Operation av ländrygg
Spinal stenos betyder förträngning av spinalkanalen (ryggradskanalen - där ryggmärg och nervrötter förlöper). Till följd av degenerativa förändringar eller så kallade åldersförändringar minskar utrymmet för nervrötterna i spinalkanalen vilket leder till att de utsätts för tryck (nervkompression). Förträngningarna orsakas framför allt av att diskarna (mellankotskivorna) sjunker ihop, ligamentförtjockning och nybildning av ben runt diskarna och mellankotledare.
De typiska symtomen av spinal stenos är tilltagande besvär från benen i form av smärta, tilltagande svaghet och dålig styrsel i benen. Vanligtvis har man inga eller små besvär i liggande eller sittande ställning men däremot har man svårt att stå och gå. Det vanliga är att besvären kommer efter att man gått en kortare sträcka.
Typiskt för stenos är också att det inte räcker med att stanna och vila utan även att man måste sätta sig ner. Detta beror på att nerverna får mer plants när ryggen är böjd framåt. Det innebär också att det ofta går att cykla utan problem. Besvären behöver dock inte alls vara typiska som beskrivet enligt ovan utan kan variera.
Utredning och undersökning
Diagnosen ställs med hjälp av magnetkamera (MRT), i vissa fall räcker det med datortomografi (DT). Genom datortomografi och magnetkamera går det att få detaljerad bild av förändringarna i spinalkanalen.
Behandling
Ny kunskap och teknik har bidragit till att allt fler kan opereras för spinal stenos. Avgörande vid valet av behandling är hur svåra besvären är, särskilt vid smärta ned mot benen. Vid spinal stenos ger kirurgisk behandling i allmänhet goda resultat, åtminstone på kort sikt (de närmaste åren). Uttalad smärta och förlorad känsel kan helt eller delvis avhjälpas.
Beslut om operation
Vid beslut om operation sätts du upp på en väntelista. En till tre veckor innan operationen kallas du till ett inskrivningsbesök. Där träffar du ryggläkare, anestesiläkare, sjuksköterska och i vissa fall fysioterapeut. Fram till operationen är det läkare som remitterat dig till ryggortopeden som ansvarar för förskrivning av smärtlindrande, sjukskrivning, sjuktintyg etc. Om något inträffar så att du inte längre önskar eller kan bli opererad, var smärre och meddela oss snarast möjligt.
Frågor om operationsplanering besvaras av operationskoordinator, telefonnummer 08 123 722 00, välj alternativ 2.
Förväntat förlopp
Operationen utförs för att vidga ryggradskanalen och återskapa det utrymme nerverna behöver för att kunna återta sin funktion helt eller delvis. Avgörande för slutresultatet är hur väl nervvävnaden läker efter att trycket på dem avlägsnats. Det är svårt att bedöma på förhand och det kan ta flera månader, upp till ett år, innan slutresultatet uppnås. En faktor som är av stor vikt är för behandlingsresultatet är att man efter operationen är aktiv med fysioterapi och följer de instruktioner man fått från avdelningen.
Det främsta syftet med dekompressionsoperationen är att minska besvären i benen. Chansen at bli smärtfri eller bättre i benen och ryggen är ca 75%. Gångförmågan förbättras i cirka 80% av fallen. Risken att bli sämre i ryggen eller benen efter operation är cirka 10%.
Risker och komplikationer
Liksom vid alla andra operationer finns det en risk att komplikationer uppstår.
- Sårinfektion förekommer i 2 - 3 % av fallen och risken för infektion minskas med antibiotikaprofylax.
- 1% av fallen uppstår nervskada med övergående eller bestående muskelsvaghet, känselbortfall eller nervsmärta i benet.
- Blödning i såret kan ge tryck på nerverna och kräver akut reoperation. Detta inträffar i 0,5% av fallen.
- Skada på nervsäckshinnan förekommer i 3,5% och kräver ofta ett dygns sängläge efter operationen. Skadan kan leda till läckage av ryggmärgsvätska i 0,5% och kan då behöva reopereras.
- Skada på ett stort blodkärl med allvarlig blödning inträffar i 0,05%.
- Risken för blodpropp är 0,1 - 1%. Risken för blodpropp minskas med tidig uppstigning efter operationen och ben - och fotrörelser vid sängläge.
Om operationen
Vanligtvis innebär operationen att man avlägsnar hela/delar av aktuell kotbågen/kotbågar och de benpålagringar som bildats id mellankotledarna. Detta ingrepp kalls dekompression. Det kan göras med eller rutan mikroskop. Operationsresultatet blir lika bra med eller utan mikroskop.
