Övergripande process för nivåstrukturering

Processen för nivåstrukturering tar ett helhetsgrepp och fokuserar på centralisering av viss vård med utgångspunkt i den enskilda patientens vårdkedja. Processen för implementering är generisk och nära kopplad till SKR:s kunskapsstyrning genom nationella programområden (NPO). Varje NPO ansvarar för att nominera vårdområden potentiellt aktuella för nationell nivåstrukturering.

Steg 1 – Förslag på vårdområden

De nationella programområdena (NPO) gör först en genomlysning inom programområdet och förslag på delområden/hälso- och sjukdomstillstånd som kan bli aktuella för nationell högspecialiserad vård utarbetas i form av s.k. bruttolistor. Arbetet med att identifiera relevanta delområden tar sin utgångspunkt i patientens vårdkedja och bygger på både nationellt och internationellt kunskapsläge. Huvudmännen inom hälso- och sjukvården ges möjlighet att inkomma med synpunkter på de initialt framtagna områdena inför steg 2.

Steg 2 – Kunskapsunderlag och rekommendationer

Socialstyrelsen utser sakkunniggrupper för att jobba vidare med de föreslagna områdena. Sakkunniggrupperna får i uppdrag att utifrån patientens behov identifiera den/de delar av vårdkedjan som ska vara aktuell för att bli nationellt högspecialiserad vård. Sakkunniggrupperna lämnar en rekommendation om vilka åtgärder (t.ex. diagnostisk metod, kirurgiskt ingrepp, behandling eller rehabiliterande insats) som ska klassificeras som nationellt högspecialiserad vård samt vid hur många vårdenheter respektive åtgärd bör erbjudas för att uppnå en jämlik och resurseffektiv vård. Sakkunniggrupperna kan också föreslå att ett högspecialiserat vårdområde ska hanteras via kunskapscentra där en eller flera noder ansvarar för att tillhandahålla kunskap och beslutsstöd till andra vårdgivare inom Sverige.

Steg 3 – Remiss

Sakkunniggruppens förslag och kunskapsunderlag skickas därefter ut på remiss. Remissfasen är till för att inhämta synpunkter, få en bredare förankring av förslaget och kvalitetssäkra underlagen. Socialstyrelsens beredningsgrupp 1 analyserar underlagen och remissvaren med särskilt beaktande av de sk systemeffekterna dvs potentiella risker/negativa konsekvenser en centralisering skulle ge på andra vårdnivåer.

Steg 4 – Beslut om vilka vårdområden och antal utförare


Socialstyrelsen bereder tillsammans med sakkunniggrupperna de inkomna synpunkterna och ett förslag fastställs. Slutgiltigt beslut om vilka åtgärder som ska nivåstruktureras och på hur många vårdenheter de nationella uppdragen ska fördelas på fattas av Socialstyrelsen.

Steg 5 – Ansökan om tillstånd

Socialstyrelsen utlyser de specifika NHV-tillstånden och under en ansökningsperiod har regionerna möjlighet att ansöka om tillstånd för att bli utförare av den nationell högspecialiserad vården. Ansökan består av en ansökningsblankett och en verksamhetsplan som bland annat ska beskriva hur vården är tänkt att bedrivas på enheten, hur samverkan med övriga vårdgivare kommer att ske, konsekvenser och risker samt förutsättning för och påverkan på forskning, utbildning och utveckling.

Steg 6 – Beredning av inkomna ansökningar

Beredningsgrupp 2 utvärderar de inkomna ansökningarna och ger en rekommendation till nämnden för nationell högspecialiserad vård om vilka enheter som är lämpliga för tilldelning.

Steg 7 – Beslut om tilldelning

Nämnden för nationell högspecialiserad vård beslutar om vem som får tillstånd att bedriva NHV-vården och vilka villkor som ska gälla.

Steg 8 – Uppföljning och utvärdering

För att säkerställa att målet med NHV uppfylls för respektive tillståndsområde sker årlig uppföljning. Alla tillstånd skickar in en rapport till Socialstyrelsen varje år med bland annat information om mängden utförd nationell vård, tillgänglighet, medicinska resultat oh patientnöjdhet. Därutöver utför tillståndsinnehavarna egenkontroller och Socialstyrelsen gör fördjupade utvärderingar regelbundet. På Socialstyrelsen kan du följa utvärderingen för alla tillstånd.

Den övergripande processen för nivåstrukturering