Ny teknik halverar nattoperationerna på Transplantation: "Kortare vårdtider och färre komplikationer."

Nyhet

Sedan maskinperfusion började användas på Karolinska Universitetssjukhuset har andelen levertransplantationer nattetid minskat från 40 till 14 procent, vilket underlättar planering dagtid och minskar risken för komplikationer.

Maskinperfusion handlar inte bara om att bevara organet utan påverkar också planeringen och logistiken kring hela transplantationen.

Vid en levertransplantation behöver ingreppet ofta genomföras med kort framförhållning när ett donerat organ blir tillgängligt. Det har länge inneburit att många operationer startat sent på kvällen eller under natten. Maskinperfusion innebär att den donerade levern kopplas till en maskin som cirkulerar en syrerik vätska genom organet. På så sätt kan levern hållas fungerande under längre tid innan den opereras in i mottagaren. Det gör det möjligt att i fler fall planera transplantationen mer flexibelt och lägga ingreppet till en tidpunkt som bedöms som mer optimal.

– Maskinperfusion erbjuder en konkret lösning. Efter att vi införde ett protokoll för normoterm maskinperfusion (NMP) i slutet av 2025 minskade andelen transplantationer utanför ordinarie arbetstid från 40 till 14 procent, säger, Gabriel Oniscu, verksamhetschef för transplantationsenheten vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Förhöjd risk på natten

Tillsammans med ST-läkaren Mathias Vidgren och kollegor har Gabriel Oniscu nyligen publicerat en nationell studie i den vetenskapliga tidskriften Annals of Surgery. Studien omfattar 764 svenska levertransplantationer och visar att risken för komplikationer börjar öka redan klockan 17.00, tidigare än vad som varit känt.

– Förutom att levertransplantationer som genomförs utanför ordinarie arbetstid är förknippade med betydligt fler komplikationer kan vi konstatera att det även innebär längre vårdtider på intensivvårdsavdelningen och en ökad kostnad på cirka 15 500 euro per patient, säger Mathias Vidgren.

Studien visar att nattkirurgi inte är kopplad till en enskild typ av komplikation. Risken ökar för flera olika komplikationer, från behov av reoperation och dränage till vård på intensivvårdsavdelning. På Karolinska har införandet av maskinperfusion minskat antalet reoperationer och behovet av intensivvård. Det ger stora fördelar för patienterna och frigör samtidigt resurser för andra verksamheter.

Ett viktigt steg framåt

Att andelen nattliga levertransplantationer minskat med 65 procent visar hur maskinperfusion kan göra skillnad långt utanför operationssalen. För patienterna ger bättre planering större förutsägbarhet och en mer sammanhållen vård. För medarbetarna innebär färre akuta nattingrepp en mer hållbar arbetsmiljö, med bättre möjlighet till återhämtning.

Även verksamheten påverkas när resurser kan planeras och användas mer strukturerat. Operationssalar, intensivvårdsplatser och medarbetare kan disponeras på ett mer effektivt sätt.

Samtidigt fortsätter arbetet med att utveckla och finjustera hur maskinperfusion används vid levertransplantation, med målet att ytterligare stärka både patientsäkerhet och kvalitet i vården.

– Vi har redan i år sett en ökning med 13,5 procent av vår transplantationsaktivitet, jämfört med samma tidpunkt tidigare år vilket är ett viktigt steg för att minska väntetiden och dödligheten för våra patienter på väntelistan. Programmet hjälper oss att bättre bedöma levrar inför transplantation och kan i framtiden vara en möjlig plattform för att även förbättra levrar med terapier innan de transplanteras säger Mathias Vidgren.

Text: Nneka Magnusson Amu

Webbredaktör: Nneka Magnusson Amu

Granskare: Gabriel Oniscu , Verksamh chef Komb tj/Läkare

Uppdaterad: