Stark vårdproduktion, förbättrad tillgänglighet och stärkt ekonomi vid Karolinska Universitetssjukhuset

Nyhet 2026-07-01

Vårdproduktionen under tertialet uppgår till 107,3 procent av beställningen i huvudavtalet från Hälso- och sjukvårdsnämnden. Jämfört med föregående år har vårdproduktionen ökat med 2 procent, både inom sluten- och öppenvård.

Tillgängligheten till vård har också förbättrats under det första tertialet. Vårdköerna har minskat inom flera områden, som ett resultat av sjukhusets arbete med planering och samordning. Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på operation eller behandling har minskat med 300 jämfört med motsvarande period föregående år. Andelen patienter som får operation eller behandling inom vårdgarantins tidsgräns är nu 86 procent, och 76 procent får ett första besök hos specialist inom vårdgarantins tidsgräns, vilket är bättre än målvärdena.

Medarbetarna är en avgörande framgångsfaktor och under tertialet fortsätter flera positiva trender: inhyrningen är låg, kvarstannandet ökar och sjukfrånvaron har minskat. Det pågår ett fortsatt arbete med inkluderande ledarskap, delaktighet och tydliga utvecklingsvägar.

– Vi ser en tydlig minskning av vårdköerna, mycket tack vare medarbetarnas engagemang, nya arbetssätt och ett systematiskt förbättringsarbete. Det är väldigt glädjande för patienterna att tillgängligheten till vård förbättrats, säger Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Den ekonomiska utvecklingen under tertialet är positiv, och sjukhuset redovisar ett resultat som är 61 miljoner kronor bättre än det periodiserade resultatkravet. Resultatet uppgår till minus 193 miljoner kronor, jämfört med planerade minus 254 miljoner kronor. De planerade effektiviseringsåtgärderna för att nå årets ekonomiska mål fortsätter under året.

– Vi har ett långsiktigt uppdrag att erbjuda högspecialiserad vård för patienter i regionen och hela Sverige. För att vi ska kunna fortsätta leda hälso- och sjukvårdens utveckling och ha en ekonomi i balans behöver vi framför allt arbeta med kostnadsanpassningar, produktions- och effektiviseringsåtgärder, säger Christophe Pedroletti.

Trots ett kontinuerligt förbättringsarbete är prognosen för 2026 minus 400 miljoner kronor, främst till följd av höga personalkostnader kopplade till en hög tillgänglighet och en produktion som överstiger beställningen.