Smart och upplyftande på Innovationfondens dag

Nyhet

Intresset var stort för årets upplaga av Innovationsfondens dag. Många fantastiska projekt visades upp och flera drivs av medarbetare på Karolinska Universitetssjukhuset. Möt några av dem.

Sektionschef Lena Gordon Murkes med Regionalt 3D-center på Karolinska vann priset Årets implementeringsprojekt: "Det betyder jättemycket att få synas och visa vad vi gör och kan!"

Sedan 2015 har Region Stockholms innovationsfond varje år fördelat 15 miljoner kronor i stöd till projekt som skapar nytta för Stockholms invånare. Innovationsfondens dag är den årliga träffen som visar många av de projekt som genomförs i den ramen. I år stod Karolinska Universitetsjukhuset värd för eventet och inledningstalade gjorde nytillträdde sjukhusdirektören Christophe Pedroletti.

Regionalt 3D-center på Karolinska vann priset Årets implementeringsprojekt. Läs mer om 3D-centret.

Flera medarbetardrivna innovationsprojekt presenterades under dagen – här är fem som fått pengar från Innovationsfonden:

Precisionsmedicinsk behandling med bakteriofager ska stoppa antibiotikaresistens

Introduktion av en precisionsmedicinsk behandlingsform, bakteriofagterapi, mot svårbehandlade bakteriella infektioner kan rädda liv i kampen mot antibiotikaresistens.

Elin Loo, specialist i klinisk mikrobiologi, deltar i ett projekt som ska stävja antibiotikaresistens med hjälp av bakteriofagterapi.

Vad är bakteriofager?
– Virus som kan infektera och döda bakterier. De utgör den vanligaste organismen på jorden och kan utvinnas ur miljön. Efter en noggrann karaktäriseringsprocess produceras de enligt GMP-standard för kliniskt bruk och kan administreras inom ramen för en läkemedelsprövning.

Hur kan de rädda liv?
– Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot den globala folkhälsan. Forskning, utveckling och innovation för att hitta nya antibiotika, eller andra antimikrobiella behandlingsformer, är oerhört viktigt för att stävja vidare ökning av antibiotikaresistenta bakterier. Redan idag uppskattas miljontals dödsfall årligen vara kopplade till antibiotikaresistens världen över. Fungerande infektionsbehandling är även en nödvändighet vid transplantationer, vård av för tidigt födda, cancerbehandling och viss typ av kirurgi.

Hur långt har ni kommit i ert arbete?
– Vi har i vår forskargrupp en stor kollektion av bakteriofager som är effektiva mot några av de vanligast sjukdomsframkallande bakterierna. Vi kan själva producera bakteriofagerna i vårt forskningslabb, studera deras effekt och resistensutveckling samt karaktärisera dem. Med samarbetspartners har vi genomfört djurstudier på möss och fler planeras inom kort. Vi för nu dialog med flera potentiella producenter för att framställa bakteriofagberedningar enligt GMP [god tillverkningssed]-standard. Under hösten påbörjar vi en ansökan om att genomföra en klinisk läkemedelsprövning där bakteriofager kommer att användas för behandling av luftvägsinfektioner hos personer med cystisk fibros.

Enhet: Klinisk mikrobiologi, Medicinsk diagnostik, Christian Giske forskargrupp vid Institutionen för laboratoriemedicin, KI. Involverade är även Stockholm CF center samt enheterna Infektionssjukdomar och Trauma akut, kirurgi och ortopedi, Karolinska Universitetssjukhuset.

Artificiell intelligens för att upptäcka våld mot barn

Med hjälp av ett AI-baserat utbildningsverktyg får hälso- och sjukvårdsmedarbetare öva på att samtala med barn för att upptäcka våldsutsatthet.

Catharina Ahlsten, biträdande universitetssjuksköterska, Barnskyddsteamet, Robert Svebeck, it-strateg, och Helena Agenäs, enhetschef Barnskyddsteamet, visar hur en chatbot med barnavatarer kan se ut.

Hur fungerar verktyget?
– Medarbetarna samtalar i en chatbot med olika barnavatarer som vi byggt upp med olika bakgrundshistoria. Det finns också möjlighet till digital coachning och utvärdering.

