”Vi ska fortsätta flytta fram gränserna för vad som är möjligt”
Den 4 mars tar Patrik Rossi över som tillförordnad sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset. På hans priolista står ökad automatisering och ännu tätare samverkan mellan forskning och sjukvård: "Det är helt avgörande för att vi ska fortsätta att vara ett av världens ledande sjukhus".
Patrik Rossi beskriver sig själv som envis, noggrann och uthållig. I juni har han arbetat på Karolinska Universitetssjukhuset i 33 år utan uppehåll. Han tog läkarexamen vid Karolinska Institutet 1991. När han klev in genom sjukhusdörrarna i Solna samma år var det till en tjänst som vikarierande underläkare i anestesi och intensivvård. 2009 flyttade han över till Huddinge och blev sektionschef för intensivvården.
– Det var där jag började utöva mitt chefskap. Jag har säkert agerat mindre lyckat i min chefsroll många gånger genom åren och är tacksam för de som stått ut med mina misstag. Det är så man lär sig, säger Patrik Rossi.
Nästa steg blev dåvarande ANOPIVA-kliniken – i dag Perioperativ medicin och intensivvård, PMI – i Huddinge där Patrik Rossi blev klinikchef. Därefter kröp omorganisationen närmare och han fick hoppa in som tillförordnad chef för akutdivisionen.
– När omorganisationen väl skulle implementeras blev jag ombedd att ta ansvar för den nya ”Funktion Akut”.
Just då var siktet snarare riktat mot en fortsatt karriär inom perioperativ medicin och intensivvård, medger han.
– Så fick jag erbjudandet och tänkte att det vore ju ganska kul att pröva mina chefsvingar i en helt annan del av sjukhuset. Sedan blev det ny omorganisation när Björn Zoëga kom och jag ombads hoppa in som tillförordnad chef på Tema Cancer och det visade sig vara jättekul och spännande.
Kroka arm med forskningen
Sedan mars 2020 är Patrik Rossi ordinarie chef på Tema Cancer. Och där har han arbetat fram till nu. Mycket har hänt under hans tre decennier på sjukhuset. Helt klart till det bättre, fastslår han.
– Den kunskap sjukhuset är med och genererar har flyttat fram gränserna för vad som är möjligt. Dödligheten vid hjärtkirurgi är den lägsta någonsin och vi har idag kortast väntetid i landet för kateterburna klaffingrepp, TAVI. Vi har även förbättrat resultaten vad gäller akutflöden och akutkirurgi, med mycket få komplikationer inom ortopedi, akut kirurgi och multitrauma internationellt sett och vi har en hög överlevnad.
Det är med ”lagom” nervositet han nu axlar rollen som sjukhusdirektör. Nervös ska man vara, menar han, ”så att man skärper sig”. Men några drastiska manövrar är inte att vänta, åtminstone inte i det korta perspektivet.
– Mitt uppdrag som ställföreträdare är att se till att verksamheten rullar på i den riktning vi har format gemensamt. Vi ska fortsätta vara en högspecialiserad resurs för hela Sverige och övriga världen samt leverera vård, forskning och utbildning i toppklass, säger Patrik Rossi och fortsätter:
– Även kunskapsmässigt ska vi vara fortsätta vara drivande. Jag har varit med i flera projekt nu där vi på ett tydligare sätt krokar arm med Karolinska Institutet. Det är helt avgörande för framtida vård och behandling av sjukdomar. Vi måste integrera forskning och sjukvård i varje patientmöte.
Förenkla för medarbetare
Men vägen mot mål är sällan spikrak. Patrik Rossi nämner två stora prioriteringar för sjukhuset: förenkling och förändring.
– Förenkla för medarbetare är bland det viktigaste vi kan göra och mycket av det ligger i automatisering/digitalisering. Vi har många bra verktyg, men det fattas lite för att nå full utväxling. Rapportering i kvalitetsregister och ekonomi- och hr-rapporter som inte styr exakt dit vi vill är bara några exempel.
– Att förändra våra arbetssätt är ett annat måste. Många upplever att förändring är jobbigt, men utveckling bygger på förändring och det behöver finnas en acceptans för det i hela organisationen på ett universitetssjukhus.
