För vård, forskning och utbildning i världsklass

– Att göra data tillgänglig för forskning och verksamhetsutveckling är den åtgärd som har störst potential att göra skillnad för patienternas vård och behandlingar. Nästan all forskning och verksamhetsutveckling handlar till syvende och sist om data, det varierar bara hur och varifrån vi plockar ut den, säger Olof Akre och fortsätter:

– Att vi i Sverige har personnummer, många nationella hälso- och populationsdatabaser och kvalitetsregister ger oss en unik potential att bli världsledande inom klinisk forskning men även när det gäller utveckling av artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården. Det saknas dock fortfarande viktiga bitar. Vi behöver till exempel kunna komma åt, dela och analysera hälsodata från Sveriges olika vårdinformationssystem på ett säkert sätt över landet.

Med nya och fler digitala vårdtjänster ökar också mängden hälsodata som produceras. Det ger både möjligheter och utmaningar.

– Precisionsmedicin och cell-, gen- och vävnadsterapier – det är exempel som möjliggör revolutionerande och individanpassade behandlingar som kan bota och lindra sjukdomar på ett sätt som inte tidigare var möjligt. Men det kräver att vi kan dela och analysera data på ett automatiserat och säkert sätt. Att få till en smart digitalisering av våra vårdinformationssystem är vårdens största fråga, menar Olof Akre.

Insatser för effektivare utlämning av data

Om tio år vill Karolinska Universitetssjukhuset att regionens alla vårddatakällor ska vara strukturerade, standardiserade och samlade under en central funktion på en gemensam teknisk plattform. Från att du som forskare eller verksamhetsutvecklare ansöker om uttag av data ska det ta max en månad till leverans.

I början av 2025 inrättade därför sjukhuset den nya funktionen Karolinska Hälsodata som ska utveckla sjukhusets utlämning av hälsodata och underlätta forskarnas arbete. Karolinska Hälsodata jobbar nära Karolinskas IT-verksamhet och forskarna, fångar upp forskarnas behov och engagerar i ett tidigare skede experter från olika avdelningar på sjukhuset som behövs när data ska tas ut – till exempel medarbetare från IT:s avdelningar för datalager och applikationsutveckling. Genom att slå ihop den juridiska processen, där den data som begärs ut sekretessprövas, med stegen för datauttag från Region Stockholms journalsystem hade väntetiden från beställning till utlämning av data närmast halverats i december 2025. En enorm tidsvinst för forskarna samtidigt som verksamheterna kan fokusera på sina kärnverksamheter.

Viktiga externa samarbetspartners för Karolinska Hälsodata är Karolinska Institutet och Region Stockholm.

– Vi vill ta tillvara den enorma potential som finns inom både Karolinska Universitetssjukhuset och Region Stockholm. Nu har vi kommit en liten bit på vägen men vi är inte klara ännu, säger Olof Akre.

Under rubriken ”Implementera och utveckla artificiell intelligens” i den här menyn kan du också läsa mer om Karolinska Universitetssjukhusets arbete inom AI-området, där tillgången till data också är en central fråga.

Under 2023 lyckades forskare som är anställda vid sjukhuset och har koppling till Karolinska Institutet dra in sammanlagt cirka 2,5 miljarder kronor i externa forskningsanslag. Viktiga pengar för att bekosta forskning i framkant, men mer medel behövs. Med rätt insatser skulle fler forskare lyckas vinna anslag. Målet om tio år är att ha dubblerat dessa årliga externa forskningsanslag till fem miljarder kronor per år. 

– För att lyckas med det behöver vi stötta forskarna mer. Det är inte så lätt att skriva en bra ansökan. Du behöver till exempel veta hur olika forskningsråd, organisationer och stiftelser tänker, vad de prioriterar och vad du bäst fokuserar på, säger Olof Akre.  

Några insatser framöver blir därför att sprida goda exempel och utveckla en struktur för systematisk kunskapsöverföring från seniora forskare och granskare till juniora.  

– De forskargrupper som är de mest framgångsrika på sjukhuset är byggda runt seniora forskare med lång forskarerfarenhet. Vi behöver få fler seniora och juniora forskare att mötas. Framgångsrik forskning kräver också ett entreprenörskap, något du bäst lär dig genom att se hur någon annan jobbar, menar Olof Akre.  

