112 SOS Alarm
1177 Vårdinformation

Neurorehab-teamet Barn

Neurorehab-teamet Barn på Karolinska universitetssjukhuset i Solna erbjuder neurologisk bedömning, rehabilitering och uppföljning av barn och ungdomar som drabbats av sjukdomar och skador som påverkar hjärnan och som kan leda till förvärvad hjärnskada. I teamet ingår läkare, sjuksköterska, kurator, fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped, psykolog, specialpedagog, lekterapeut, musikterapeut och barnsköterska.

Kontakt med Neurorehab-teamet kan ske efter ett akut skade- eller sjukdomstillfälle, eller på remiss för uppföljning en tid efter.

På vårdavdelningen påbörjas rehabiliteringen så tidigt som möjligt efter skadetillfället eller insjuknandet. Efter utskrivningen fortsätter vid behov rehabilitering och bedömningar i dagvård. Barnet eller ungdomen följs också upp i senare fas, efter återgången till vardagen. Då görs uppföljande medicinska bedömningar och utredningar av eventuella neurologiska konsekvenser av sjukdomen eller skadan. Syftet är att följa vidare utveckling, identifiera behov för träning, rehabilitering eller anpassningar i skolan och hemmet. Utifrån barnets eller ungdomens individuella behov kan uppföljande läkarbesök och förnyade utredningar bli aktuellt även en längre tid efter skadan eller sjukdomen.

Du kan läsa mer om våra insatser lite längre ned på sida. 

Kontaktuppgifter:

Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Karolinska vägen 37A
 QB82 (Q-huset, plan 2)

Telefonnummer: 08 123 732 84

Dagvårdsrehabiliteringen: 08-123 774 79

Ni kan också kontakta oss via appen ”Alltid öppet”. Ladda ner appen "Alltid Öppet" och sök Mottagning Barnneurologi 2.

Rehabilitering på vårdavdelningen under inneliggande vård

Direkt efter skadetillfället eller insjuknandet är den medicinska behandlingen och omvårdnaden prioriterad. När situationen stabiliserats påbörjas en varsam rehabilitering så tidigt som möjligt, i kombination med vila. I detta skede är det vanligt att barnet eller ungdomen träffar läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, lekterapeut, musikterapeut, logoped och kurator. Till föräldrar och syskon erbjuds stöd för eventuell krisbearbetning och teamet hjälper till med att besvara praktiska frågor. Denna period kan variera från några dagar till flera veckor, beroende på den medicinska situationen och den enskildes behov.

Rehabilitering i dagvård, efter utskrivning från vårdavdelningen

När den medicinska situationen har stabiliserats och barnet eller ungdomen kan återvända till hemmet, fortsätter vid behov rehabiliteringen vidare i dagvård. Barnet eller ungdomen och vårdnadshavare kallas först till ett inskrivningsbesök med teamets läkare och psykolog, där man tillsammans tar ställning till kvarstående symptom och vilka rehabiliteringsinsatser som behövs. I dagvårdsrehabilitering träffar man flera yrkeskategorier i teamet och gör olika övningar för att rehabilitera påverkade funktioner. I samband med rehabiliteringen i dagvård görs oftast standardiserade bedömningar av olika funktioner för att kartlägga behovet av vidare träning, stöd och insatser.

Efter avslutad dagvårdsrehabilitering kan det ibland bli aktuellt att fortsätta rehabiliteringen utanför sjukhuset på en specialiserad rehabiliteringsenhet, eller återgå till sin hemskola. Oftast erbjuds också remiss till Hjärnteamet Barn inom Habilitering & Hälsa för uppföljning, råd och stöd.

Hur går dagvårdsrehabiliteringen till?

Dagvårdsrehabiliteringen kan se olika ut för varje barn eller ungdom och utformas individuellt utifrån behov. För vissa handlar det om enstaka besök per vecka till exempelvis fysioterapeut, medan andra behöver rehabilitering flera dagar i veckan och träffar många olika yrkesgrupper i teamet, såsom lekterapeut, arbetsterapeut, logoped och musikterapeut. Rehabiliteringen schemaläggs löpande och sammanställs i veckoscheman som lämnas till barnet och vårdnadshavare. Oftast ingår också bedömningar av neuropsykolog och specialpedagog mot slutet av dagvårdsrehabiliteringen.

Det går alltid att vända sig med frågor till teamets sjuksköterskor som också är koordinatorer i teamet.

Bra att tänka på: Tänk på att det är viktigt att barnet får tid till vila och återhämtning i hemmet innan och efter besöken. Det kan vara bra att förbereda barnet genom att exempelvis gå igenom schemat tillsammans.

