Sjukdomar som ingår i screeningprogrammet med PKU-prov

På denna sida finns en kort beskrivning av var och en av sjukdomarna som ingår i nyföddhetsscreeningen med PKU-prov, grupperade efter typ:

• Endokrina sjukdomar (2 sjukdomar)
• Fel i nedbrytningen eller metabolismen av fettsyror, betaoxidationsdefekter (3 sjukdomar)
• Fel i karnitinsystemet (4 sjukdomar)
• Organiska acidurier (6 sjukdomar)
• Fel i ureacykeln (3 sjukdomar)
• Andra fel i omsättningen av aminosyror (4 sjukdomar)
• Andra medfödda ämnesomsättningsjukdomar (2 sjukdomar)
• Andra medfödda behandlingsbara sjukdomar (2 sjukdomar)

Endokrina sjukdomar

Kongenital hypotyreos (KH)

Kongenital hypotyreos, medfödd sköldkörtelhormonbrist, innebär en minskad bildning av sköldkörtelhormon hos det nyfödda barnet. Detta hormon är nödvändigt bland annat för hjärnans utveckling och barnets tillväxt. Brist på sköldkörtelhormon leder till psykisk utvecklingsstörning och dvärgväxt. Symtom hos nyfödda är gulsot, slöhet och för låg kroppstemperatur. Med tidig insatt behandling blir barnen symtomfria och utvecklas normalt. Behandlingen innebär att patienten tar sköldkörtelhormon i form av tabletter hela livet. Det föds 40-60 barn med kongenital hypotyreos i Sverige varje år.

Kongenital binjurebarkhyperplasi (CAH)

Kongental (medfödd) binjurebarkhyperplasi beror på en ärftlig nedsättning i binjurebarkens bildning av ämnena kortisol och aldosteron. Flickor föds med missbildade yttre könsorgan och pojkar går in i en alltför tidig pubertet. Vid den svåra formen drabbas båda könen av saltförlust vilket kan leda till att barnen blir akut sjuka redan under andra till tredje levnadsveckan. Utan behandling blir flickorna viriliserade, det vill säga utvecklar manliga drag, på grund av en ökad bildning av manliga könshormoner och både flickor och pojkar får en kortare slutlängd. Behandlingen består av tillförsel av binjurebarkhormoner i tablettform och medicinen måste tas hela livet. Flickornas yttre missbildning kan rättas till kirurgiskt. Det föds cirka 10 barn med kongenital binjurebarkhyperplasi i Sverige varje år

Fel i nedbrytningen av fettsyror (betaoxidationsdefekter)

MCAD-brist

MCAD-brist beror på ett fel i nedbrytningen av medellånga fettsyror. I samband med infektioner, stress eller fasta kräver kroppen stora mängder energi som den får genom nedbrytning av fett. En person med MCAD-brist riskerar då drabbas av en akut omtöckning till följd av ansamling av skadliga fettnedbrytningsprodukter och/eller lågt blodsocker. En sådan attack kan få dödlig utgång om patienten inte har en diagnos och kan få rätt behandling. MCAD-brist är dessbättre relativt enkel att behandla för att förebygga attacker. Behandlingen består av att undvika svältsituationer och tillskott av extra energi (ibland med glukosdropp) i samband med infektioner eller trauma. Det föds i genomsnitt 8 till 12 barn med MCAD-brist i Sverige varje år.

LCHAD-brist och andra defekter i det trifunktionella proteinet (TFP)

LCHAD-brist beror på ett fel i nedbrytningen av långa fettsyror. I samband med fasta, stress och infektioner får kroppen energi genom nedbrytning av fettsyror. Patienter med LCHAD-brist kan då få lågt blodsocker eftersom de inte kan bryta ner de långa fettsyrorna. Samtidigt bildas det höga koncentrationer av olika ämnen från fettsyranedbrytningen som är skadliga för kroppen. Patienter med LCHAD-brist får vanligen symtom vid 4 till 12 månaders ålder med hjärtmuskelpåverkan, leverpåverkan, slöhet och uttalad muskelsvaghet. Symtom kan även uppstå redan under första levnadsveckan. De akuta symtomen försvinner och fler symtom förebyggs med en kost som innehåller väldigt lite fett samt med tillskott av fett med kortare fettsyror, livsnödvändiga fettsyror och fettlösliga vitaminer. Patienterna måste undvika fasta vilket innebär att de även behöver energitillförsel nattetid. I samband med infektioner med feber måste de även ha extra glukostillskott, ofta med sjukhusvård och intravenös glukostillförsel. I genomsnitt föds ett till två barn med LCHAD-brist i Sverige varje år.

