Så påverkar patienternas upplevelser vården vi erbjuder

Nyhet

Karolinska Universitetssjukhuset arbetar systematiskt med att öka patientdelaktigheten inom vården. Patientrapporterade utfallsmått, PROM, har en central roll. Hiv-mottagningen, medicinsk psykologi och urologen berättar hur de använder mätningarna i sina verksamheter.

En viktig aspekt på PROM är att patienten blir mer delaktig i sin vård, vilket kan ge ännu bättre behandlingseffekt och resultat.

PROM (Patient Reported Outcome Measures), på svenska patientrapporterade utfallsmått, är ett sätt att ta tillvara patientens åsikter och upplevelser efter behandling eller operation. Formulären används inom de flesta verksamheter och sker både i pappersform och i digitala formulär.

Värdet av PROM är stort. Resultatet ger utökad kunskap om hur behandlingar gör skillnad för patienten, hur det förändras över tid och i jämförelse med övriga vårdgivare. Detta används sedan i sjukhusets förbättringsarbete och bidrar till att höja kvaliteten i vård, behandling och bemötande.

Läs om hur tre olika verksamheter arbetar med PROM i sitt dagliga arbete:

Hiv-mottagningen

På mottagningen för patienter med hiv har man kommit långt med PROM.

– Vi erbjuder deltagande i PROM-formulär till samtliga patienter en till två gånger per år för att inhämta deras uppfattning om vården på mottagningen, sin egen hälsa och för att identifiera riskfaktorer för till exempel hjärt-kärlsjukdom och behandlingssvikt, säger Jan Vesterbacka, kliniskt verksam läkare och medicinskt ansvarig för hiv-vården.

Resultatet utvärderas kontinuerligt, följs upp med patienten i samband med återbesök och får en direkt påverkan på framtida vård och behandling.

– Genom att identifiera individspecifika låga skattningar av till exempel delaktighet i vården/behandling, nedsatt kroppslig/psykisk hälsa eller biverkningar av läkemedel kan man rikta sina insatser på både individ- och gruppnivå för att uppnå bättre resultat, säger Jan Vesterbacka och utvecklar:

– Det långsiktiga arbetet med PROM som vi bedriver hos denna patientgrupp har bidragit till en högkvalitativ vård som står sig mycket väl både ur ett nationellt och internationellt perspektiv.

Formulären är internationellt välanvända både i klinik och forskning.

Medicinsk psykologi

En annan verksamhet som arbetat målmedvetet med PROM är medicinsk psykologi, där bland annat postcovidmottagningen ingår. Verksamhetschefen Linda Holmström berättar att patienten oftast får frågeformulär digitalt redan inför första besöket.

– Våra medarbetare får på förhand en detaljerad bild av patientens symptom och möjlighet att anpassa besöket utifrån individuella behov. Vi brukar skicka ut samma formulär för att följa upp hur symptom och påverkan på livet förändrats efter till exempel en behandlingsinsats.

Formulären fångar både diagnosspecifika och diagnosövergripande symptom och ofta också hur dessa påverkar patientens funktion och livskvalitet, samt patientens strategier för att hantera sina symptom.

– Formulären är internationellt välanvända både i klinik och forskning, vilket gör att vi kan jämföra resultat med standardiserade data och förstå våra patienters situation ur ett större perspektiv, säger Linda Holmström.

Ett exempel på en konkret åtgärd där PROM hjälpt oss förändra vården för en patientgrupp är när många nya postcovid-patienter rapporterade trötthet eller fatigue som sina största problem.

– Utifrån dessa mer anekdotiska rapporter började vi använda PROM som mäter fatigue för alla patienter inför det första besöket. Vi kan nu erbjuda mer insatser från arbetsterapeuter som fokuserar specifikt på dessa symptom.

När vi gått igenom svaren bokar vi in patienten på ett videosamtal.

Urologen

PROM används även inom prostatacancervården. På urologen uppmanas patienterna att fylla i validerade formulär, både i samband med diagnos och efter behandling.

– Vi tittar bland annat på frågor som rör erektion och urinläckage, hur många skydd patienten använder, säger Markus Aly, överläkare och sektionschef.

Efter ett år tas ansvaret för formulären över av nationella kvalitetsregistret för prostatacancer, NPCR.

– Då kan vi i grova drag se hur vi ligger till jämfört med andra sjukhus i regionen eller landet och få ett snitt på olika frågor, säger Markus Aly.

Analyserna av den nationella datan ligger till grund för de riktlinjer som används för att skapa en detaljerad behandlingsplan för varje patient.

– Det finns en tydlig relation mellan hur hårt man behandlar tumören och omgivande vävnad, och graden av bieffekter. Cancerns allvarlighetsgrad och risken att dö måste ställas mot risker som till exempel permanent urininkontinens, säger Per Henrik Vincent, forskningskoordinator.

Kontaktsjuksköterskorna, som har en mer konkret roll i uppföljningen av patientens inrapporterade utfallsmått, PROM, tittar på alla patienter som planeras för robotassisterad minimalinvasiv prostatektomi.

– I PROM finns hälsoskattningsfrågor som vi är intresserade av före operation. När vi gått igenom svaren bokar vi in patienten på ett videosamtal för att bedöma behovet av stödinsatser, säger kontaktsjuksköterskan Jessica Svens.

Patienten bokas även in på ett uppföljande rehabiliteringssamtal cirka 2-3 månader efter operation och har inför det fyllt i PROM igen. 

– Vi kan då fånga upp olika behov som vi kan åtgärda eller remittera vidare. Har de inte fyllt i formulären så har vi ett samtal ändå, säger Jessica Svens.

Samtidigt återstår mycket att göra innan PROM-data kan användas effektivt i patientmötet, vårdplanering, uppföljning och kvalitetsarbete. Behovet av IT-stöd är stort vad gäller utskick, hantering och visualisering. Det pågår flera stora initiativ på sjukhuset i den fortsatta utvecklingen av arbetet.

Text: Nneka Magnusson Amu