Från biohacking till högspecialiserad vård – etablerad sjukvård och nya möjligheter

Nyhet 2026-10-15

– Det är roligt att fler får upp ögonen för hyperbar oxygenbehandling (HBO). Men det är en stor skillnad mellan vad vi vet att behandlingen kan göra och vad man hoppas att den ska kunna göra. Jag tycker att båda delarna är intressanta, så länge vi är tydliga med vad som är vetenskapligt belagt och vad som fortfarande är hypoteser, säger Anders Kjellberg, överläkare och medicinskt ledningsansvarig för tryckkammarenheten på Karolinska Universitetssjukhuset.

I ”Bingo för evigt” följer tittarna Bingo Rimérs olika biohackingexperiment, däribland tryckkammarbehandling. Anders Kjellberg medverkar för att förklara vad behandlingen innebär, vilka medicinska indikationer som finns och vad forskningen visar.

Syrgas under tryck hjälper kroppen att läka

Hyperbar oxygenbehandling (HBO), innebär att patienten andas ren syrgas under förhöjt omgivningstryck, vanligen motsvarande ett dyk till 14 meters djup. Då kan mer syrgas lösas i blodplasman och kan nå vävnader där syretillgången är otillräcklig.

Behandlingen kan bland annat stödja kroppens infektionsförsvar, stimulera nybildning av blodkärl och bidra till läkning av skadad vävnad. Den används som en del av en samlad medicinsk behandling och ersätter inte exempelvis kirurgi eller antibiotika.

– Syretillförseln är viktig, men det händer betydligt mer. Höga syrgasnivåer påverkar också cellernas signalering, immunförsvaret och kroppens förmåga att reparera skadad vävnad. Det är just de mekanismerna som jag tycker är särskilt spännande att försöka förstå, säger Anders Kjellberg.

I sjukhusets tryckkammare behandlas bland annat patienter med strålskador efter cancerbehandling, diabetesrelaterade fotsår och andra svårläkta sår. Tryckkammare används också vid vissa allvarliga infektioner, dykarsjuka och kolmonoxidförgiftning.

– RICH-ART-studien* där Karolinska deltog visade att HBO kan förbättra smärta, objektiva fynd på utläkning och öka livskvaliteten hos patienter med sena strålskador i urinblåsan. Femårsuppföljningen** visade att förbättringen hos de behandlade patienterna kan kvarstå under flera år. Det är fantastiskt att få följa patienter som har haft svåra smärtor och blödningar under lång tid som får bestående förbättrad livskvalitet tack vare HBO. En tredjedel av patienter svarade dock inte på behandlingen och vi vet ännu inte varför, därför behövs mer forskning på området, säger Anders Kjellberg.

En resurs för intensivvården

På Karolinska kan intensivvårdspatienter behandlas i tryckkammare med avancerad utrustning för respiratorbehandling och övervakning. Sjukvårdspersonal följer med in i kammaren för att ge vård under behandlingen.

Sjukhuset har även en enmanskammare där patienten kan ligga under behandlingen, som vanligtvis tar omkring 1,5 timme. En behandlingsserie omfattar ofta 20–40 behandlingar, fem dagar i veckan.

Behandlingen är specialistvård och bedöms utifrån patientens diagnos och individuella förutsättningar. Remiss kan komma från behandlande läkare, och det går även att skicka en egenremiss som bedöms av hyperbarmedicinska läkare.

– Vi har ett särskilt ansvar som universitetssjukhus att ta emot patienter med svåra tillstånd och har unika möjligheter att kombinera avancerad intensivvård med HBO. Vi behöver också visa vilka patienter som har nytta av behandlingen och hur vi kan använda våra resurser på bästa sätt, säger Anders Kjellberg.

Forskning och beredskap för framtiden

På Karolinska pågår och planeras forskning inom HBO, från cellulära mekanismer till klinisk nytta. Forskarna undersöker hur förändringar i syrenivåer påverkar cellernas stressreaktioner, immunförsvaret och vävnadens återhämtning. Bland annat pågår studier på att identifiera biologiska markörer som kan förutsäga vilka patienter som har störst nytta av behandlingen och nyttan av HBO för intensivvårdspatienter med allvarliga mjukdelsinfektioner.

– Det finns en intressant paradox här som kallas ”the hyperoxic-hypoxic paradox”. Vi vet att syre i höga koncentrationer kan vara skadligt, men under kontrollerade förhållanden aktiveras skyddande och reparerande mekanismer, liknande mekanismer ser vi vid syrebrist där vi utnyttjar kontrollerad syrebrist vid till exempel hård träning. Hur det hänger ihop med patienternas förbättring är något vi behöver förstå bättre, säger Anders Kjellberg.

– Jag tror att framtidens HBO-behandling kommer att bli mer individanpassad. I dag behandlar vi patienter med samma protokoll utifrån deras diagnos, men biologiskt kan två patienter med samma sjukdom vara väldigt olika, berättar Anders Kjellberg.

Tryckkammaren har dessutom betydelse för Sveriges samhällsberedskap. Yrkesdykare inom exempelvis polis, räddningstjänst och Försvarsmakten kan drabbas av dykarsjuka i tjänsten. Därför behöver Sverige fungerande tryckkammarresurser och specialistkompetens inom hyperbarmedicin.

– Det här är en liten medicinsk specialitet, men med ett viktigt ansvar. Vi behöver både behålla kompetensen för de akuta tillstånden och fortsätta utveckla behandlingen för andra patientgrupper, säger Anders Kjellberg.

Nyfikenhet och vetenskaplig prövning

Det ökade intresset väcker också frågor om behandlingen kan förbättra hälsa och funktion hos personer utan någon tydlig sjukdom. Anders Kjellberg hoppas att dokumentären Bingo för evigt kan bidra till en nyanserad diskussion om vad som är känt och vad som behöver undersökas vetenskapligt.

– Jag tycker inte att vi ska avfärda nya idéer bara för att de kommer från annat håll än den traditionella sjukvården, men vi måste undersöka dem ordentligt. Att en behandling påverkar biologiska markörer betyder inte automatiskt att människor blir friskare, lever längre eller att det är ofarligt att försöka att optimera en frisk kropp med HBO, berättar Anders Kjellberg.

Tryckkammaren är ett exempel på Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag att bedriva högspecialiserad vård, forskning och utbildning samt att utveckla behandlingar som kan göra skillnad för patienter med komplexa sjukdomstillstånd.

Karolinskas vision är att bota och lindra imorgon det ingen kan bota och lindra idag.

– Det som driver mig är nyfikenheten på vad kroppen faktiskt kan åstadkomma. Vi har fortfarande mycket kvar att lära om hur syre påverkar våra celler och hur vi skulle kunna använda den kunskapen för att hjälpa patienter som vi i dag inte har tillräckligt bra behandlingar för, säger Anders Kjellberg.

*RICH-ART-studien
** 5-års uppföljning av RICH-ART-studien

Text: Sara Kvarfordh