Anhöriga i fokus när Karolinska Universitetssjukhuset stärker arbetet mot oönskad sexualitet och våld

Nyhet

Karolinska Universitetssjukhuset har fått i uppdrag att tillsammans med Karolinska Institutet stärka arbetet mot oönskad sexualitet och sexuellt våld, med ett särskilt fokus på att stötta närstående till personer i riskzonen. Genom att utveckla och sprida evidensbaserad kunskap, hoppas sjukhuset kunna ge vården bättre verktyg för att bemöta anhöriga och erbjuda långsiktigt stöd.

Karolinska Universitetssjukhuset har fått ett utökat uppdrag att tillsammans med Karolinska Institutet utveckla och sprida kunskap om oönskad sexualitet samt metoder för att förebygga sexuellt våld, med särskilt fokus på anhörigas situation. Målet är att stödja anhöriga till individer som riskerar att utöva sexuellt våld – en grupp med stora stödbehov men som ofta saknar tillräcklig hjälp och vägledning.

Katarina Görts Öberg

– Alla former av sexualbrott, särskilt de som riktas mot barn, väcker starka känslor, säger Katarina Görts Öberg, sektionschef på ANOVA vid Karolinska Universitetssjukhuset.  

– Närstående till personer som begår någon form av oönskad eller olaglig sexuell handling mår psykiskt mycket dåligt, ofta i form av akuta kristillstånd, PTSD, depression och nedstämdhet, fortsätter Katarina Görts Öberg.

Anhöriga söker kontakt när beteendet uppdagats

Inom uppdraget, som pågår under 2024 och 2025, kommer Karolinska att utveckla kunskapsöversikter och underlag för en evidensbaserad vård. Denna vård är central för att långsiktigt förebygga våld och skapa trygghet för anhöriga. Kunskapen ska också hjälpa vårdpersonal att bättre förstå och bemöta anhöriga, som ofta känner sig stigmatiserade och saknar stöd från omgivningen.

– Bakgrunden till att anhöriga vill ha kontakt är ofta att partners beteende uppdagats – antingen vid polistillslag, genom uthängning eller genom att partnern ”kommit på” denne.

Ett centralt stödbehov som identifierats är tillgång till information om riskbeteenden och om de kliniska tillstånd som kan leda till sexualbrott.

– Närstående behöver få kunskap om tillstånd som pedofili, tvångsmässig sexuell beteendestörning, exhibitionism och voyeurism samt information om utredning, diagnostisering och behandling, säger Görts Öberg och fortsätter:

– Många undrar över behandlingseffekter och prognoser och söker också stöd för sociala och praktiska förändringar i sitt eget liv, såsom barnens situation vid en eventuell skilsmässa eller ekonomiska bekymmer.

Utmaningar i arbetet och behov av professionalitet

Att sprida kunskap om dessa ämnen är en utmaning, inte minst eftersom de väcker starka känslor.

– Eftersom det är en grupp patienter vars handlingar väcker avsky ställer det särskilda krav på professionalitet och kunskap både i mötet med patientgruppen och deras närstående, förklarar Katarina Görts Öberg, som betonar vikten av att medvetet hantera sina egna reaktioner i dessa möten.

För att stödja anhöriga fullt ut ska kunskapen spridas nationellt inom hälso- och sjukvården och till andra aktörer, för att skapa en stabil stödstruktur för dessa individer och förbättra vårdens bemötande i dessa känsliga situationer. Vissa delar av utbildningsverksamheten kommer även att utvärderas för att säkerställa att insatserna leder till verklig nytta. Totalt 5,6 miljoner kronor har avsatts för projektet, som även ingår i regeringens bredare åtgärdsprogram mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och människohandel för perioden 2024–2026.

Läs regeringens pressmeddelande här: Anhörigas situation i fokus för nytt uppdrag om oönskad sexualitet - Regeringen.se

Text: Henrik Pehrsson