Kärlröntgen/angiografi

Varför träna?

Att opereras innebär en belastning på kroppen som medför att man kan känna sig svag och orkeslös. Det kan då vara svårt att komma igång och röra på sig. Att tidigt röra på sig efter en kärloperation är viktigt av flera anledningar. Dels så förebygger man proppar, sänker blodtrycket och minskar även risken för andra komplikationer som exempelvis lunginflammation och förstoppning. För att minska risken för komplikationer är det därför viktigt att komma igång så tidigt som möjligt efter operationen.

Efter operationen är det framför allt tre saker du ska tänka på:

1. Tag djupa andetag – andas in lugnt genom näsan och blås ut långsamt.
2. Huffa/hosta upp slem. Vid behov kan du få en andningstränare av fysioterapeut.
3. Sitt upp ofta
   Sitt på sängkanten eller i fåtöljen.
   Trampa med fötterna ofta.
   Gå gärna i korridoren.
   Ju mer aktiv du är första dagarna efter operationen, desto snabbare återhämtar du dig.

Utför följande övningar dagligen tills du har uppnått normal rörlighet igen:

1. Trampa med fötterna

   -Ordentliga tramp där du tar ut rörligheten i fotleden så långt det går, 20 – 30 st/tillfälle.

2. Släpcykla

   När du ligger på rygg: dra upp benet så att knäet böjs, låt foten släpa mot madrassen. Sträck ut benet så att knäet blir rakt.

3. När du kommer hem:

   -Fortsätt med rörelseprogrammet tills du rör dig som vanligt.
   -Promenera dagligen i en takt som känns behaglig.
   -Öka gradvis gångsträckan.
   -Efter vissa ingrepp ska man undvika tung belastning under en period, fråga gärna din läkare inför utskrivning.

Vid benartärsjukdom är blodcirkulationen till benen nedsatt vilket kan ge smärtor vid gång men inga besvär i vila. Detta kallas fönstertittarsjuka eller claudicatio intermittens. Om blodcirkulationen är mycket begränsad kan det ge symtom i form av värk i foten i vila eller sår. Detta kallas kritisk ischemi.

Orsaken är nästan alltid åderförkalkning vilket påverkar kroppens alla blodkärl. Det är därför viktigt att alla patienter med benartärsjukdom behandlas i förebyggande syfte för att minska risken för andra hjärt-kärlsjukdomar. I det ingår blodfettsänkande och proppförebyggande läkemedel och bra blodtrycksbehandling. Rökstopp, fysisk aktivitet, bra kost och blodsockerkontroll är också viktigt för alla men särskilt patienter med benartärsjukdom.

Risken för åderförkalkning ökar med stigande ålder och benartärsjukdom förekommer hos ca 10 % av befolkningen över 60-70 år.

Utredning

Benartärsjukdom diagnostiseras utifrån patientens besvär och fynd vid läkarundersökningen. Vid misstanke om benartärsjukdom jämförs blodtrycket mellan arm och ankel. Är blodtrycket mycket lägre i ankeln än i armen kan det räcka för att konstatera benartärsjukdom men i vissa fall kan man även behöva mäta blodtrycket i tårna. Vid diabetessjukdom räcker det med att ett sår på foten inte kunnat läka på några veckor för att diagnosen måste misstänkas. För att ta reda på var kärlförträngningarna sitter krävs ytterligare utredning med ultraljudsundersökning, datortomografi eller magnetkamera.

Behandling:

Rökstopp

Om du röker är den allra viktigaste delen av din behandling att sluta röka. Rökstopp ökar möjligheterna till symtomlindring och minskar risken för hjärt-kärlkomplikationer. Kan du inte sluta på egen hand finns det hjälp att få inom sjukvården. Fråga på din vårdcentral.

Gångträning

Fysisk träning leder till ett lägre blodtryck, lägre blodsocker och lägre blodfetter vilket bromsar åderförkalkningen. Gångträning i minst 30 minuter, minst tre gånger i veckan i sex månader, gärna med stavar och i grupp leder till ökad gångsträcka hos de allra flesta. Försök att gå en stund till trots smärtan innan du stannar, det är inte farligt. Ju mer du går desto fler småkärl vidgas runt förträngningen och besvären lindras på sikt.

Läkemedel

Vid benartärsjukdom rekommenderas alltid läkemedel som minskar risken för hjärtinfarkt och stroke eftersom åderförkalkningssjukdomen påverkar kroppens alla blodkärl.