När fler efterfrågar hjälp kring forskningsfinansiering tror Olof att stödet centralt på sjukhuset kommer att behöva byggas ut. En investering med goda chanser till avkastning. 

– Det tar tid att söka forskningsmedel, men med rätt kunskap blir timpenningen ändå rätt bra. Det lönar sig med råge om du lyckas! 
 
För att stärka sjukhusets samverkan med privata donatorer och näringslivet kommer Karolinska Universitetssjukhuset också att stötta Karolinska Institutet i insamlingen av medel för klinisk forskning från dessa parter. 

– Att medarbetare har en längre forskarkarriär framför sig när de disputerar skulle betyda mycket för utveckling av sjukhusets vård och behandlingar. Samtidigt som det ger forskarna mer tillbaka för den insats som det ändå innebär att doktorera, säger Olof Akre.

Målet på tio års sikt är att läkare som disputerar och samtidigt är kliniskt verksamma ska vara fem år yngre i genomsnitt. För att lyckas komma dit planeras bland annat tydliga karriärvägar att tas fram, med anställningsformer som möjliggör både forskning på Karolinska Institutet och arbete på någon av sjukhusets kliniker.

Sjukhuset vill också att fler vårdprofessioner än läkare ska forska i större utsträckning, och att fler disputerade forskare ska välja en klinisk forskarkarriär efter att de är klara med sin avhandling.

– Det ska löna sig och vara meriterande att forska. Vi ska ha en infrastruktur för att stötta forskningsintresserade medarbetare, ge kompetensstöd och visa på tydliga karriärvägar och attraktiva anställningsformer inom fler av våra olika vårdprofessioner, säger Olof Akre.

Några konkreta åtgärder framöver blir också att:

• samverka med Karolinska Institutet för att öka grundutbildningsstudenters intresse för preklinisk och klinisk forskning (där preklinisk forskning är grundläggande experimentell forskning på molekylär, cellulär och integrativ nivå (vid integrativ forskning syntetiserar forskarna resultat från olika studier, både kvantitativa och kvalitativa, för att skapa en mer heltäckande förståelse av ett ämne eller fenomen)
• aktivare börja rekrytera medarbetare till forskning, bland annat läkare som gör allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring men också personal från andra vårdprofessioner
• inkludera adjungerade professorer och lektorer i sjukhusets lönepolicy
• revidera kriterierna för att få en överläkartjänst så att sökande som är aktiva inom forskning, utbildning eller utveckling ses som extra meriterade
• se över och stärka karriärvägarna för andra vårdprofessioner än läkare
• etablera fler förenade anställningar (med anställning på både Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet).

– Vi kan verkligen vara stolta över vårt utbildningsuppdrag! Vi gör otroligt stora insatser som sjukhus för vårdens framtida bemanning och för utveckling av vården. Utbildning är en viktig del av sjukhusets kärnverksamhet, säger Olof Akre.

Om tio år vill Karolinska Universitetssjukhuset att erfarna och ledande experter ska vara direkt engagerade i alla delar av utbildningsuppdraget. Roller och uppdrag inom undervisning och handledning ska varaz, attraktivare och mer meriterande. För att nå dit har sjukhuset tagit fram några konkreta åtgärder:

• Utbildning och handledning blir ett eget separat lönekriterium som är meriterande för högre tjänstenivåer.
• Kompetensutveckling inom pedagogik ska inkluderas i mallen för utvecklingssamtal.
• Att utbilda studenter på grund- eller fortsättningsnivå kommer ingå i uppdraget för fler specialisttjänster och kliniska forskartjänster.
• Sjukhusets vårdverksamheter ska i högre grad börja engagera grundutbildningsstudenter i sina ordinarie vetenskapliga seminarier.

– Som läkare är det inte alltid så lätt att vara prövare i en klinisk studie. Det är många juridiska frågor att tampas med och du behöver stöd av allt ifrån kliniska prövningsledare och forskningssjuksköterskor till provtagningskoordinatorer och databasmanagers. Det stödet ser väldigt olika ut beroende på var du jobbar på sjukhuset i dag. Inom vissa verksamheter är stödresurserna samlade medan de i andra delar av organisationen är mer fragmenterade. Det gör det svårt att hitta rätt, säger Olof Akre.