Förutom dekompression utförs ibland även ett stabiliserande ingrepp (steloperation). Steloperation innebär en bentransplantation med ben från bäckenkammen eller från de kotledare som avlägsnas vid dekompressionen. Detta utförs om man har uttalade ryggsmärtor och/eller kotförskjutning. Steloperation utförs oftast med skruvar och metallstag som fixerar kotorna.
Läkningstiden vid en dekompression tar cirka 2 månader. Om även steloperation utförs är läkningstiden cirka 6 månader.
Inför undersökning eller behandling
Hälsodeklaration
Inför inskrivningen ska du ha fyllt i hälsodeklaration som skickats till dig elektroniskt. Om detta inte är gjort ska detta göras snarast i 1177.
Provtagning
Inför inskrivningen ska du ha utfört provtagning enligt remiss. Om detta inte är gjort behöver du göra detta snarast.
Rökning
Rökning försämrar både sårläkning och inläkning av bentransplantat. Rökningen öka kraftigt risken för alla komplikationer i samband med och efter operationen, även sårinfektioner. De som lyckas sluta röka helt 3 - 4 veckor före planerat ingrepp kan mer än halveras denna ökade komplikationsrisk.
Vill du ha hjälp med att sluta röka: Kontakta Sluta röka linjen eller telefonnummer 020 84 00 00.
Rehabilitering
Ju bättre kondition du har innan operationen, desto lättare går rehabiliteringen efteråt.
Om du genomgått steloperation är det viktigt att du kontaktat fysioterapeuten på din hemort i god tid före operationen och bokar en tid 4 veckor efter operationsdatum.
Hjälp när du kommer hem
Se till att ha förbrett så att en anhörig eller vän är tillgänglig när du kommer hem. I början kan du behöva hjälp med att handla, laga mat, städa och sköta egen hygien.
Läkemedel inför operation
Om du äter inflammatoriska läkemedel (Treo, Bamyl, Magnecyl, Voltaren, Diklofenak, Ipren, Brufen, Artotec, Orudis, Vioxx, Celebra etc) eller äter blodförtunnande medicin (Waran, Xarelto, Pradaxa, Plavix, Brique etc), ta upp det vid inskrivningssamtalet så att du och läkaren lägger upp en plan hur dessa läkemedel ska tas inför operationen. Dessa läkemedel ökar blödningsbenägenheten så att blodförlusten under operationen blir större.
Du kan däremot ta vanliga smärtstillande medel så som Alvedon, Panodil, Tradolan, Tramadol, Oxynorm, Oxycontin eller Citodon.
Att ta med till vårdavdelningen
- Legitimation
- Egna inhalationer, ögon/örondroppar, salvor och ovanliga mediciner
- Uppdaterad medicinlista, upplys personalen om förändringar som skett sedan du var på inskrivningen
- Eventuellt mobiltelefon, glöm ej laddaren
Avdelningen ansvarar inte för värdesaker, därför rekommenderar vi att du lämnar värdesaker hemma
Duschinstruktion inför operation
Inför operationen ska du duscha med en bakteriedödande tvål, till exempel Descutan®. Descutan® eller liknande operationstvål finns att köpa på apoteket, fråga apotekspersonal om hjälp för att hitta rätt
Användning av tvålen minskar förekomsten av bakterier på huden. För att uppnå den tilltänkta effekten är det viktigt att följa instruktionerna för hur duschen ska genomföras. Det är viktigt att läsa igenom instruktionerna inför duschen, för att utföra den korrekt och få optimal effekt.
Använd inte vanlig tvål, schampo, hårbalsam eller hudlotion i samband med tvålen eftersom dessa produkter kan motverka avsedd effekt. Använd ej heller deodorant, smink, nagellack eller lösnaglar.
Smycken tas av innan duscharna påbörjas, även piercings.
När duscharna ska genomföras
Kvällen innan operation genomför du den första duschen med bakteriedödande tvål. Du kommer att genomföra en så kallad dubbelbehandling, vilket innebär att du tvålar in dig, sköljer av dig och gör om proceduren en gång till. Det är viktigt att tvåla in hela kroppen. Om du behöver hjälp, ben en anhörig. Efter duschen tar du på dig rena kläder och lägger dig i en renbäddad säng.
På operationsdagens morgon upprepas proceduren igen, den andra duschen genomförs hemma innan ankomst till sjukhuset.
Instruktion
1. Tvätta håret med tvållösningen i påsen. OBS! Använd inte Descutan® i hörselgången, fetvadd kan rekommenderas. Undvik kontakt med ögonen.
2. Öppna svampförpackningen och fyll på med vatten för att fukta svampen. Tvätta kroppen noga.