Varför är det viktigt?
– Våld mot barn är ett folkhälsoproblem och det är avgörande att vårdpersonal kan identifiera signaler på våld när barn söker vård för symtom som kan vara relaterade till detta. Vår modell gör det möjligt att testa hur många gånger som helst tills man känner ökad trygghet i att ställa frågor och samtala för att upptäcka barn som utsätts för olika former av våld. När medarbetarna känner trygghet i att fråga ökar barnets möjlighet att berätta om sin situation så att våldet kan upphöra.

Hur långt har ni kommit?
– Vi har utvecklat en AI-webbplats i form av en chatbot som nu testas i en pilot med deltagare från olika verksamheter. Vi kommer även att söka fortsatta medel från Innovationsfonden för att utveckla modellen och sprida den så att så många som möjligt får ta del av den.

Enhet: Barnskyddsteamet, Tema barnakutsjukvård.

Patientansvariga sjuksköterskor ska stärka Parkinsonsjuka personers delaktighet i vården

En implementering av systematiska och strukturerade sjuksköterskebesök skapar förutsättningar för ett personcentrerat förhållningssätt i kontakten med personer med Parkinsons sjukdom och deras närstående. Målet är en bättre sammanhållen omvårdnad för patienten.

Universitetssjuksköterskorna Michaela Karlstedt och Arja Vehkala Höglund på Neurologi har fokus på patientansvariga sjuksköterskor vid Parkinsons sjukdom i sitt projekt.

Vad handlar ert innovationsprojekt om?
– Att patienter med Parkinsons sjukdom ska ha en fast kontinuerlig vårdkontakt med en och samma sjuksköterska. Och att vi ska öka deras lärande, delaktighet och hantering av sjukdomen i vardagen genom regelbundna hälsosamtal och samsyn kring delaktighet, egenvårdsstrategier och läkemedelsbehandling. Via validerade frågeformulär kommer vi att kunna följa symtomutveckling.

Varför är det viktigt?
– Parkinsons sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom som försämras över tid och på sikt påverkar den ofta även patientens kognitiva förmåga. Utbildningsinsatser kring sjukdomen, egenvård och hälsa behöver därför implementeras i tidig sjukdomsfas och följas upp och justeras över tid. Nyinsjuknade patienter har varit en bortglömd grupp eftersom resurserna koncentrerats till patienter i de mer avancerade sjukdomsfaserna. Kontinuerlig uppföljning och identifiering av behov, risker och problem innebär att åtgärder kan sättas in tidigare polikliniskt och förhoppningsvis minska risken för akuta inläggningar.

Hur långt har ni kommit i ert arbete?
– Detta är ett levande projekt där vi utvärderat och justerat de olika frågeformulären avseende aktuella problem, symtom och hälsa utifrån patienters, närståendes och sjuksköterskors utvärderingar så att relevanta uppgifter fångas upp. Hittills har ca 125 patienter haft besök hos patientansvariga sjuksköterskor. Under projektets gång har vi identifierat behovet av att arbeta mer utifrån begreppet hälsolitteracitet, de kognitiva och sociala färdigheter som är avgörande för människors motivation och förmåga att förstå och använda information på ett sätt som främjar en god hälsa och livskvalitet hela livet. 

Enhet: Neurologmottagningarna i Huddinge och Solna.

Augmented reality-teknik ska förbättra graviditetsutfallet för kvinnor med myom

Inga Steinberga, biträdande överläkare på Gynekologi och reproduktionsmedicin, driver ett projekt som ska ska förbättra graviditetsutfallet för kvinnor med myom.

Genom att vidareutveckla ett datorbaserat koncept av artificiell intelligens, augmented reality (AR) möjliggörs en vävnadsbedömning i genomseende. Den gör det lättare att lokalisera förändringar som ska opereras bort och underliggande blodkärl, nerver och andra viktiga strukturer.