Vid screening för LCHAD-brist fångas även två andra defekter i det trifunktionella proteinet (TFP) upp. Behandlingsprinciperna är desamma som för LCHAD-brist men resultaten av behandling osäkra. I Sverige föds det färre än ett barn per år med någon av dessa sjukdomar.

VLCAD-brist

VLCAD-brist beror på ett fel i den mitokondriella nedbrytningen av väldigt långa fettsyror (mitokondrien är cellens "kraftverk"). VLCAD-brist förekommer i tre olika varianter. Den svåraste formen kan leda till döden i hjärtstillestånd under de första levnadsdagarna eller veckorna. Den andra varianten medför muskelsvaghet, leverpåverkan och lågt blodsocker i samband med fasta eller andra katabola tillstånd. Den tredje varianten, som även är den mildaste, ger symtomdebut hos äldre barn och upp i vuxen ålder med muskelsmärtor och muskelsvaghet i samband med ansträngning. Vilken svårighetsgrad av sjukdomen patienten har styr behandlingen. För de två svåraste varianterna är behandlingen en kost som innehåller väldigt lite fett och med olika tillskott av kortare fettsyror, livsnödvändiga fettsyror och vitaminer samt intensiv behandling med glukostillförsel i samband svälttillstånd. För den mildaste varianten behövs inte specialkost, men intensiv behandling i samband med katabola tillstånd är fortfarande nödvändligt. I genomsnitt föds två till tre barn varje år med VLCAD-brist i Sverige.

Fel i karnitinsystemet

Fel i karnitincykelns beståndsdelar (CPT 1-brist, CACT-brist och CPT 2-brist)

Nedbrytningen av majoriteten av våra fettsyror sker i mitokondrierna, cellens "kraftverk". Karnitincykeln används för att transportera fettsyror in i mitokondrierna. Karnitincykeln består av tre olika delar: CPT 1, CACT och CPT 2. Brist på CPT 1 och CACT kan resultera i tidiga symtom med lever-, hjärt- och muskelpåverkan. Brist på CPT 2 ger muskelsmärtor och svaghet i samband med fasta, infektioner, stress och långvarigt muskelarbete. Behandlingen är glukostillförsel vid symtom och patienter måste även undvika långvarigt muskelarbete. Dessa sjukdomar är extremt ovanliga, långt färre än ett barn per år föds med någon av dessa sjukdomar.

Primär karnitinbrist (CUD)

Primär karnitinbrist beror på ett ärftligt fel i transporten av karnitin inom cellen. Sjukdomen leder till hjärtproblem som vanligen ger symtom vid mellan 3 månader och 3 års ålder. Den kan även ge lever- och muskelpåverkan men detta är ovanligt. Behandlingen består av daglig tillförsel av karnitin som lösning eller tabletter. Det föds ett till två barn per år i Sverige med primär karnitinbrist.

Organiska acidurier

Isovaleriansyrauri (IVA)

Isovaleriansyrauri beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyroran leucin, vilket leder till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter. Sjukdomen ger vanligen symtom under den första levnadsveckan med slöhet som leder till medvetslöshet om man inte sätter in snabb behandling med glukosdropp och karnitintillförsel. Långtidsbehandlingen är en proteinfattig kost med tillskott av en aminosyrablandning som inte innehåller aminosyran leucin samt extra mineraler, vitaminer, karnitin och eventullt glycin. Prognosen vid tidigt debuterande isovaleriansyrauri är förhållandevis god med behandling. Det föds ett barn vartannat till var tredje år med isovaleriansyrauri i Sverige.

Propionsyrauri (PA)

Propionsyrauri beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyrorna valin, isoleucin, treonin och metionin samt fettsyror med udda antal kolatomer. Detta leder till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter Sjukdomen ger ofta symtom i nyföddhetsperioden med matningssvårigheter, muskelsvaghet och slöhet som övergår i medvetslöshet och kramper. Tidig behandling och diagnos förbättrar prognosen. Akutbehandlingen består i att häva försurningen i kroppen, att tillföra stora mängder glukos för att bryta svälttillstånd och att begränsa intaget av de aminosyror som inte kan brytas ned.