En utmaning för sjukhusets chefer är att hålla koll på hur deras verksamhet ligger till i de kliniska studier som pågår hos dem. Vilka krav i avtalen har sjukhuset uppfyllt hittills och vilka återstår?

På 10 års sikt vill Karolinska Universitetssjukhuset ha kompetenscentrum för kliniska studier på plats som kan underlätta planering och genomförande av kliniska studier för sjukhusets alla teman och funktioner.

För att nå dit vill sjukhuset till exempel:

• förenkla de administrativa processerna och göra det enklare att följa de regler som finns genom standardiserade mallar och avtal
• stärka kompetensstödet för kliniska prövningar
• definiera kompetenskrav och uppdrag för de medarbetare som blir kliniska prövare och ge dem avsatt tid för uppdraget
• göra så att sjukhusets medicinska enheter och omvårdnadsområden vid verksamhetsuppföljning tar med hur de har nått målen i sina pågående eller avslutade kliniska studier.

Ny utbildning för kliniska prövare

Under 2025 startade även Karolinska Universitetssjukhuset, tillsammans med Region Stockholm, en regional utbildning som ska introducera fler läkare till rollen som prövare och göra att fler kliniska läkemedelsprövningar kan genomföras i regionen.  

– Vi har en outnyttjad potential i regionen när det gäller kliniska prövningar. Det vill vi ändra på, för prövningarna ger så många vinster. Patienterna får tillgång till nya behandlingar, medarbetarna får kompetensutveckling och vi bidrar till utvecklingen av evidensbaserad vård. Kliniska prövningar bygger verkligen för framtidens vård, säger Olof Akre. 

– Artificiell intelligens kommer, rätt använd, att kunna revolutionera hälso- och sjukvården. Om vi skapar en infrastruktur där data blir tillgänglig och kan analyseras, och ger alla experter i våra verksamheter tillgång till analytikerstöd, så har vi en potentiell superkraft! Där tror jag att lösningen finns till vår framtida utmaning med en åldrande befolkning där färre ska vårda fler. AI kan både effektivisera vården och höja dess kvalitet, säger Olof Akre.

Karolinska Universitetssjukhuset jobbar redan i dag aktivt för att föra in AI i vården på olika sätt. Inom bilddiagnostik kan AI hitta potentiella tumörer på röntgenbilder och på sjukhusets strålbehandling ger AI förslag på hur patienterna bäst ska strålas för att skydda frisk omkringliggande vävnad. AI-verktyg underlättar också planeringen av alla Karolinskas operationer så att sjukhuset kan nyttja resurserna optimalt och göra vård tillgänglig för fler patienter.

Om tio år vill Karolinska Universitetssjukhuset, tillsammans med Karolinska Institutet, vara världsledande inom utveckling av vårdkvalitet, klinisk utbildning och forskning med hjälp av AI och ha levererat ännu fler exempel på AI-användning med tydlig patientnytta.

Några insatser framåt blir att:

• skapa en infrastruktur och samla kompetens för AI-implementering och AI-utveckling
• öka den generella medvetenheten om möjligheter och risker med AI genom utbildningsinsatser för sjukhusets medarbetare
• samverka med Region Stockholm för att skapa en plattform för avtalsreglerat samarbete mellan företag, region och universitet som främjar AI-implementering och AI-utveckling inom vård, forskning och utbildning.

Från 2026 har Karolinska Universitetssjukhuset dessutom inrättat en ny roll, en Chief AI Officer, som ska leda sjukhusets strategiska utveckling inom AI och samverka med andra vårdgivare inom Region Stockholm. Läs mer i nyheten på karolinska.se.

Om tio år vill Karolinska Universitetssjukhuset ha en starkare akademisk sjukhusmiljö där vård, forskning och utveckling är mer fysiskt integrerad, där fler tvärdisciplinära seminarier arrangeras och sjukhusets medarbetare känner ett större engagemang för forskning, utbildning och utveckling. 

