Så jobbar Karolinska för rätt vård i rätt tid

När det gäller väntetid till operation har Karolinska gjort stora framsteg och överträffar Region Stockholms mål.

• I slutet av år 2025 opererades 86 procent av patienterna inom 90 dagar, jämfört med regionens satta mål på 80 procent.
• Operationsverksamheten i Solna har några av landets kortaste väntetider, trots ett mycket högt antal genomförda operationer.
• Öron-, näsa- och hals hade i början av 2025 hela 300 personer som väntat längre än 90 dagar på operation – i december 2025 var siffran nere på 38.
• Inom höftoperation lyckades Karolinska operera fler patienter med höftfraktur inom 24 timmar än det mål som är satt nationellt (81 procent i stället för 75 procent).
• En liknande utveckling har även skett inom det så kallade ablationsflödet för hjärtpatienter, där patienter behandlas för rytmrubbningar i hjärtat eller för solida cancertumörer.

För att bara nämna några områden där förbättringar har gjorts under året. Läs om några viktiga insatser som bäddat för framstegen under rubriken “Framgångsfaktorer för bättre flöden” i den här menyn.

Karolinskas vuxenakut i Huddinge har ett stort inflöde av patienter vilket från och till har gjort att patienter som inte varit livshotande sjuka har fått vänta längre. Under 2025 har akutmottagningen implementerat nya arbetssätt för att ytterligare förbättra patientflödet för alla patienter. 

Träffa läkare snabbare

Målet att alla patienter ska få träffa ett högspecialiserat bedömningsteam bestående av en specialistläkare inom akutsjukvård och en specialistsjuksköterska för en första bedömning inom 30 minuter från ankomst, dygnet runt. Under hösten 2025 kortade akuten den genomsnittliga väntetiden kraftigt och den ligger nu kring 50 minuter. Målsättningen för 2026 är att minst nå 30-minutersmålet.

– Genom att ha specialistkompetens längre fram i ledet gör vi vården säkrare och patienterna tryggare. Patienterna kan snabbare få reda på hur allvarligt deras tillstånd är och vilken vård de behöver när de oroliga tas emot på våra akuter, säger Måns Jungner.

I och med att specialistläkaren tidigt träffar patienten kan också röntgenremisser, provtagningar och andra nödvändiga åtgärder initieras fortare. Det snabbar på hela flödet. 

Kortare väntan på vårdplats

I Karolinska Huddinges 30-minutersmål ingår också att patienter som ska läggas in på en avdelning ska vara på väg från akuten inom 30 minuter efter att patienten är klar på akutmottagningen. Det gör att patienten får en bättre och mer patientsäker vård samtidigt som tid och plats frigörs på akuten så att medarbetarna där kan jobba med det de är utbildade och har resurser för – akut vård. 

Nu testas en ny inskrivningsrutin i Huddinge med kommunikation via sms och telefon mellan akuten och vårdavdelningarna. Den nya rutinen gör det möjligt för vårdavdelningarna att vara mer förutseende, jobba proaktivt och ligga steget före när det gäller att frigöra vårdplatser.  

För att tidigt förvarna vårdavdelningar och sjukhuset om att det är många patienter på akuten testar också Huddinge-akuten att kommunicera med avdelningar och jourlinjer via personsökare. På så sätt kan olika åtgärdsplaner snabbt aktiveras när patienttrycket på akuten blir väldigt högt.  

– Vi ser en tydlig positiv trend även när det gäller färdigbehandlade patienter på akuten och hur snabbt de får komma i väg till en vårdavdelning, säger Måns Jungner.

Ambitionerna för framtiden är höga. Karolinska vill inte bara nå målen utan också ha den kortaste vistelsetiden för patienter på akuten i hela Region Stockholm. 

När det gäller nybesök har det skett stora förbättringar under 2025, även om Karolinska ännu inte helt når fram till de tillgänglighetmål som regionen satt upp. Under verksamhetsåret reducerades antalet patienter som väntat mer än 30 dagar på ett nybesök med 1 700 patienter – från 5 400 till 3 700. 

– Här handlar det om att få till bra planering och förbättrade arbetssätt inom varje verksamhet på sjukhuset. Under 2026 är målsättningen och ett viktigt fokusområde att ytterligare öka tillgängligheten med kortare väntetider, säger Måns Jungner. 

Vad är viktigt för att vården ska flyta på bättre, till exempel inom operation?

– En viktig del i framgångarna är att Karolinska har en välutvecklad systematik kring produktionsplanering och resursoptimering, men även att vi följer upp vården på ett bra sätt. Det gäller inte bara inom operation utan sjukhuset eftersträvar datadrivna beslut inom all vård. Att vi jobbar så systematiskt gör det möjligt att optimera såväl bemanning som övriga resurser, hitta flaskhalsar tidigt och hantera dem, säger Måns Jungner och fortsätter:

– År 2025 var även ett år utan större externa påfrestningar, till skillnad mot till exempel pandemiåren. Vi har även kunnat börja skörda frukterna av att sjukhusets första linjens chefer har ett större ansvar för sin produktions- och resursplanering. Det ökar motivationen och ägarskapet och bidrar till ett ansvarsfullt ledarskap.