Uppföljning och uppföljande utredning

Neurorehab-teamet följer också upp barn och ungdomar som återgått till vardagen efter en hjärnskada. Uppföljningen sker genom läkarbesök och planerade utredningar i teamet. Barnet eller ungdomen kan ha förbättrats eller återhämtat sig från en del besvär och synliga funktionssvårigheter, men kan däremot ha kvarstående svårigheter som kan vara dolda eller osynliga för ögat. Det kan röra sig om fysiska symtom, nedsatta uppmärksamhets- eller minnesfunktioner, långsamhet, trötthet eller andra kognitiva svårigheter som har betydelse för skolgång, fritid och social tillvaro. Då kan det vara aktuellt med en uppföljande teamutredning i syfte att hitta underlag för insatser, träning eller anpassningar i såväl skolan som hemmet. I en planerad utredning kopplas teamets yrkeskategorier in utefter behov.

Uppföljning kan ske upp till 18 års ålder. Teamet följer då det medicinska och neurologiska förloppet och kan göra bedömningar av utvecklingen av funktioner och behov av stöd och åtgärder. Uppföljning av barnets eller ungdomens och familjens behov, tex. av anpassningar i skola och hem, sker oftast även parallellt via Habiliteringen.

Hur förbereder jag mitt barn inför en utredning?

En utredning innefattar ofta många besök under en kort period. Man träffar läkare och får göra många olika typer av uppgifter hos teammedlemmarna. Vi får ofta höra att barnet eller ungdomen tycker det är roligt att genomföra dessa aktiviteter.

Några barn och ungdomar kan tycka att det är jobbigt att komma till sjukhuset. Då kan det vara extra viktigt att förbereda barnet och gå igenom vad som skall ske. Det kan vara bra att kortfattat förklara att barnet kommer träffa olika vuxna och göra olika uppgifter, såsom att röra sig, göra saker med händerna, titta på bilder och svara på frågor. Ofta kan det vara bra att kort förklara att besöken är en uppföljning av sjukdomen eller skadan barnet varit med om.

Ta gärna med något mindre mellanmål till ditt barn inför besöken. Om ditt barn har hjälpmedel av något slag (till exempel glasögon, hörapparat eller ortoser), ta gärna med dessa. Detta gäller vid samtliga besök där barnet deltar.

Vad händer under den planerade teamutredningen?

Läkarbedömning

Läkaren gör en medicinsk och neurologisk bedömning och tar ställning till om någon ytterligare medicinsk utredning bör göras, så som ögonundersökning, röntgenundersökningar eller blodprover. Läkaren undersöker också neurologisk status (bl.a. reflexer och balans). Ofta sker läkarbesöket en tid innan den planerade teamutredningen. Läkarbesöket brukar inte innebära vare sig stick eller provtagningar, utan det rör sig om att uppdatera information om förloppet och symtom och att planera tillsammans med barnet, ungdomen och vårdnadshavarna.

Bra att tänka på: Berätta gärna för ditt barn vad undersökningen kan innebära, och att det inte brukar innebära några smärtsamma procedurer. Det är bra om barnet har på sig lediga kläder som gör det enkelt för läkaren att exempelvis lyssna på hjärtat eller undersöka reflexer.

Du kan förbereda ditt barn inför neurologisk status med läkare genom att titta på filmen i länken: Mediprep Neurologisk status

Psykologbedömning

Psykologen träffar barnet eller ungdomen vid ett eller flera besök för att göra en bedömning av barnets kognitiva färdigheter, så som koncentration, inlärningsförmåga och utvecklingsnivå. Psykologen har också ett kortare samtal med barnet om dess situation och mående.

Bra att tänka på: Besöken kan ta mellan en och fyra timmar. Pauser tas vid behov och vid längre besök inkluderas en lunchpaus.

Specialpedagogisk bedömning

Specialpedagogen träffar barnet vid ett eller flera besök för att genomföra en specialpedagogisk utredning där barnets läs-, skriv- och räknefärdigheter bedöms. Ibland inhämtar specialpedagogen även aktuell skolinformation från barnets skola, efter samtycke från vårdnadshavare.

Bra att tänka på: Besöken kan ta mellan en och fyra timmar. Pauser tas vid behov och vid längre besök inkluderas en lunchpaus.

Logopedbedömning

Logopeden träffar barnet vid ett eller flera besök för att bedöma barnets språkliga funktioner och kommunikativa färdigheter.

Bra att tänka på: Besöken tar ofta cirka en till två timmar. Pauser tas vid behov.

Fysioterapeutbedömning

Fysioterapeuten gör en bedömning av barnets grovmotoriska funktion, ger råd för träning samt tar ställning till ortopedtekniska hjälpmedel.

Bra att tänka på: Besöket tar ungefär en timme.

Arbetsterapeutbedömning

Arbetsterapeuten gör en bedömning av barnets finmotoriska färdigheter och syntolkningsförmåga samt kartläggning av vardagliga aktiviteter och färdigheter.

Bra att tänka på: Besöket tar ungefär en timme. Pauser tas vid behov.

Samtal med vårdnadshavare

Kuratorn träffar vårdnadshavarna för att ställa frågor med fokus på familjen, hur vardagen fungerar och barnets eller ungdomens situation efter skadan eller sjukdomen. Ofta skickas frågeformulär hem med kompletterande frågor att besvara.

