamheterna. Vi har en stor och väletablerad övningsverksamhet som bidrar till vår förmåga att ställa om vid särskilda händelser vilket inte minst visade sig under pandemin.

Vad har du för råd till våra medarbetare kring beredskap?
– Vid en särskild händelse som påverkar sjukhuset har samtliga medarbetare en viktig roll. Tänk igenom och förbered dig på hur DU kan bidra utifrån DIN roll och DITT uppdrag till att sjukhuset löser ut uppgiften på ett kompetent och resurseffektivt sett.

Camilla Smedberg

Yrkestitel: Beredskapssamordnare på Karolinska Universitetssjukhuset, med huvudansvar för Solna.

Vad är dina arbetsuppgifter och varför är din roll viktig för beredskapsarbetet på Karolinska?
– Min uppgift är att bidra till att Karolinska har förmåga att hantera det vi hoppas aldrig ska hända – men som vi måste vara förberedda på. Jag arbetar både strategiskt och operativt med beredskapsfrågor. Det handlar bland annat om att utveckla och följa upp beredskapsplaner, stärka verksamheternas förmåga att agera vid allvarliga händelser och bidra till att beredskap blir en naturlig del av det dagliga arbetet.

En viktig del av min roll är också att få ihop helheten. På ett universitetssjukhus som Karolinska är vi många verksamheter och professioner som behöver fungera tillsammans när det verkligen gäller.

Jag brukar tänka att beredskap inte bara handlar om planer och dokument – det handlar om människor, kunskap och förmågan att agera tillsammans när förutsättningarna plötsligt förändras.

Vad är din bakgrund?
– Jag har arbetat länge på Karolinska – sedan 1999 som intensivvårdssjuksköterska. Därefter arbetade jag som utbildningsledare inom intensivvården. Jag har också haft uppdrag i Afrika, där jag bland annat arbetade med utbildningsinsatser inom neurokirurgi och neurokirurgisk intensivvård.

Från 2015 arbetade jag som omvårdnadschef inom intensivvården, bland annat under flytten till Nya Karolinska och senare under pandemin. Under pandemin behövde intensivvården expandera väldigt snabbt, och det var en period som gav mig både erfarenhet och ett stort intresse för beredskap.

Det blev också tydligt för mig hur viktigt det är att kunna ställa om, prioritera och få människor och verksamheter att arbeta tillsammans under helt andra förutsättningar än de vi är vana vid.

Vad är roligast med ditt jobb?
– Det roligaste är kombinationen av det strategiska och det operativa. Jag får arbeta med långsiktig utveckling av beredskapen, men samtidigt vara nära verksamheten och möta medarbetare från många olika delar av sjukhuset.

Ingen dag är riktigt den andra lik. Ibland handlar det om att planera och utveckla, och ibland hamnar jag mitt i en aktuell händelse där jag kan bidra med att skapa struktur, se helheten och fundera på vad vi behöver göra här och nu. Och så tycker jag väldigt mycket om att få arbeta tillsammans med så många engagerade och kompetenta människor på Karolinska.

Vad är Karolinska bäst på när det gäller beredskap?
– Det jag tycker att Karolinska är allra bäst på är våra medarbetare. Vi har en enorm kompetens, ett stort engagemang och en stark vilja att lösa situationer tillsammans.

Vi är vana vid att hantera komplexa och svårt sjuka patienter och att arbeta tvärprofessionellt. Den förmågan är en fantastisk grund även när vi ställs inför en större kris eller en situation som vi inte har mött tidigare.

Jag tror också att vår styrka ligger i att vi kan kombinera den högspecialiserade vården med erfarenheten av att ställa om när förutsättningarna förändras.

Vad har du för råd till våra medarbetare kring beredskap?
– Tänk på att det DU kan, kan vara precis det som någon annan behöver när det verkligen gäller.

Beredskap är inte bara något som beredskapssamordnare, chefer eller särskilda funktioner arbetar med. Det är något vi bygger tillsammans.

Mitt råd är därför: var nyfiken, sätt dig in i vad som gäller på din arbetsplats och fundera på vad just du kan bidra med om vi plötsligt behöver arbeta på ett annat sätt än vanligt. För när en allvarlig händelse inträffar är det inte alltid den som kan mest om beredskapsplanen som är viktigast – det kan vara den som vet hur man löser just det problem som uppstår.