– Dessutom handlar det om organisationsmognad och om att sjukhuset kontinuerligt har jobbat med ledarskap, medarbetarskap och gemensamma mål under 2025. På alla ledningsnivåer, med början i sjukhusledningen, sker prestigelösa och fruktsamma diskussioner. Det gör att sjukhuset kan öka samarbetet mellan olika verksamheter och få en bättre koordinering av resurser. Runt om på sjukhuset pågår dessutom ett kontinuerligt arbete för att förbättra och förfina arbetssätt.

Ett av alla nya innovativa arbetssätt inom till exempel operation är införande av AI-stöd för operationsplanering. Stödverktyget kan analysera och förutspå tidsåtgång för olika faser av en operation: innan, under och efter ingreppet. Det ger verksamheterna exaktare prognoser, bättre planering av operationssalar och personal, och fungerar som en hjälp för operationsplanerarna.

Ett exempel är sjukhusets alla uppdrag inom högspecialiserad vård (NHV), där Karolinska är det sjukhus i landet som har flest sådana uppdrag. Karolinska samarbetar också med flertalet av Sveriges regioner, både inom elektiva (planerade) och akuta patientflöden. Under 2025 tog Karolinska emot 20 989 patienter från andra regioner, vilket motsvarar sex procent av sjukhusets totala antal patienter.

Med vårt Intensivvårdstransportcentrum (ITC) kan Karolinska även transportera svårt sjuka intensivvårdspatienter mellan sjukhus var de än befinner sig i landet, och oavsett om det är via intensivvårdshelikopter, specialutrustade ambulansflygplan eller marktransport.

– Karolinska är hela Sveriges universitetssjukhus. Vi är och vill utgöra en viktig del av den nationella sjukvårdslösningen. Om vi har kapaciteten och kompetensen att hjälpa till så ska vi göra det, vilket vi också gör, säger Måns Jungner.

I Region Stockholm har Karolinska ett tätt samarbete med regionens övriga sjukhus inklusive primärvården. Det gör att patienterna kan få en mer sammanhållen vårdkedja och rätt vård på rätt nivå.

– Samarbetet inom Region Stockholm har förbättrats och skapar en styrka ur ett regionalt perspektiv. Ett exempel är de gemensamma vyer över vårdköer som nu finns tillgängliga. Som en sammanhållen region kan vi också lättare samarbeta och hjälpas åt mellan olika vårdgivare och förvaltningar. Ett aktuellt exempel på det är den täta samverkan under de gångna jul- och nyårshelgerna där sjukhusen kunde avlasta och balansera inflödet av patienter mellan varandra, förklarar Måns Jungner och fortsätter:

– Ett annat exempel är Karolinskas etablering av en cancerenhet vid Norrtälje sjukhus, som möjliggör behandlingar nära patienten på plats i hemkommunen.

Digitala bedömningar och konsultationer

Genom digitala bedömningar på distans kan fler patienter få tillgång till Karolinskas expertis. Mottagningarna på sjukhuset kan ge stöd till andra vårdgivare genom till exempel konsultationer, jourlinjer, digitala patientmöten och multidisciplinära konferenser. 

Digifysisk mottagning för öron-, näsa- och halspatienter

Under våren 2026 startar Karolinska också en digifysisk mottagning inom öron-, näs- och halssjukvård tillsammans med Norrtälje sjukhus. En mottagning som genom att kombinera fysisk vård på plats med digitala bedömningar från Karolinskas specialister på distans ger fler patienter i hela länet tillgång till specialistvård från Karolinska.

Digital smärtutbildning och kbt för unga med långvarig smärta

I en stor forskningsstudie som medarbetare vid Sektionen för beteendemedicin vid Karolinska universitetssjukhuset står bakom erbjuds även ungdomar med långvarig smärta och deras föräldrar en digital behandling var de än bor i landet.

Listan på insatser kring digital vård från Karolinska kan göras lång. Måns Jungner lyfter vikten av en allt flexiblare vård.

– Vi ska dra nytta av tekniken där vi kan. Framtidens patienter kommer också ställa allt högre krav på vården när det gäller hur, var och när de kan få kontakt och hjälp av oss. Det ska vara lätt att ställa frågor digitalt, eller till exempel att boka och boka om sin vård. Det kommer vården tillsammans behöva jobba ännu mer med framöver.

– För att öka flexibiliteten för patienterna erbjuder idag många verksamheter på sjukhuset kvällsmottagning för patienter. Uppstår längre köer till behandlingar kan verksamheterna också göra helgsatsningar för att beta av listan med väntande patienter.