Sjuksköterskan Marie Blomqvist får Karolinska Universitetssjukhusets nyinstiftade sömnpris

Nyhet 2024-03-15

På Kardiologens avdelning M82 i Huddinge vårdas patienter med akut hjärtsjukdom. Det kan handla om hjärtinfarkt, hjärtsvikt, arytmier, kärlkramp, hjärtsäcks- och hjärtmuskelinflammation. Man tar även emot hjärttransplanterade patienter som får avstötning eller annan komplikation. Det är i den här miljön vi hittar sjuksköterskan Marie Blomqvist – mottagare av Sömnpriset 2024 på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Jag blev jätteglad! Sömnen är enormt viktig för våra patienter och något vi medarbetare måste arbeta kontinuerligt och målinriktat med. I förlängningen leder detta till en mer patientsäker vård, säger Marie Blomqvist, som arbetat på Kardiologen sedan 1998.

Forskning visar att patienter sover dåligt på sjukhus trots att sömn är av avgörande betydelse för återhämtning. Och att för lite sömn gör dem sämre rustade att hantera operationer och eftervård.

– Brist på sömn sänker även smärttröskeln, försämrar immunförsvaret och påverkar blodsockernivåerna. Patientens hela allmäntillstånd påverkas, säger Marie Blomqvist.

Digital sömnutbildning

I tre år har hon varit delaktig i projektet Väck sömnen till liv, som engagerar sjuksköterskor från kärlkirurgi, thoraxkirurgi, kardiologi och neurologi. Utifrån evidens har de tillsammans arbetat fram riktlinjer som ska främja patienternas sömn och sömnkvalitet, skapat en digital sömnutbildning samt påbörjat arbetet med att införa sömnansvariga sjuksköterskor på Tema Hjärta, kärl och neuros vårdavdelningar. Marie Blomqvist är själv en av dem. I egenskap av mentor ser hon över befintliga rutiner, kommer med idéer och bollar nya möjliga lösningar med kollegorna.

– Det är lätt att köra på som man alltid gjort. Men vi är här för patienterna. Hur kan vi hjälpa dem på bästa sätt utifrån deras olika förutsättningar och behov? Man behöver redan från start ha en plan för deras sömn. Många har svårt att sova sedan tidigare – varför det?

Marie Blomqvist beskriver en äldre struktur där sömntabletten ofta setts som den enklaste lösningen och den underliggande problematiken sopats under mattan.

– Det finns massor av anledningar till att en patient sover dåligt: oro, smärta, hunger, larm som ringer. Eller att man väcks vid midnatt eller fem på morgonen för till exempel ett blodprov. Här får vi titta på vad som är rimligt och absolut nödvändigt och ha en dialog med ansvarig läkare.

Alla tillsammans

Små anpassningar kan göra stor skillnad för patienterna, understryker Marie Blomqvist.

– Vi som arbetar natt kan dra ner belysningen på avdelningen, prata tystare, undvika att slamra med porslin eller riva upp kartonger.

Och inte minst: Prata med patienterna själva om hur de vill ha det.

– Man kan fråga dem om de behöver något att äta eller dricka inför kvällen, om de vill ha öppen eller stängd dörr på natten och säga att de kan fortsätta sova även om man är inne och fixar med något på deras rum.

Även på dagen finns mycket att göra för att förbättra nattsömnen för patienterna. Som att se till att de får röra på sig i den mån det går och fråga hur de själva tänker inför natten, om de har någon egen plan. Viktigt är också att utvärdera och planera för patientens sömn under rondarbetet.

– När alla tillsammans hjälps åt ser vi verkligen resultat, säger Marie Blomqvist.

Text: Nneka Magnusson Amu