Varför betyder den nya tekniken för patienterna?
– Kirurgen kan öka sin precision och undvika att skada frisk vävnad, vilket kan minska risken för komplikationer. Vi vill införa augmented reality-teknik vid minimalinvasiv gynekologisk kirurgi med fokus på robotassisterad titthålskirurgi, framför allt vid operation av myom, muskelknutor. Hos kvinnor som planerar graviditet utförs operationen för att bibehålla livmodern. Idag är det inte alltid möjligt att ta bort alla myom för att inte livmodern i övrigt ska skadas och i sin tur leda till en ännu sämre fertilitet och/eller risker vid en kommande graviditet. Kraven på kirurgisk precision är mycket höga och vi ser att augmented reality har stor potential att leda till ökad hälsa med förbättrade graviditetsutfall.

Hur långt har ni kommit i ert arbete?
– Ett internationellt samarbete är igång med bildtekniker och ingenjörer inom både industrin och akademin. Vi samarbetar till exempel med forskare vid KTH och de tekniska universiteten i Eindhoven och Bologna för navigationslösningar inom visualisering. Vi har redan börjat samla bild-/filmdata från magnetröntgen, datortomografi, ultraljud och operationsvideo, samt inlett arbetet med att sammanställa alla tillgängliga studier inom området i en så kallad systematisk review.

Enhet: Gynekologi och Reproduktionsmedicin.

Artificiell intelligens för att skapa barnläkemedelsinformation

Genom att använda AI på ett smart sätt finns stor potential att öka säkerhetskontrollerna kring barnläkemedelsinformation.

"AI har stor potential att öka säkerhetskontrollerna vid barnläkemedelsinformation", säger Per Nydert, apotekare med fokus på läkemedelssäkerhet inom barnsjukvården.

Vad handlar ert projekt om?
– Hur vi på ett säkert sätt kan få AI att hjälpa oss hantera kontroller och uppdateringar gällande barnläkemedelsinformation.

Varför är det viktigt?
– Vi har en nationell tjänst ePed.se som försörjer hela Sverige med barnläkemedelsinformation direkt i journalsystemen. Mycket arbete är manuellt där AI har potential att öka säkerhetskontrollerna och så finns det många studier som publiceras och data som genereras i våra egna system som ska identifieras.

Hur långt har ni kommit?
– Vi har knutit ett team till vår grupp som nu bygger våra första säkerhetskontroller. Vi har också forskargrupper kring hälsoinformatik, etik och juridik gällande AI och läkemedelsinformation.

Enhet: Barnläkemedelsgruppen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Fler bilder från dagen

Nytillträdde sjukhusdirektören Christophe Pedroletti invigde innovationsdagen som hölls i Sune Bergströms aula i Solna.
Blodcentralen har tagit fram tjänsten Min blodgivning med bidrag från Innovationsfonden. "Vi hoppas att den personliga blodgivningsstatistiken och de digitala utmärkelserna ska upplevas som en extra pepp för att fortsätta ge blod”, säger Cecilia Holmström Jutell, mitten.
Sara Schulz, verksamhetschef, Akut och reparativ medicin, talade om arbetet med att ta tillvara sjuksköterskors innovationskraft i vården.
Tack vare "Garderoben" förses patienter som saknar egna kläder vid hemgång med alltifrån skor till jackor och tröjor. ”Framför allt går det stora herrkläder, vilket ofta kan kopplas till social utsatthet”, berättar hållbarhetssamordnare Birgitta Westin.
Marika Lidegran och Sandra Diaz Ruin, överläkare på Barnröntgen, stannade till en bra stund vid montern för Karolinskas 3D-center.
”Utveckling av idéer ger nya insikter och ökat lärande, det bidrar till en större innovationsmognad i Region Stockholm”, säger Annette Alkebo, ansvarig för Innovationsfonden.

Fördelar 15 miljoner per år

Innovationsfonden

  • Medel har fördelats i Region Stockholm sedan 2015
  • Drygt 1100 ansökningar
  • Mer än 400 projekt har beviljats medel
  • Har fördelat 15 miljoner kronor per år
  • Alla medarbetare i Region Stockholm kan ansöka om medel
  • Syftet är att utveckla, testa, utvärdera och införa nya innovationer
  • Det kan ofta vara digitala lösningar och nya tekniker

Av Nneka Magnusson Amu