Du bör därför behandlas med:

• Proppförebyggande läkemedel, exempelvis Acetylsalicylsyra eller Clopidogrel. För vissa patienter kan blodförtunnande medicin i låg dos tillsammans med proppförebyggande medicin vara aktuellt, exempelvis Rivaroxaban.
• Blodfettssänkande läkemedel, exempelvis Simvastatin eller Atorvastatin.
• Blodtryckssänkande läkemedel vid högt blodtryck. 

Operationsmetoder
De flesta med fönstertittarsjuka behöver inte genomgå operation men i vissa fall kan dock kärlkirurgisk behandling vara aktuell. Om blodcirkulationen till och i benen är så pass nedsatt så att det ger vilovärk eller sår (kritisk ischemi) måste behandling däremot ske snabbt för att lindra smärtan och minska risken för vävnadsdöd (kallbrand) och amputation.

Endovaskulär behandling

Endovaskulär teknik innebär att man i lokalbedövning punkterar kärlet i ljumsken och för in en tunn kateter med en ballong i spetsen som kan vidga förträngningen. Ibland kan det behövas ett stent (ett fint rör av metallnät som förs in på samma sätt) för att hålla kärlet öppet.

Öppen kirurgi

Öppen kirurgisk behandling innebär att man rensar bort förträngningen genom att öppna blodkärlet (trombendartärektomi, TEA) eller kopplar ett nytt kroppseget eller konstgjort kärl förbi hindret (bypass).

Efter operationen

Efter operationen vårdas du på sjukhuset 2-3 dagar efter TEA eller 4-6 dagar om du genomgått en bypass-operation. Efter en endovaskulär behandling kan man ofta gå hem samma dag eller dagen därpå. Se till att du får med dig en aktuell läkemedelslista vid hemgång.

Risker vid operationen

Den vanligaste komplikationen efter öppen operation är sårinfektion i operationssnittet. Vid endovaskulär behandling kan det blöda från punktionsstället i ljumsken. Blödnings-komplikationer uppträder oftast tidigt efter ingreppet. Oavsett metod kan det även bli stopp i det behandlade kärlet som då kan behöva snabb åtgärd. Risk finns också för andra komplikationer vid kirurgi såsom hjärtinfarkt eller lunginflammation. Rökstopp minskar risken för komplikationer.

Att tänka på efter hemgång

Efter en öppen operation kan benet svullna. Detta är normalt men om du får feber eller om det blir en tilltagande ömhet, rodnad, svullnad eller smärta i själva operationsområdet skall du vända dig till kärlmottagningen på sjukhuset där du opererats. Om du plötsligt får ont i det opererade benet kan det vara ett tecken på att det blivit stopp i det opererade kärlet. Du bör då direkt vända dig till sjukhuset.

Det finns inga egentliga begränsningar efter operationen utan det är viktigt att du fortsätter din rehabilitering genom att vara fysiskt aktiv och fortsätter att vara rökfri.

Uppföljning

Efter behandlingen kommer du att följas upp på mottagningen med minst ett återbesök efter 1 månad och 1 år. Däremellan kan en del patienter få genomgå ultraljudskontroller. Vid den svåraste formen av benartärsjukdom, kritisk ischemi, skall man få en behandlingsplan som också innefattar primärvården och en kontaktsjuksköterska till vilken man kan vända sig för frågor och hjälp.

Om behandlingen inte räcker till

I vissa fall finns inte någon möjlighet att förbättra cirkulationen i benet. Om det uppstått en livshotande infektion i benet eller om sjukdomen ger upphov till svårt lidande på grund av smärta kan amputation vara nödvändigt. Detta beslut fattas alltid gemensamt i samråd med patient, närstående och ansvarig läkare.

Vid benartärsjukdom är blodcirkulationen till benen nedsatt vilket kan ge smärtor vid gång men inga besvär i vila. Detta kallas fönstertittarsjuka eller claudicatio intermittens. Om blodcirkulationen är mycket begränsad kan det ge symtom i form av värk i foten i vila eller sår. Detta kallas kritisk ischemi.

Orsaken är nästan alltid åderförkalkning vilket påverkar kroppens alla blodkärl. Det är därför viktigt att alla patienter med benartärsjukdom behandlas i förebyggande syfte för att minska risken för andra hjärt-kärlsjukdomar. I det ingår blodfettsänkande och proppförebyggande läkemedel och bra blodtrycksbehandling. Rökstopp, fysisk aktivitet, bra kost och blodsockerkontroll är också viktigt för alla men särskilt patienter med benartärsjukdom. Risken för åderförkalkning ökar med stigande ålder och benartärsjukdom förekommer hos ca 10 % av befolkningen över 60-70 år.

