Infektionshögsäsongen är igång – tidig influensatopp väntas

Nyhet

Vinterhalvåret innebär som vanligt en ökad spridning av influensa, magsjuka och andra infektioner. Folkhälsomyndigheten har nu annonserat att årets influensasäsong är i gång och i år kan vi sannolikt förvänta oss en influensatopp redan kring jul. Astrid Lindgrens barnsjukhus står väl förberett för säsongen och immuniseringen mot RS-virus väntas även i år minska belastningen på vården. Nytt för i år är förändrade regler för smittskyddsanmälan av flera vanliga infektionssjukdomar.

Malin Ryd Rinder ser en tidig influensatopp framför sig, men konstaterar att Astrid Lindgrens barnsjukhus står väl rustat inför årets infektionshögsäsong.

– Vi vet att influensan har kommit tidigt i både USA och delar av Europa. Vi har sett indikationer på att smittspridningen redan har börjat i Sverige och därför kan vi förvänta oss en tidigare topp än vanligt. Troligen någon gång kring jul, säger Malin Ryd Rinder, överläkare och sektionschef inom barninfektionsvården.

Många infektionssjukdomar följer ett tydligt säsongsmönster, med ökad smittspridning under höst och vinter. Hur omfattande spridningen blir och när den når sin topp varierar däremot mellan olika år. Höstlovet tycks tillfälligt ha bromsat smittspridningen, men nu ser vi att det åter tagit fart. Just nu är det också en hel del SARS-CoV-2-virus som cirkulerar.

– Vi kan aldrig riktigt förutspå hur det kommer att bli, men det är viktigt att vi alltid har ett epidemiologiskt tänk och är förberedda.

God beredskap inför vintern
På Astrid Lindgrens barnsjukhus finns en väl etablerad beredskap för infektionshögsäsongen. Genom att följa rapporterade smittfall i Sverige och utvecklingen i andra europeiska länder, kan vi få information om de stammar som sprids i länder nära oss och det kan ge oss viktig information för att kunna förändra och anpassa verksamheterna efter det förväntade vårdbehovet.

Inför vintern planeras vården med hänsyn till att fler barn kan behöva sjukhusvård för infektioner. Vi förstärker bemanningen på våra akutmottagningar och inför fler jourpass för läkare. Vi anpassar också tillgång och fördelning av vårdplatser.

Varje vecka stäms läget i infektionsflödet av och det finns en tydlig plan för den planerade vården, så att man prioriterar rätt vid behov av eventuella anpassningar. Den framförhållningen har gett goda resultat. Under de senaste åren har barnsjukhuset i mycket hög grad kunnat hantera infektionstopparna utan att behöva ställa in planerad vård på grund av infektionsrelaterad vårdplatsbrist.

Förändrade förutsättningar. RS-immuniseringen väntas minska behovet av sjukhusvård för spädbarn, medan försenade leveranser av influensavaccin innebär en utmaning när influensan väntas nå sin topp tidigare än vanligt.

RS-immunisering väntas minska belastningen
En viktig skillnad jämfört med tidigare vintrar är immuniseringen mot RS-virus som, liksom förra året, ges till alla nyfödda spädbarn från 10 september till att säsongen är över. Redan förra säsongen minskade vårdbehovet kraftigt för RS-infektioner bland spädbarn. Det har varit en stor förändring för barnsjukvården i alla länder där det införts på ett effektivt sätt, eftersom RS-infektioner tidigare varit en så vanlig diagnos och gett höga belastningstoppar under vintrarna.  

Ny forskning från Frankrike pekar dessutom på ytterligare positiva effekter. En stor studie har visat att spädbarn som immuniserats mot RS-virus också hade en lägre risk att behöva sjukhusvård för allvarliga pneumokockinfektioner. Resultaten tyder alltså på att skyddet mot RS-virus även kan minska risken för vissa bakteriella följdinfektioner.

Försenade leveranser av influensavaccin
Samtidigt präglas årets influensasäsong av försenade vaccinleveranser. En långsammare produktion har lett till begränsad tillgång på influensavaccin i stora delar av Europa, däribland Sverige. Förseningarna är särskilt olyckliga mot bakgrund av att influensan väntas komma tidigare än vanligt.

Webbredaktör: Olle Borg

Granskare: Svante Norgren , Funktions-/Temachef

Uppdaterad:

Förändrad anmälningsplikt – det här gäller från 1 november

Sedan den 1 november gäller nya regler för smittskyddsanmälan av vissa infektionssjukdomar. Förändringarna innebär bland annat att även vattkoppor och RS-virus är anmälningspliktiga och man har samtidigt justerat anmälningsplikten för SARS-CoV-2 och influensa.

Samtliga infektioner anmäls av laboratoriet men om diagnos ställs med t.ex. patientnära test är behandlande läkare skyldig att anmäla. För vattkoppor kan även klinisk anmälan göras vid typisk klinisk bild utan verifiering av labtest.

Läs mer om förändringarna på Vårdgivarguiden.