Så fungerar testiklarna
Testiklarna anläggs under fostertiden alldeles under njurarna och vandrar sedan ner längs bukhålans baksida och ut ur bukhålan genom ljumskkanalerna ner i pungen. Från fostertiden fram till puberteten är testiklarna små och inaktiva, men i och med puberteten växer de till och börjar bilda spermier och manligt könshormon.
Testiklarna består av flera, delvis åtskiljda, fack. I dessa fack ligger de slingrade kanaler där spermierna bildas. Kanalerna mynnar i båda ändar i ett större hålrum som kallas rete testis. Från hålrummet går flera kanaler parallellt till bitestikelns första del ("huvudet"). Kanalerna går samman i den mittre delen ("kroppen") och är i slutet ("svansen") en enda kanal. I denna sista del av bitestikeln kan spermier lagras upp till tre veckor inför ejakulation.
Spermierna bildas alltså i kanalerna i testiklarna. Urcellerna (stamceller – spermatogonier) ligger längst ut i kanalväggarna. När urcellerna delat sig och spermier börjar mogna förflyttas cellerna in mot kanalens hålrum. Kring urceller och mognande spermier ligger Sertoliceller som behövs för att spermierna ska kunna bildas. Sertolicellerna har också en viktig funktion i att skydda spermierna under bildningen från mannens immunsystem (kroppens försvar mot främmande celler som till exempel virus och bakterier).