Karolinska Amputations-Osseointegrationscentrum
Vi tar emot alla patienter som funderar på att konvertera från hylsprotes till osseointegrerad protes. Det gäller överarm, lårben eller underbensamputerade.
Vi träffar och behandlar även patienter med lokala besvär i amputationsstumpen (såsom neurom smärta, och fantomsmärta). Vi tar också emot yngre patienter för att diskutera planerad primäroperation med amputation av arm, tumme eller ben oavsett nivå.
Centret erbjuder amputationsbehandling med Osseointegration, TMR, RPNI, TSR eller AMI teknik. På centret pågår forskning kring amputation och osseointegration.
Medarbetare
Yan Li, Överläkare Docent
Jessica Ehne, Specialistläkare
Fredrik Lundh, Bitr överläkare
Kontakt
Privatpatienter
Maila Susanne.h.olsson@regionstockholm
Remiss inom Stockholm
I Take Care till H Orttraumamott. Märk remissen amputationsmottagning.
Utomlänsremiss skickas till
Tema akut och reparativmedicin
Akut ortopedi, K52
141 86 Stockholm
Osseointegration av ben och armproteser efter amputation
Vad är en osseointegrerad protes?
Benförankrade eller osseointegrerade proteser till arm och lårben är en svensk metod som ursprungligen utvecklades i Göteborg. Tekniken har använts sedan 1950-talet för tandimplantat och från 1990-talet för arm- och benproteser. Vid arm- och benproteser innebär det att en titancylinder opereras in inuti skelettet och det sker en sammanläkning av benet och titanet. När cylindern sitter fast fästs ett slags koppling som sticker ut genom huden. I den kopplingen kan man sedan fästa en protes.
För vem?
Vi opererar patienter med arm eller lårbensamputationer och samtidigt
- stumpproblem relaterat till hylsa/friktion och skav från nuvarande protes.
- kort eller annorlunda formad stump där protestillpassningen inte fungerar.
- lårbensamputationer på båda benen.
Vad är fördelarna med osseointegrerade proteser?
Fördelarna med osseointegrerade proteser är att patienten slipper använda en hylsprotes. På så vis utvecklas inte skavsår och hudirritationer. Osseointegrationen ger också en ökad mekanisk stabilitet och ett slags känsel genom skelettet, och kan ge en förbättrad upplevelse av var proteshanden befinner sig eller en bättre balans vid gång. Forskning har också visat att osseointegration ger ökad protesanvändning, förlängd gångsträcka och minskad stumpsmärta.
Finns det några risker?
Den vanligaste komplikationen är ytlig infektion i övergången mellan hud och metall. Ytliga infektioner kan man oftast behandla bort med antibiotikatabletter. Många patienter har upprepade besvär med hudinfektion.
Ett fåtal patienter drabbas av djupare infektioner. Då kan ytterligare kirurgi behövas. I värsta fall måste titancylindern tas ut. Patienten måste då antingen opereras om eller fortsätta antingen utan protes eller med den hylsprotes man tidigare velat sluta med.
Vid överbelastning eller vid falltrauman kan själva kopplingen mellan den benförankrade cylindern och den utstickande delen gå av. Detta kan vi lösa med ett dagkirurgiskt ingrepp.
Vid all typ av implantatkirurgi sker slitage under livet. Benförankringar till lårbensproteser har använts sedan 1990-talet och implantatets livstid beräknas vara ungefär 20 år. Härefter måste man precis som vid djupa infektioner antingen genomgå revisionskirurgi och byta ut hela systemet mot ett nytt likadant, eller fortsätta med hylsprotes.
Hur går det till?
Alla patienter som kan vara aktuella för osseointegrerad arm- eller benprotes kan remitteras till ortopedmottagningen i Huddinge. De flesta kommer via sin ortopedtekniska verksamhet eller gåskola. På mottagningen träffar patienten ortoped, ortopedtekniker, sjukgymnast och arbetsterapeut. Vi går igenom vilka besvär som föreligger med nuvarande protes, undersöker mjukdelar och muskelkraft samt tittar på röntgenbilder av stumpen.
Om teamet på mottagningen bedömer att patienten kan ha nytta av en osseointegrerad protes erbjuds tid för att tänka igenom beslutet. Vill patienten härefter gå vidare planerar vi för operation.
Kirurgin genomförs vid två tillfällen med cirka 3–6 månaders mellanrum.
Vid den första operationen sätter vi in titancylindern i skelettet. När operationssåret läkt går det bra att använda den gamla hylsprotesen igen.
Vid den andra operationen skapas en hudöppning för proteskopplingen. Härefter startar ett rehabförlopp där man får träna med upptrappande belastning under 3–6 månader.
Detta sker till största delen via gåskolan som ansvarar för protesutprovning, i samarbete med de aktörer som ärbetar med protesförsörjning, och som också medverkar vid alla teammottagningar.
Vilka är vi?
I teamet för osseointegrerade benproteser arbetar:
Yan Li, biträdande överläkare och docent i ortopedisk kirurgi
Dr Li leder teamet och är, som pionjär inom området benförankrade proteser, en av de få läkare i världen med gedigen kirurgisk erfarenhet av dessa. Dr Li är även en drivande forskare inom fältet osseointegration och den läkare som startat upp verksamheten på Karolinska Universitetssjukhuset.
Yan.Li@regionstockholm.se
Jessica Ehne, specialistläkare i ortopedisk kirurgi.
Jessica.Ehne@regionstockholm.se
Fredrik Lundh, biträdande överläkare i ortopedisk kirurgi och forskare
Fredrik.Lundh@regionstockholm.se