Bra att tänka på: Om frågeformulär skickats hem med kallelsen, ta med dem ifyllda till besöket. I vissa fall bifogas frågeformulär riktade till skolpersonal, se gärna till att dessa lämnas till skolan i god tid.

Efter utredningen

När samtliga besök har genomförts träffas alla professioner i teamet för att gemensamt diskutera vad som har framkommit. Därefter kallas vårdnadshavare till ett återgivningsmöte tillsammans med teamet. Ungdomar kan välja om de vill delta på mötet. Det finns också möjlighet till enskild anpassad återkoppling av utredningen för ungdomar och yngre barn om det önskas och bedöms lämpligt. Därefter erbjuds ett gemensamt digitalt möte med barnets förskola eller skola och vårdnadshavare där resultat samt lämpliga anpassningar i skola och undervisning diskuteras.

Om ni har några frågor efter utredningen går det bra att ringa oss.

Vi som jobbar i teamet

Arbetsterapeuten bedömer aktivitetsutförande av dagliga aktiviteter, hand-motorik och perception. Behandlande åtgärder innefattar träning av nedsatta motoriska och exekutiva funktioner samt utprovning och ordination av hjälpmedel. I vissa fall görs även bedömning av behov av anpassningar i hemmet.

Barnsköterskan har hand om omvårdnad och service på dagvården. Detta kan innebära att han eller hon är en länk till övrig rehabiliteringspersonal och ser till att patienten kommer till rätt undersökningar och träningspass.

Fysioterapeuten undersöker barnet och identifierar behov av åtgärder för att optimera barnets grovmotoriska funktion. Behandlande åtgärder kan innefatta andningsgymnastik, smärtlindring, rörelseuttag, förflyttningsträning och träning av specifika grovmotoriska funktioner. Fysioterapeuten tar också ställning till och provar ut ortopedtekniska och tekniska hjälpmedel, samt ger råd och instruktioner för hur familj och personal kan hjälpa barnet.

Kuratorns uppgift är att i samtal kartlägga familjens sociala situation. Kuratorn kan vid behov erbjuda anhöriga samtal i stödjande eller bearbetande syfte. Kuratorn kan även ge stöd och vägledning kring information om samhällets stödinsatser.

Lekterapeuten ger barn och ungdomar möjlighet att med lek och skapande som hjälpmedel bearbeta sina upplevelser och träna nedsatta funktioner. Lekterapi erbjuds både individuellt och i den öppna lekterapiverksamheten.

Logopeden bedömer och behandlar patienter med svårigheter att tala och förstå talat språk. Ibland är det aktuellt med kompletterande kommunikationssätt som handtecken eller tekniska hjälpmedel. Logopeden hjälper även vid svårigheter med munmotorik samt att äta och svälja.

Läkaren som är barnläkare med specialitet inom barn- och ungdomsneurologi, är medicinskt ansvarig i teamet. Läkaren följer och utvärderar patientens medicinska tillstånd, ordinerar bildundersökningar (röntgen, CT, MR), blod-prover m.m. och är med i alla övergripande teambedömningar samt har läkarmottagningar.

Musikterapeuten ger patienten möjlighet att genom musik bearbeta den chock och sorg som skadan kan ha inneburit. Musikterapin syftar också till att lyfta barnets inre resurser och identitet samt stimulera eget uttryck, samspel, kommunikation och motivation. Terapin kan dessutom erbjuda en paus från sjukdom och all annan bedömning, behandling och träning.

Neuropsykologen bedömer barnets kognitiva styrkor och svårigheter och deras betydelse för inlärningsförmåga, beteende och sätt att fungera i vardagen. Med hjälp av observationer, samtal och tester kan neuropsykologen bilda sig en uppfattning om hur barnet mår och fungerar. Behandlande åtgärder innefattar psykoedukation till barnet, familj och skola.

Sjuksköterskan koordinerar och samordnar patientens omvårdnad och teamets rehabilitering, med avseende på rehabiliteringens tidsschema som bör innehålla såväl träning som vila.

Specialpedagogen inhämtar aktuell skolinformation från barnets skola och genomför en specialpedagogisk utredning där barnets läs- skriv- och räknefärdigheter bedöms. Utifrån den pedagogiska kartläggningen tas åtgärdsförslag fram till skolan. Specialpedagogen ger även rehabiliterande insatser, samt rådgivning och handledande samtal till skola.

Information till vårdgivare

Neurorehab-teamet Barn är ett multiprofessionellt team som utreder, följer upp, och erbjuder neurologiskt inriktad rehabilitering till barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada. Till teamet kommer barn och ungdomar antingen i direkt vårdkedja efter en akut skada eller akut sjukdom som drabbat hjärnan, eller på remiss för uppföljning eller utredning vid kvarstående svårigheter efter en hjärnskada.

Teamet tar emot barn och ungdomar med misstänkt eller konstaterad förvärvad hjärnskada. Vi tar efter individuellt ställningstagande även emot barn och ungdomar som haft en sjukdom eller behandling som misstänks gett en neurologisk påverkan samt barn och ungdomar som observerats inneliggande eller har omfattande besvär efter en hjärnskakning.