Utredningsprocess

Könsidentitetsutredning

Vid en utredning hos oss försöker vi tillsammans ta reda på om ditt illabefinnande beror på könsdysfori eller på något annat och vad som behövs för att du ska må bättre. Vi kartlägger om, och i så fall, hur din könsidentitet skiljer sig från det kön du har enligt folkbokföringen samt vilka konsekvenser det får för dig. Målet är att vi tillsammans ska förstå dina besvär bättre för att kunna svara på om du uppfyller kriterierna för en könsdysforidiagnos. Vår utredning följer Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för utredning och vård av personer med könsdysfori. 

Under utredningen kommer du genomgå en psykologbedömning och vi genomför en screening för vanliga psykiatriska diagnoser. Vi kommer även att ställa frågor om din nuvarande sociala situation ser ut, till exempel vad gäller stöd från närstående, om du har boende och försörjning med mera. Detta görs för att vi ska kunna bedöma hur just din situation ser ut, dina styrkor och eventuella svårigheter som kan finnas och hur dessa kan hanteras. Vi behöver ta del av dina vårdjournaler för att få kunskap om din tidigare kroppsliga och psykiska hälsa. Vi tittar på vilka utredningar som redan är gjorda, om de behöver kompletteras eller om du har behov av ytterligare stöd eller behandling parallellt med din kontakt med oss. Att genomgå en utredning kräver förmåga att reflektera över sin situation idag och hur framtiden kan se ut. Om man är påverkad av droger eller alkohol kan man inte göra detta fullt ut. Därför går det inte att utreda någon som är i ett aktivt beroende eller drogbruk. Detta undersöks under utredningen och vid behov skickar vi remiss till beroendevården för att utredning ska kunna återupptas i nyktert stadium.

Enligt lag journalförs alla besök och kontakter du har med ANOVA. Det som står i din journal skyddas av sekretess. Det innebär bland annat att alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga personer får tillgång till dem och att det bara är personal som deltar i vården av dig som har rätt att ta del av journalen. För mer information om hur du kan ta del av din journal samt läsa om sekretessen som omgärdar din journal kan du läsa mer på 1177.

Behandling 

Under utredningen kommer du få information om hur könsdysfori kan behandlas. Vi berättar vilka effekter behandlingen har men även vad som inte går att åstadkomma med behandling. Vi informerar om möjliga biverkningar av en behandling. Vid behov av könsbekräftande behandling kommer vi att fråga dig vad du hoppas att behandlingen ska leda till samt vilka farhågor du har och därefter diskuterar vi vad som är möjligt att uppnå med de behandlingar som finns. Du får ställa frågor om behandlingen och får möjlighet att reflektera över hur just du skulle påverkas av de olika behandlingarna som finns att tillgå. Målet är att du ska ha realistiska förväntningar på vad en eventuell behandling kan leda till just för dig, både medicinskt, psykologiskt och socialt. Behandlingen samt tidpunkten då den inleds anpassas efter individens förutsättningar och behov, och kan därför skilja sig åt mellan olika personer. Behandling blir aktuell först efter diagnos. 

Utredningens längd

Tiden för utredning varierar och individualiseras och kan även påverkas av personalens tillgänglighet. En vanlig utredningstid i dagsläget är cirka 8-12 månader. Vi försöker uppdatera våra väntetider på hemsidan en gång per termin. Se aktuella väntetider för nybesök och behandlingsåtgärder på Mottagning ANOVA

Utredningens innehåll

• Utredningen inleds vanligtvis med besök hos psykiater eller psykolog som tar ställning till om en utredning bör inledas eller ej. Du kommer att få berätta om din tidigare och nuvarande psykiska och kroppsliga hälsa. En viktig del av samtalet handlar om hur din könsidentitet utvecklats genom livet, hur den yttrar sig och påverkar dig. Du får också frågor om din aktuella livssituation och ges information om hur en utredning hos oss går till. Du kommer även att få information om hur könsdysfori kan behandlas och vilka effekter behandlingen har. Antalen inledande besök varierar men är ofta 1-2 besök. Vid beslut om att inleda utredning efter inledande besök görs en planering tillsammans med dig om vad utredningen kommer att innehålla.
  