För att nå dit vill Karolinska Universitetssjukhuset:

• tillsammans med Karolinska Institutet ta fram en vision och en långsiktig strategi 
• påbörja arbetet med att skapa fysiska arbetsplatser som fungerar bra för både kliniskt arbete och forskning och utbildning 
• etablera fler seminarieverksamheter där olika specialiteter håller seminarier tillsammans 
• samverka med Karolinska Institutet för att få prekliniska forskare att medverka i klinisk seminarieverksamhet (prekliniska forskare gör grundläggande experimentell forskning på molekylär, cellulär och integrativ nivå (vid integrativ forskning syntetiserar forskarna resultat från olika studier, både kvantitativa och kvalitativa, för att skapa en mer heltäckande förståelse av ett ämne eller fenomen)) 
• genomföra riktade kommunikations- och utbildningsinsatser till alla personalgrupper för att stärka engagemanget för forskning, utbildning och utveckling på hela sjukhuset. 

– Att skapa en levande seminarieverksamhet i en organisation är en kulturfråga. För att få till fler seminarier behöver sjukhusets chefer prioritera dem och göra det möjligt för sina medarbetare att delta. Medarbetarna behöver också vara flexibla och vilja testa att delta i seminarier på olika sätt. Vi har en levande seminariekultur på vissa håll på sjukhuset idag, men den kan stärkas och förnyas. Vi kan till exempel bli bättre på att mötas över professions- och verksamhetsgränser och lära av varandra. Vi kan också bli bättre på att prata så att alla förstår. Att seminarier blir en del av kärnverksamheten tror jag är jätteviktigt för att vi ska fortsätta att utvecklas som sjukhus, säger Olof Akre.  

Forskning är en viktig del av Karolinska Universitetssjukhusets grunduppdrag med fokus på patientnära klinisk forskning. Med forskningens hjälp kan vi utveckla framtidens hälso- och sjukvård och få fram ännu bättre behandlingar, eller hitta kunskap så att du inte ens behöver bli sjuk. Forskning utförs på sjukhusets medicinska vårdenheter liksom på forskningscentrum i sjukhusets lokaler.

Några fakta och siffror

• Forskarna återfinns inom många av sjukhusets professioner, alltifrån läkare och sjuksköterskor till arbetsterapeuter och psykologer.
• Omkring 130 professorer/lektorer och 50 adjungerade professorer/lektorer vid Karolinska Institutet är verksamma i den kliniska miljön på sjukhuset.
• Närmare 1 700 kliniska studier pågår eller är under planering.
• Tillsammans med patienter och allmänhet fyller vi ständigt i kunskapsluckor, utvecklar nya behandlingar och driver sjukvården framåt.

Läs mer om forskning på karolinska.se.

Karolinska Universitetssjukhuset är regionens största utförare av klinisk utbildning.

• Varje vecka kommer upp till 1 500 studenter till sjukhuset för verksamhetsintegrerat lärande.
• 39 olika vårdutbildningar har klinisk utbildning på Karolinska Universitetssjukhuset.
• Både på Karolinska i Huddinge och Solna finns lärandemiljöer där studenter från olika vårdutbildningar kan träna samarbete och kommunikation ihop. På kliniska utbildningsavdelningar tränar studenter på att, under handledning, jobba ihop runt en patient. På de kliniska träningscentren kan studenter och vårdpersonal träna på olika vårdmoment med hjälp av simulatorer och attrapper (dockor). På sjukhuset finns också centrum för avancerade medicinska simuleringar och interprofessionellt lärande ute i vårdverksamheterna.

Läs mer om utbildning på karolinska.se.

Karolinska Universitetssjukhuset är en del av ett starkt innovationssystem. Genom sjukhusets kärnuppdrag – vård, forskning och utbildning – bidrar Karolinska till att driva utvecklingen framåt. I nära samverkan med universitet och life science-industrin tar sjukhusets medarbetare fram nya arbetssätt, tekniska lösningar och läkemedel som gör verklig skillnad för patienterna. Läs mer om innovation på karolinska.se.

Artificiell intelligens på Karolinska

Artificiell intelligens är ett verktyg som har stor potential att förbättra och utveckla vården. Genom att avlasta vårdpersonal och ge bättre beslutsstöd kan AI bidra till att vården blir mer träffsäker och tillgänglig för patienterna. Läs mer om AI på karolinska.se.

Från 2026 har sjukhuset också inrättat en ny roll, en Chief AI Officer, som ska leda sjukhusets strategiska utveckling inom AI och samverka med andra vårdgivare inom Region Stockholm. Läs mer i nyheten på karolinska.se.