Knappt en fjärdedel av patienterna får symtom senare i livet, ofta i samband med en infektion. Symtomen varierar men kan vara till exempel illamående och huvudvärk eller svårigheter att koordinera muskelrörelser. De kan även bli mer uttalade som medvetslöshet. Symtomen lindras med en proteinfattig kost med tillskott av näringspreparat fritt från de fyra aminosyror som patienterna inte kan bryta ned. Antibiotika kan även minska bildningen av propionsyra från bakterier i tarmen och på så sätt minska mängden giftiga nedbrytningsprodukter. Det föds i genomsnitt strax under ett barn per år med propionsyrauri i Sverige.

Metylmalonsyrauri (MMA)

Metylmalonsyrauri kan ha flera olika underliggande genetiska orsaker. Gemensamnt är att alla leder till en giftig ansamling av metylmalonsyra. En del av patienterna har en sjukdomsbild som är snarlik den vid propionsyrauri och behandlingen är då också densamma. Vissa patienter utvecklar njurproblem. En del av patienterna med metylmalonsyrauri svarar bra på behandling med daglig tillförsel av kobalamin, vitamin B12, och dessa har en mycket god prognos. För övriga är behandlingseffekten varierande, men behandling som kan sättas in innan symtom uppkommer förbättrar prognosen avsevärt. Levertransplantation kan ockå bli aktuellt vid en av de svåraste formerna av metylmalonsyrauri. Det föds i genomsnitt ett barn varje till vartannat år med metylmalonsyrauri i Sverige.

Glutarsyrauri typ 1 (GA 1)

Glutarsyrauri typ 1 beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyrorna lysin, hydroxylysin och tryptofan, vilket leder till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter. Sjukdomen ger vanligen symtomdebut under de första levnadsåren i samband med svälttillstånd, till exempel vid en infektion. Majoriteten av de patienter som diagnostiseras först efter en akut kris blir svårt rörelsehandikappade. Sjukdomen kan även starta smygande med en försenad motorisk utveckling. Det finns enstaka patienter med sjukdomen som är symtomfria i vuxen ålder utan behandling. Patienter med glutarsyrauri måste få intensiv behandling med glukosinfusioner i samband med infektioner för att förebygga ansamling av giftiga ämnen som skadar hjärnan. Den dagliga behandlingen är en proteinfattig kost med tillskott av en aminosyrablandning fri från lysin och tryptofan samt extra mineraler, vitaminer och karnitin. Det föds cirka ett barn per år i Sverige med glutarsyrauri typ 1.

Multipel acyl-CoA dehydrogenasbrist (MAD-brist)

MAD-brist orsakas av ett fel i bildningen av kofaktorn FAD. Detta leder till en blandad bild av glutarsyrauri, isovaleriansyrauri och fel i nedbrytningen av fettsyror. Symtombilden varierar men muskerlpåverkan är vanligt. Sjukdomen är behandlingsbar med viss framgång genom tillförsel av karnitin och kofaktorn riboflavin. Strax under ett barn föds med MAD-brist i Sverige varje år. MAD-brist kallas ibland för Glutarsyrauri typ 2, GA 2.

Betaketotiolasbrist (BKT-brist)

Betaketothiolasbrist beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyran isoleucin, vilket leder till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter, inklusive ketonkroppar. Symtomen startar vanligen vid 6 till 18 månaders ålder i samband med ett svälttillstånd utlöst av till exempel en infektion. Barnet blir illamående, kräks, blir slött och kan få kramper och till och med bli medvetslösa. Behandlingen är att förhindra svälttillstånd med glukostillförsel samt att oskadliggöra den giftiga ansamlingen av nedbrytningsprodukter. En del patienter får karnitinbrist och behöver därför även tillförsel av karnitin. Vetskap om diagnosen gör att de allvarliga symtomen kan förebyggas genom åtgärder i samband med infektioner. Det föds långt färre än ett barn per år i Sverige med betaketotiolasbrist.

