Svenska Cechael arbetar som helikopterläkare i Australiens glesbygd

Nyhet 2026-06-02

För fyra månader sedan lämnade Cechael Sebghati Sparrfelt sitt liv i Stockholm och arbetet som nybliven specialistläkare i anestesi och intensivvård vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hon steg ombord på ett plan mot ett helt nytt jobb, ett nytt språk, nya kollegor, nytt boende, nya människor och en ny kultur.

– Det har varit en resa både fysiskt och mentalt och en stor omställning som tagit tid att landa i. Det har varit frustrerande och svårt, men också helt underbart och väldigt spännande, säger hon.

Under ett år ska hon arbeta hon som läkare på en ambulanshelikopter som utgår från Rockhampton i centrala Queensland. Upptagningsområdet är lika stort som hela Tysklands yta och avstånden är ibland mycket långa. Teamet utför både primäruppdrag, där de flyger direkt till skadeplatsen, och transporter mellan sjukhus och mindre vårdfaciliteter. Förutom helikoptern bemannar de ett jetflygplan och en akutläkarbil.

– Förutom att vara en ambulans i luften fungerar vi lika mycket som en flygande intensivvårdsenhet, säger hon.

Långa avstånd och ensamarbete

Sjukvården Cechael Sebghati Sparrfelt möter i Queensland är långt ifrån vad hon väntat sig. Många patienter kommer från socioekonomiskt utsatta grupper och bor långt från närmaste sjukhus. I stället finns små hälsofaciliteter i glesbygd eller mindre sjukhus. Ibland arbetar inga läkare där, utan ensamma sjuksköterskor som ofta är där tillfälligt, och då blir helikopterteamet de första läkarna som träffar patienten.

En del mindre städer saknar ambulans. Ibland kan sjuksköterskan från sjukhuset köra ambulansen och hämta patienten, så länge det inte finns en annan patient inne på sjukhuset som kräver omvårdnad. I vissa områden finns bara en ambulans som ibland är bemannad med endast en person. Det ställer höga krav på den vård helikopterteamet kan ge, eftersom de ofta kommer med kunskap och kompetens som saknas på det sjukhus där patienten befinner sig.

– Man skulle verkligen behöva möjlighet till kranskärlsröntgen här. Jag har tappat räkningen på hur många hjärtinfarkter som fått propplösande behandling och som vi sedan har transporterat, eftersom närmaste hjärtlabb ligger 620 kilometer bort. Alla är överens om att ett angiolabb behövs, men bemanningen verkar vara den stora utmaningen, säger Cechael Sebghati Sparrfelt.

Kunskap och handledning följer med i luften

De medicinska och kommunikativa kunskaper hon använder i Queensland har byggts upp under många år: som läkarstudent och underläkare i Uppsala och som AT- och ST-läkare på Karolinska Universitetssjukhuset. Cechael Sebghati Sparrfelt lyfter särskilt fram undervisning, handledning, ledarskap, rapportering och kritiskt tänkande.

– Jag har mina kollegor som undervisat, handlett och föregått med gott exempel att tacka. Det finaste jag hört en handledare säga är: ”mitt mål är att du ska bli bättre än mig”, för då har jag gjort detta rätt.

I arbetet återkommer konkreta situationer där lärdomar från Karolinska Universitetssjukhuset varit avgörande: behandling och transport av en 32-årig patient med svår diabetesketoacidos [allvarlig syraförgiftning], en kvinna som krampat på grund av mycket lågt natriumvärde, en oväntat svår luftväg, en perifer infart som bara måste in eller när hon lagt en femoralisblockad ute på en åker.

– Mina kära kollegor har varit och är med mig i helikoptern. Allt de lärt mig, alla små praktiska och teoretiska tips och hur de lärt mig att tänka, följer med i varje uppdrag, säger hon.

Erfarenheterna har också gett henne en ny förståelse för vikten av noggrannhet.

– Nu kan jag verkligen förstå varför narkosläkare ibland upplevs rigida och vill testa och dubbelkolla allt själva. Här står man ganska ensam i ett litet team med begränsad utrustning, där man förväntas kunna hjälpa till och lösa situationen. Då är jag mer glad än någonsin för våra checklistor och kontroller.

Att tänja på sin komfortzon

Utöver de medicinska utmaningarna finns också logistiska frågor att ta ställning till, till exempel hur en förlossning ska hanteras i en helikopter om barnet inte hinner födas på sjukhus. Vissa pass innebär inga patientmöten alls, andra flera svåra uppdrag efter varandra. Samtidigt finns tid att uppleva livet och naturen utanför arbetet.

Cechael Sebghati Sparrfelt beskriver året i Australien som ett sätt att prova sina vingar och tänja på sin komfortzon.

– Jag är väldigt tacksam över allt jag lärt mig under min AT- och ST-utbildning på Karolinska Universitetssjukhuset. De stunder jag tvivlar försöker jag vara ödmjuk och påminna mig själv om att jag gör mitt bästa, men fortfarande lär mig och inte kan allt perfekt från början. Jag har bara varit här i fyra månader och jag är säker på att jag kommer fortsätta ha nytta av allt jag tidigare lärt mig.