  
• Ofta genomförs en strukturerad screening av olika psykiatriska och kroppsliga tillstånd vilket kan innebära 1-2 besök hos psykolog, kurator eller sjuksköterska. Du kommer också få fylla i några självskattningar.
  
  
• Vid behov genomförs en social kartläggning av kurator rörande boende, utbildning, ekonomi, relationer och transition. Om det framkommer problem med något av dessa områden kan kuratorn försöka se till så att du får praktisk hjälp och stöd.
  
  
• Du kommer även genomgå en psykologutredning. Den syftar till att förstå din könsidentitet, hur den tar sig uttryck och vilka konsekvenser den får för just dig, för ditt mående och din livssituation. Vi går även igenom identitetsutvecklingen i stort och samtalar om dina förväntningar på eventuell könsbekräftande behandling. Självskattningar och bedömningsinstrument används som underlag för samtalen.
  
  
• Under utredningen erbjuds du att ta med dina närstående till ett så kallat närståendemöte hos oss. Under mötet berättar vi hur en utredning hos oss går till och dina närstående får tillfälle att ställa frågor till oss. Målet är att hjälpa dina närstående vara ett bra stöd för dig.
  
  
• Avslutande utredningsbesök brukar oftast ske hos samma psykiatriker som du träffade i början av utredningen. Psykiatrikern har då tagit del av utredningsförloppet så här långt och slutför sin del av utredningen. Detta sker genom kompletterande samtal med psykiatrikern, ofta omfattande 1-2 besök men det kan, liksom tidigare besök under utredningen, variera i antal.
  
  
• Därefter träffas teamet för att göra en samlad bedömning av utredningsresultat. Du medverkar inte vid denna teamdiskussion. Diagnos och behandling diskuteras och beslut kring detta fattas i team där de som deltagit i din utredning och medicinskt ansvarig eller psykologiskt ledningsansvarig kan medverka. Efter teamdiskussionen får du träffa psykiater igen för att få information om vad som beslutats och göra en planering om vad som sker härnäst. Om diagnos ställs och könsbekräftande behandling ska inledas skickas remisser för detta. Det görs då en vårdplanering i dialog med dig kring behandling och hur uppföljning av vården på ANOVA ska ske. 

Juridisk fastställelse och underlivskirurgi

Många personer på ANOVA vill ändra sitt juridiska kön (personnummer) så att det är förenligt med upplevd könsidentitet. Fram till juli 2025 är det Socialstyrelsens Rättsliga Råd som beslutar om detta. För att ansöka om ändrat personnummer krävs att du genomgått utredning, fått diagnosen och i kontakt med transmedicinsk vård (2 år) samt levt i enlighet med könsidentiteten en tid (1 år).  Hur länge en person ska leva i enlighet med upplevd könsidentitet och vad det betyder kommer vi att kunna prata om vid dina besök på ANOVA. Det finns inga formella tidsangivelser men rent praktiskt brukar det innebära 2 år av dokumenterad kontakt med vården. Du ska ha provat att leva öppet och i enlighet med din könsidentitet under minst 1 år av dessa. 

Enligt nuvarande lag ska de som har behov av att genomgå underlivskirurgi också ansöka till Socialstyrelsens Rättsliga råd med samma villkor som ovan. Denna ansökan görs samtidigt som ansökan om ändrat personnummer, och det är psykiatriker på ANOVA som utfärdar intygen till ansökan. För att kunna ansöka om ändrat juridisk kön och underlivskirurgi behöver personer ha en binär könsidentitet enligt rådande könslag. Det betyder att personer med icke binär könsidentitet ej kan ansöka om ett ändrat kvinnligt eller manligt personnummer eller tillstånd för underlivskirurgi.

För personer under 23 år krävs synnerliga skäl för att underlivskirurgi och avlägsnande av könskörtlar ska beviljas. Mer information om detta kan du få vid besöken på ANOVA.  
Från och med juli 2025 finns en ny könslag. Vad det innebär för hälso- och sjukvården och de medicinska besluten kommer mer information finnas under året.