Kvalitetsregistret Swedvasc

För att förbättra kvaliteten och säkerheten inom hälso- och sjukvården samlas uppgifter från de som opereras för benartärsjukdom i kvalitetsregistret Swedvasc. Din medverkan i registret är helt frivillig och påverkar inte den vård du får. Om du inte vill att dina uppgifter ska registreras kan du vända dig till din vårdgivare. Mer information om Swedvasc och dina övriga rättigheter finns på www.ucr.se/swedvasc och kvalitetsregister.se.

Välkommen som besökare till vårdavdelning Kärlkirurgi. Inom medicinsk enhet kärlkirurgi utreds, behandlas och vårdas patienter med aorta -, artär- och vensjukdom.
Som närstående är du en viktig resurs i vården och vi uppmuntrar dig att vara delaktig. För att möjliggöra för dig att vara delaktig finns det i denna broschyr en del information som kan vara bra att känna till.

Besökstiderna på avdelningen är kl 13-19 men du/ni kan behöva lämna rummet när vissa undersökningar eller omvårdnad utförs. Vi eftersträvar att skapa en lugn och tyst miljö på avdelningen, tänk därför på att hålla en låg samtalston och visa hänsyn till andra patienter. Vi saknar tyvärr möjligheten att förvara eller värma upp medhavd mat.

Hygien är mycket viktigt för att minska smittspridning. På avdelningen vårdas ofta patienter med nedsatt immunförsvar. Vi önskar därför att ni använder handsprit innan ni går in till patienterna och endast kommer på besök om ni är helt friska

Övernattning för en person är möjlig om din närstående som vårdas uttrycker behov av att ha dig närvarande även på natten. Sängkläder tillhandahålls av avdelningen men bäddning av sängen gör du själv som anhörig. Sängen är nedfällbar och senast kl. 07:00 fällas upp igen. Använda lakan läggs i tvättsäcken som finns i badrummet.

Frukost och övriga måltider finns att köpa i patientköket. Det finns även flera kiosker och restauranger på sjukhusområdet.

Ronden sker på förmiddagar och då finns tillfälle att ställa frågor till läkaren och sjuksköterskan. Det går också bra att ringa till avdelningen och fråga.

Är ni flera närstående så önskar vi att en person utses till kontaktperson. På så sätt kan kontaktpersonen samla all information att förmedla till övriga. 

Hur hittar mina anhöriga/närstående hit?
Adressen är Eugeniavägen 23, hiss C, plan 09. Vår internadress är C9:27. Det finns hjälp att få vid huvudentrén på Eugeniavägen 3.

Vid frågor som uppstår efter att din närstående skrivits ut från vår avdelning kontaktas i första hand vår mottagning, i andra hand avdelningen:

Mottagning Hjärta Kärl Solna: 08-123 707 64
(telefonuppringning, lyssna på de val som finns för att komma rätt). Inringning mellan kl 05:30-09:00. Uppringning sker mellan kl 08:00-09:00.

Vårdavdelning Kärlkirurgi: 08-123 757 75

Välkommen som patient på vårdavdelning Kärlkirurgi. Vi är inriktade på att utreda, behandla och vårda patienter med artär- och vensjukdom samt aortasjukdom. Under din tid som patient hos oss är det viktigt att du känner dig trygg därför finns det i denna broschyr viktig information som berör dig. Har du anhöriga/närstående som kommer på besök finns en informationsbroschyr även för dem. I närståendebroschyren finns bland annat tider för besök.

Besökstiderna på avdelningen är mellan kl 13 och kl 19 eller efter överenskommelse. Det finns även möjlighet till övernattning vid behov. Mer information om detta finns i broschyren för närstående.

Hygien är mycket viktigt på sjukhus, tänk därför på att tvätta och sprita händerna med jämna mellanrum och alltid efter toalettbesök och före måltider. Om du har någon allergi är det mycket viktigt att du berättar det för personalen.

Värdesaker som du har med dig kan du låsa in ditt skåp. Bäst är att lämna värdesaker hemma eller be närstående att förvara under vårdtiden.

Läkemedel som du ordinerats ansvarar sjuksköterskan för att du får i rätt dos och tid, ta därför inga egna medhavda läkemedel utan att fråga först. Gå tillsammans igenom alla dina läkemedel med sjuksköterska eller läkare. Du bör känna till vilka läkemedel du får och varför du ska ta dessa. Om du är allergisk mot något läkemedel är det mycket viktigt att du berättar det.