Alla ska med
Det är tydligt att alla ska med på tåget. Men hur höjer man handlingskraften hos 16 000 medarbetare?
– Nyckeln ligger i att hitta en ledning och styrning som skapar en avvägd balans som gynnar förändring och samtidigt får människor att må bra. Och att använda sig av data. En av de bästa böcker jag läst är Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman, och som beskriver hur vi människor är mer benägna att lita mer på berättelser som passar vår föreställningsvärld än på databaserade fakta. Data neutraliserar oftast konfliktnivån och skapar bättre diskussioner som kan leda framåt.
Text: Nneka Magnusson Amu
Tf. sjukhusdirektör Patrik Rossi om …
Medarbetarna
Modern sjukvård är sådan att ingen enskild medarbetare kan ta hand om en patient själv i dag. Det är så avancerat och komplicerat och vi är helt beroende av alla typer av professioner som utför och utvecklar arbetsuppgifterna på ett klokt sätt. Resan fram till en stor komplicerad intervention som exempelvis avancerad kirurgi går genom nästa hela sjukhuset, liksom eftervården. Vi sitter alla ihop.
Inkludering
Jag brukar beskriva ledningens roll som en motorväg med ganska bra skyddsräcken och flera filer i varje riktning. Vår roll är att se till att sidoräckena är så tydliga att ingen kör på dem och samtidigt låta folk köra mellan filerna på bästa sätt och ibland bygga en ny fil. Det handlar om att skapa förutsättningar för människors idéer, vilket kan vara svårare i utmanande ekonomiska tider.
Karolinska Institutet
Vi behöver koppla ihop forskning och sjukvård än mer och hitta nya gemensamma modeller för hur vi kan samverka och ta fram nya behandlingstekniker. Vi har skapat Karolinska Comprehensive Cancer Center tillsammans. Precisionsmedicinskt centrum Karolinska är ett annat framgångsrikt gemensamt grepp, liksom ATMP-centrum Karolinska, som tar arbetet med avancerade cell-, gen- och vävnadsterapier till helt nya nivåer.
KAROLINSKAS STRATEGI
ETT AV VÄRLDENS BÄSTA SJUKHUS
Karolinska i siffror (2023)
- 94 procent nöjda eller mycket nöjda patienter (över 108 000 svar)
- 334 486 behandlade patienter (8 314 fler än 2022)
- 56 727 utförda operationer och ingrepp
- 6,5 procent mer vård till Region Stockholm, jämfört med regionens beställning
- 1 545 352 vårdkontakter i slutenvård och öppenvård
Forskning, utbildning och innovation (2023)
- 2 494 aktiva forskare
- 1 612 pågående/planerade kliniska studier
- 2,32 miljarder kronor i externa forskningsanslag i samarbete med KI
- 38 248 studentveckor på sjukhuset
- 47 forskningssköterskor har utbildats på sjukhuset
Topplacering för Karolinska i global sjukhusrankning
För femte året i rad rankas Karolinska Universitetssjukhuset som topp tio på tidskriften Newsweeks lista World's Best Hospitals, den enda världsomspännande jämförelse som gör, och placerar sig på en sjunde plats i världen. På platserna ett till tre finns Mayo Clinic, Cleveland Clinic och Toronto General. På plats sex ligger Europas bästa sjukhus, Charité. Totalt sju svenska sjukhus finns med på listan. Sahlgrenska Universitetssjukhuset placerar sig på plats 74 och Akademiska sjukhuset på plats 75.
Karolinskas placering på World's Best Hospitals
2024: plats 7
2023: plats 6
2022: plats 8
2021: plats 7
2020: plats 10
Senaste nyheterna
-
Gotlänningar mycket nöjda med vården på Karolinska universitetssjukhuset
I år (januari – november) fick 1 712 gotlänningar vård på Karolinska universitetssjukhuset vid 5 594 tillfällen. De gotländska patienternas helhetsbedömning av vården på Karolinska ...
-
Hjärtforskare från Karolinska bland de mest citerade i världen
Bakom vårdkläderna kan det finnas en forskare! Visste du att cirka 2 500 medarbetare på Karolinska Universitetssjukhuset också forskar? En av dem är överläkaren Lars Lund på ...