- Ansikte – Var noga kring näsan
- Överkroppen – Speciellt armhålor och navel
- Ryggen – Rekommenderas att du tar hjälp av någon anhörig, så att hela ryggen blir ordentligt intvålad
- Underkroppen – Benen och fötterna. Var noga med könsorgan och ljumskar.
Skölj hela kroppen med vatten.
3. Tag ny svamp och tvållösning och upprepa hela tvättningen ytterligare en gång. Torka kroppen med en ren handduk. Tag på rena kläder. Byt till rena sängkläder.
Om vårdavdelningen
På vårdavdelningen har vi enbart enkelrum med tv, egen toalett och dusch. I alla rum finns det en garderob som går att låsa och där tillhörigheter kan förvaras. Det är tillåtet att använda mobiltelefon på avdelningen. Sjukhuset har wifi som heter SLL-Guest.
Det inte tillåtet att använda parfym, ta in blommor eller nötter på grund av allergi.
Hitta till vårdavdelningen
Vårdavdelning Trauma, Akut kirurgi och Ortopedi
Eugeniavägen 23, C10:27 Solna
Ankomstdag till vårdavdelningen
Du kommer att skrivas in på avdelningen kvällen innan operationen för att förberedas med bland annat dusch och provtagning.
Hur länge du beräknas vara inlagd på vårdavdelningen
Din vårdtid beror på hur omfattande operationen har varit. Om det enbart har genomförts en dekompression är vårtiden 1 - 2 dagar. Om dessutom steloperation har genomförts är vårdtiden någon dag till.
Under undersökning eller behandling
Operationsdagen
På morgonen kommer du att få smärtlindrande mediciner tillsammans med ett halvt glas vatten.
När du vaknar upp efter operationen kommer du att befinna dig på uppvakningsavdelningen därefter kommer du tillbaka till avdelningen.
På avdelningen kommer du att få hjälp av personal att sätta dig på sängkanten och även stå upp vid sängkanten om det känns bra. Du kommer också att få lära dig hur du vänder dig i sängen med jämna mellanrum, för att undvika trycksår. Du kommer utför andningsgymnastik med en PEP-flöjt.
På kvällen kommer du att få en blodförtunnande spruta i magen eller låret för att minska risken för blodpropp. Det kan bli ett litet blåmärke efter sticket. Innan du åker hem från sjukhuset kommer du att få lära dig hur du tar denna spruta.
Smärta efter operationen
Efter operationen kan du få ont i ryggen och operationsområdet. Du kommer att få flera mediciner som minskar smärtan men du kommer med största sannolikhet inte vara helt smärtfri första tiden och smärtan kan pågå i dagar upp till några veckor. Smärtan är inte farlig även om den kan upplevas så. Enkla knep för att minska smärtan är att komma upp och röra sig så tidigt som möjligt.
Näring
Det är viktigt att du får i dig näring efter operationen, både för din ork men också för sårläkningens skull.
Illamående
Några av medicinerna som du får mot smärtan kan göra att man mår illa. Om du mår illa finns det mediciner som kan hjälpa mot det. Ofta brukar det gå bra att äta och dricka lite i taget. Vi har även näringsdrycker om du har svårt att få i dig hela portioner mat.
Magbesvär
När man genomgår en större operation i kombination med att man är mer stilla och får stark smärtlindring (ex Morfin) är det vanligt att man blir trög i magen eller blir förstoppad. När man har gasavgång är det ett tecken på att tarmarna arbetar, vilket är viktigt. Att vara uppe och röra sig underlättar tarmarnas arbete. Det finns läkemedel som till t ex Movicol som hjälper tarmarna att komma igång. Dessa ges under din vårdtid på sjukhuset men även första tiden hemma och så länge du tar morfinpreparat.
Mobilisering
Du får efter operationen komma upp och röra dig fritt. När du klarar dig självständigt i och ur säng, klarar av toalettbesök samt av- och påklädning kan du få åka hem. I vissa fall kan eftervård på annat sjukhus/rehabiliteringsenhet bli aktuell.
Vid utskrivning
Vid utskrivning får du träffa läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. Du kommer få med dig information om läkemedel, sårvård, träningsprogram och uppföljning. Vanligtvis behöver du inte några hjälpmedel (toalettstolsförhöjning, griptång, sittdyna, sängförhöjning) med dig hem men det utvärderas av fysioterapeut och arbetsterapeut som du träffar vid utskrivning en. Vid det tillfället får du även en genomgång av ett träningsprogram som du ska utföra hemma.
Inspektion av ditt operationsförband kommer att göras innan hemgång.