Om du upplever smärta är det viktigt att du säger till personalen i god tid eftersom smärtlindrande behandling har bättre effekt om den ges innan smärtan blir mer intensiv.

Ca kl. 07:15 tar dagpersonalen över ansvaret för dig.
Ca kl. 14:00 tar kvällspersonalen över ansvaret för dig.
Ca kl. 21:30 tar nattpersonalen över ansvaret för dig.

Mellan kl. 05:00 – 07:00 kommer nattpersonalen och väcker dig. Detta för att prover, kontroller och medicindelning ska vara klart till ronden ca 08:40. I väntan på ronden får du frukost och vid behov hjälp med hygien och träning.

Ronden sker på förmiddagar någon gång mellan kl. 08:30-12:00 (på helger kan det också bli på eftermiddagen). Vid ronden går det utmärkt att ställa frågor till läkaren och sjuksköterskan.

Ett tips är att skriva ner dina frågor så fort de dyker upp så att du kommer ihåg att ställa dem på ronden.
Innan du skrivs ut får du en läkemedelslista med de mediciner som är aktuella, läkaren går också igenom dessa tillsammans med dig. Du får också en läkemedelsberättelse där din vårdtid sammanfattas. Eventuella frågor om uppföljning och recept som uppstår efter att du skrivits ut ska i första hand ställas till mottagningen, telefonnummer finner du i slutet av denna broschyr.

Lunch serveras ca kl. 11:30 och middag ca kl. 16:30. Fika kommer att erbjudas däremellan. Personalen tar din matbeställning strax innan och du kan sedan välja att äta i dagrummet bredvid köket eller på ditt rum. Har du ej möjlighet att gå upp själv ber du personalen om hjälp.

Att vara uppe och röra sig så mycket som möjligt påskyndar läkningsprocesser och återhämtning samt minskar risken för att drabbas av olika komplikationer. Du har tillgång till fysioterapeut och arbetsterapeut på avdelningen. Sitt gärna uppe i stol eller fåtölj under dagen men känner du dig ostadig på benen är det mycket viktigt att du inte går upp själv utan ber personalen om hjälp. Efter vissa operationer och ingrepp krävs det att du ligger still i sängen under en viss tid, detta informerar personalen dig om, fråga om du är osäker.

I god tid före hemgång bör du tänka på hur du ska ta dig hem och meddela detta till personalen. Om du är folkbokförd i annat landsting och behöver sjukresa är det viktigt att säga till så snart som möjligt eftersom detta måste godkännas av ditt hemlandsting. Ska du resa till annat sjukhus eller vårdinrättning ordnar alltid personalen med transporten.

Vanliga frågor med svar:

Får jag använda mobil/surfplatta/dator på avdelningen?
Ja, det går bra att använda egen, medhavd mobil/dator.

När kommer ronden?
På vardagar mellan kl. 09:00-12:00, på helger kan det vara senare.

 Hur länge ska jag vara kvar på avdelningen?
Beroende på varför du vårdas hos oss är vårdtiden olika lång, fråga din läkare eller sjuksköterska.

Kan jag gå ifrån avdelningen en stund?
Fråga alltid ansvarig sjuksköterska om du kan lämna avdelningen en stund, det kan finnas många anledningar till varför du inte bör lämna avdelningen.

Varför ser tabletterna olika ut och har olika namn jämfört med de jag brukar ta hemma?
På sjukhuset finns ofta andra namn och/eller fabrikat på läkemedel än de du fått på apoteket men innehåller alltid samma verksamma ämne som det du ordinerats. Om det är något särskilt preparat/fabrikat som inte får bytas ut berättar du det för din läkare och sjuksköterska.

Hur hittar mina anhöriga/närstående hit?
Adressen är Eugeniavägen 23, hiss C, plan 09. Vår internadress är C9:27. Det finns hjälp att få vid huvudentrén på Eugeniavägen 3.

Vid frågor som uppstår efter att du skrivits ut från vår avdelning kontaktar du i första hand vår mottagning, i andra hand avdelningen.

Mottagning Hjärta Kärl Solna, 08-123 707 64
(telefonuppringning, lyssna på de val som finns för att komma rätt). Du kan ringa in mellan 5:30-9:00. Uppringning sker mellan kl 8-9:00.

Vårdavdelning Kärlkirurgi, 08-123 757 75