Fel i ureacykeln

Citrullinemi (CIT)

Citrullinemi typ 1 beror på ett fel i ureacykeln vilket leder till ammoniakförgiftning. I ureacykeln gör vi oss av med överskott av kväve som vi får i oss främst från proteiner i födan. Citrullinemi typ 1 kan visa sig under nyföddhetstiden med ammoniakförgiftning eller senare i samband med katabola tillstånd. Citrullinemi typ 2 beror på ett fel i transporten av citrullin inuti cellen vilket också leder till ammoniakförgiftning. Citrullinemi typ 2 förekommer i Sydostasien och är ytterst ovanlig hos personer med europeiskt ursprung. Den ger en bristande funktion i ureacykeln med leverpåverkan i nyföddhetsperioden. Behandlingen för både citrullinemi typ 1 och typ 2 är att avgifta patienten från ammoniak genom att stoppa nedbrytningen av proteiner och öka utsöndringen av kvävegrupper. Nedbrytningen av proteiner bromsas genom intravenös tillförsel av glukos i den akuta situationen. Avgiftning sker genom tillförsel av läkemedel som binder de aminosyror som ammoniak bildas från. Vid höga nivåer av ammoniak genomförs också blodrening för att snabbt sänka ammoniaknivån. Långtidsbehandlingen består av en proteinfattig kost med tillskott av livsnödvändiga aminosyror, vitaminer och mineraler samt tillskott av avgiftande läkemedel. Det föds färre än ett barn per år i Sverige med citrullinemi.

Argininosuccinatlyasbrist (ASL-brist)

Argininosuccinatlyasbrist ger symtom som liknar de vid citrullinemi och den behandlas på samma sätt. Ibland benmämns argininosuccinatlyasbrist ASA i stället för ASL-brist. Det föds färre än ett barn per år i Sverige med argininosuccinatlyasbrist.

Arginasbrist (ARG-brist)

Arginasbrist ger vanligen en annorlunda symtombild än de övriga ureacykeldefekterna. Symtomen liknar i stället cerebral pares (CP) och patienterna får ofta denna diagnos. Sjukdomsförloppet förvärras dock över tiden och patienterna kan utveckla kramper, oförmåga att styra sina rörelser och ofrivilliga muskelsammandragningar. Arginasbrist behandlas oftast på liknande sätt som citrullinemi. Liksom vid övriga ureacykeldefekter har levertransplantation börjat användas som behandling med förhållandevis god framgång. Det föds långt färre än ett barn per år i Sverige med arginasbrist.

Andra fel i omsättningen av aminosyror

Fenylketonuri (PKU)

Fenylketonuri är en ärftlig sjukdom i omsättningen av aminosyran fenylalanin. Barn med sjukdomen är normalutvecklade när de föds, men utan behandling får de under det första levnadsåret svår utvecklingsstörning och neurologiska symtom. Om sjukdomen diagnostiseras och kostbehandling inleds under de första levnadsveckorna kan man förebygga dessa skador. Kosten bestående av ett lågt proteinintag och därmed lågt fenylalaninintag måste fortsätta hela livet. Det föds cirka sju barn med fenylketonuri i Sverige varje år.

Maple syrup urine disease (MSUD)

MSUD beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyrorna leucin, isoleucin och valin, vilket leder till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter. MSUD förekommer i en akut form där barnet blir allmänpåverkat och medvetandesänkt under första till andra levnadsveckan. Risken är hög för bestående hjärnskador i de fall då behandling startas först efter att barnet fått allvarliga symtom. Två lindrigare varianter finns också: en form med skov där patienten är helt symtomfri mellan skoven men kan bli förgiftad vid kraftiga katabola tillstånd i samband med infektioner med eller utan bestående men, och en kronisk med långsam utveckling av symtom med försenad utveckling. Den akuta behandlingen riktar sig mot att häva svälttillståndet och den långvariga behandlingen är en kost med begränsat proteinintag och tillskott av proteinersättning fri från de grenade aminosyrorna samt extra vitaminer och andra spårämnen. Levertranplantation har på senare tid visat sig vara en effektiv behandling vid MSUD och erbjuds ofta barn med den svåraste formen. I vissa sällsynta fall svarar sjukdomen väl på behandling med höga doser tiamin, vitamin B1. Det föds färre än ett barn per år i Sverige med MSUD

Tyrosinemi typ 1 (TYR 1)

Tyrosinemi typ 1 beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyran tyrosin, vilket leder till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter. Sjukdomen visar sig vanligen före 6 månaders ålder med symtom från levern och med njurpåverkan. Neurologiska symtom kan också förekomma, med svåra nervsmärtor, kramper och förlamningar som kan leda till döden. Tyrosinemi typ 1 behandlas framgångsrikt med en dioxygenashämmare, nitisinone, som hämmar nedbrytningen av tyrosin före enzymsteget som inte fungerar, vilket gör att de giftiga nedbrytningsprodukterna aldrig kan ansamlas. Behandlingen kombineras med en kostbehandling med proteinfattig kost (för att sänka intaget av fenylalanin och tyrosin) tillsammans med aminosyrapreparat fria från dessa båda aminosyror. Det föds i genomsnitt ett barn med tyrosinemi typ 1 i Sverige varje år.