Läkarintyg/Sjukskrivning
Behov av sjukskrivning beror på hur omfattande operationen varit och vilket arbete du har. Har du ett fysiskt lätt kontorsbetonat arbete och kan styra arbetstakt/innehåll själv, kan du oftast återgå till arbete inom 1 månad. Om du har ett fysiskt tungt arbete kan du behöva vara helt sjukskriven upp till 3 månader. Du får återgå till arbetet så snart du själv vill och känner att du klarar av det.
Läkartyget skickas elektroniskt och du får tillgång till det via Vårdguiden 1177. Försäkringskassan får intyget automatiskt via Webcert.
Recept
Recept skrivs elektroniskt och kan med fördel hämtas ut på sjukhusets apotek eller det apotek du önskar.
Checklista inför hemgång
- Recept och läkemedelsgenomgång
- Utskrivningsbrev med nedtrappningsschema och sårinformation
- Intyg/Sjukskrivning
- Träningsprogram
- Uppföljning
Hemresa
Hemtransporten ska vara halvliggande (bakåtlutat ryggstöd) i framsätet på personbil eller taxi.
Efter undersökning eller behandling
Läkemedel och smärtlindring
Du ska ha fått elektroniskt recept på samtliga läkemedel som hämtas ut på apotek.
I utskrivningsbrev finns information om nedtrappning av de smärtstillande medicinerna. Tänk på att så länge man äter mediciner som påverkar sinnena (t ex smärtlindring) är det inte tillåtet att köra bild.
Operationssår och förband
Förbandet ska sitta orört i 2 - 3 veckor och avlägsnas i samband med besöket på mottagningen. Operationsförbandet är täckt med en vattenavvisande film så du kan duscha som vanligt så länge förbandet är helt och tätt. Om det kommer in vatten under plastfilmen, måste förbandet bytas, kontakta i så fall Mottagning Ortopedi, akut och traumakirurgi.
I utskrivningsbrev som du fått med dig hem finns ytterligare information om operationssåret och förband.
Restriktioner
Generellt finns det inga särskilda restriktioner. Du får göra allt sådant som känns bra och sårsmärtan i ryggen tillåter. Du får gå, stå, sitta, åka bil, köra bil, cykla, åka buss och tunnelbana, städa, laga mat, diska, bära matkasse och återgå till arbetet så snart du själv vill och känner att du klarar det.
Rehabilitering/Träningsprogram
Om enbart dekompression har utförts följder du samma rehabiliteringsprogram som de patienter som opererats för diskbråck. Det innebär successivt ökad aktivitet, där sårsmärtan i ryggen styr hur mycket aktivitet som känns bekvämt. Efter operationen ger fysioteraputens instruktioner, som du ska följa hemma.
Du ska vara upp och röra dig så mycket du orkar om inte din läkare har sagt något annat. Den viktigaste träningen är i början av varje dag, ta en promenad utomhus så långt du orkar. Denna promenad blir efterhand längre och längre. Det stimulerar rygg- och benmusklerna samt läkningen. Efter utskrivningen ska du fortsätta träningen med hjälp av de instruktioner som du får hos oss i samband med operationen. Generellt gäller att man får belasta ryggen till smärtgränsen.
Uppföljning
Återbesök bestäms individuellt, men i allmänhet sker kontrollerna enligt följande:
Återbesök 2 veckor efter operationen till undersköterska eller sjuksköterska
Du kommer på återbesök till Mottagningen för Ryggsjukdomar (A6:01, Karolinska Solna). Vid besöket görs en sårkontroll och eventuellt borttagning av stygn. Antingen får du kallelsen innan du lämnar sjukhuset, i annat fall får du den hemskickad eller elektroniskt.
Återbesök cirka 4 – 6 veckor till fysioterapeut
Du bli kallad till ett återbesök hos fysioterapeuten för en uppföljning angående din träning.
Återbesök till operatör/läkare cirka 3 månader efter operationen
Vid behov får du komma på återbesök efter operationen till Mottagningen för Ryggsjukdomar (A6:01, Karolinska Solna) och träffa din operatör. I samband med besöket kan det vara aktuellt att göra en röntgenundersökning.
Efter 1, 2, 5 och 10 år
Kommer du att få ett frågeformulär hemskickat (samma som före operationen) att fylla i och återsända. Det är ett led i vår kvalitetskontroll.
Kontakta oss
Om du har några frågor angående din ryggoperation eller om några problem uppstår är du välkommen att kontakta oss via Alltid Öppet alternativt via telefon nedan.
Vardagar dagtid
Mottagning Ryggsjukdomar, Eugeniavägen A6:01, telefon 08 – 123 722 00, knappval 1
Kvällar, helger och röda dagar
Avdelning Trauma Akutkirurgi och Ortopedi, Eugeniavägen 23, C10:27, telefon 08 – 123 737 21