Så hanterar Karolinska misstänkta ebolafall

Nyhet 2026-06-24

Det pågående utbrottet i Kongo-Kinshasa och Uganda har gjort att beredskapen höjts på Karolinska Universitetssjukhuset. Högisoleringsenheten i Huddinge är tillsammans med Universitetssjukhuset i Linköping de enda som kan vårda patienter med bekräftad ebola, men eftersom enheten i Linköping just nu renoveras hjälper de för närvarande till med bedömningar och ansvarar för transporter, medan själva vården bedrivs på Huddinge.

Höjd beredskap – vad innebär det?

Alla infektionskliniker i Sverige kan ta emot patienter för utredning och provtagning. Om provsvaret visar ebola eller om misstanken är mycket stark transporteras patienten till högisoleringsenheten, som sedan sköter den fortsatta vården. 

– Vi har alltid möjlighet att ta emot patienter med allvarliga smittsamma infektioner. Skillnaden vid höjd beredskap är framför allt att vi ser över våra rutiner och resurser extra noggrant, säger Elin Folkesson, infektionsläkare och ansvarig för högisoleringsenheten. 

För att kunna ta emot patienter utan dröjsmål hålls ett särskilt vårdrum tomt och färdigställt. Rummet är i första hand avsett för en patient, men kan vid behov användas för två patienter med samma bekräftade infektion.

– Det här är en mycket resurskrävande vårdform. Kring en svårt sjuk patient behövs ett trettiotal medarbetare per dygn, säger Elin Folkesson. 

Samarbete kring transporter och vård

Vid misstänkta eller bekräftade fall av högsmittsamma infektioner kan patienter behöva transporteras inom Sverige eller mellan länder. För detta finns en nationell beredskap och etablerade rutiner.

– Linköping har ett nationellt ansvar för särskilda transporter inom Sverige. Här finns en ambulans för högisoleringsvård och en transportkuvös för säkra transporter mellan exempelvis akutmottagning och högisoleringsenhet. Vid längre transporter finns även möjlighet till flygtransport. Dessutom finns det europeiska resurser att tillgå för internationella transporter, säger Elin Folkesson.

Låg risk för smitta i Sverige

Det har aldrig vårdats någon patient med bekräftad ebola i Sverige. Under det stora utbrottet 2014–2015 testades flera personer, men alla prover var negativa. Sjukdomen är mycket ovanlig i Europa, eftersom utbrotten oftast sker i avlägsna områden där få reser internationellt. Viruset sprids främst vid nära kontakt, inom familjen eller i sjukvården, inte ute i samhället i stort. 

–  En person är inte smittsam innan symtomen börjar. Smittsamheten ökar sedan ju sjukare man blir och en person som avlidit av ebola är oerhört smittsam, säger Elin Folkesson.

Elin Folkesson har förståelse för att oro uppstår, både hos allmänheten och bland vårdmedarbetare. Men hon understryker att ingen ska behöva känna sig rädd.

– Det blir alltid många reaktioner när ebola uppmärksammas. Men både europeiska smittskyddsmyndigheter och Folkhälsomyndigheten bedömer att risken för fall i Sverige är låg, och risken för spridning här är ännu lägre. Samtidigt tar vi beredskapen på största allvar för att vara förberedda om det osannolika skulle inträffa. 

Text och bild: Nneka Magnusson Amu