Homocystinuri (HCY)

Homocystinuri beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyran homocystein. Sjukdomen kan orsakas av en rad olika mutationer som ger olika symtombilder. Den upptäcks vanligen först i förskoleåldern eller senare då patienten drabbas av linslossning och patienten får en akut synnedsättning på det drabbade ögat. En stor andel av patienterna får en varierande grad av försenad utveckling, skelettsymtom med nedsatt förkalkning, tunn kroppsbyggnad och en ökad risk för kärlsjukdomar. Lite fler än hälften av patienterna svarar mycket bra på behandling med hög dos pyridoxin, vitamin B6. De andra har en svårare form som behöver en mer omfattande behandling bestående av kraftigt proteinreducerad kost och betain. Det föds färre än ett barn med homocystinuri i Sverige varje år.

Andra medfödda ämnesomsättningsjukdomar

Biotinidasbrist (BIOT-brist)

Biotinidasbrist beror på ett ärftligt fel i enzymet biotinidas som är nödvändigt för att biotin, vitamin B7, ska kunna återanvändas i kroppen och för att vi ska kunna ta tillvara den form av biotin som finns i födan. Vid biotinidasbrist föds barnen symtomfria men blir vanligen sjuka efter 3 till 6 månader. Symtomen är muskelsvaghet, kramptillstånd, psykisk utvecklingsstörning och hudförändringar, dessutom förekommer ofta hörsel- och synproblem. Behandlingen består av en till två tabletter biotin dagligen. Om sjukdomen diagnostiseras tidigt och behandling sätts in förblir patienterna helt symtomfria. Det föds cirka två till tre barn med biotinidasbrist i Sverige varje år.

Galaktosemi (GALT-brist)

Galaktosemi är en ärftlig sjukdom i omsättningen av sockerarten galaktos. Barnen insjuknar när de får mat som innehåller galaktos, till exempel bröstmjölk och modersmjölksersättning. De första symtomen som vanligtvis kommer redan inom de första 10 levnadsdagarna är kräkningar, viktnedgång, slöhet, gulsot och kramper. Om barnen överlever den första krisen och får mer galaktoshaltig mat kan de få linsgrumling och psykisk utvecklingsstörning. Med tidig insatt behandling med en kraftigt galaktosreducerad kost går de akuta symtomen tillbaka och barnen överlever. En viss påverkan i form av nedsatt fertilitet ses och de flesta barn får också en något nedsatt kognitiv förmåga. Kosten måste fortsätta hela livet. Det föds i genomsnitt ett barn med galaktosemi i Sverige varje år.

Andra medfödda behandlingsbara sjukdomar

Svår kombinerad immunbrist (SCID, severe combined immunodeficiency)

SCID är ett samlingsnamn på en grupp av ärftliga sjukdomar som beror på att kroppens immunsystem saknar en viss typ av vita blodkroppar, T-celler. Bristen på T-celler gör att barnen tidigt insjuknar med olika symtom från bland annat luftvägar, hud och magtarmkanalen och utan behandling överlever inte barnen. Om sjukdomen upptäcks tidigt och barnen genomgår stamcellstransplantation under de första levnadsmånaderna botas barnen från SCID. I Sverige föds cirka tre barn per år med SCID.

Spinal muskelatrofi (SMA)

SMA är en allvarlig medfödd muskelsjukdom som drabbar cirka 1 per 10 000 nyfödda barn. Sjukdomen leder till att en typ av nervceller som styr skelettmuskulaturen slutar att fungera vilket leder till påtaglig muskelsvaghet och för de svåraste formerna tidig död. Sedan några år tillbaka finns det effektiva läkemedel som stoppar sjukdomsprogressionen och för de allvarligaste formerna kan man nu sätta in dessa läkemedel redan innan barnen får symtom. De flesta barn med SMA har någon av de svåraste formerna och med nuvarande kunskap beräknar vi att sex till åtta barn per år kommer att tidigt kunna identifieras och behandlas i Sverige med denna nya screening

Till Karolinska Universitetslaboratoriets startsida