Så förbereder sig Karolinska Universitetssjukhuset för att ta emot Ukrainapatienter

Nyhet

Nu finns en plan för de patienter från Ukraina som väntas komma den närmaste tiden till Karolinska.

- Med vår kompetens och kraft har vi visat att vi kan hantera mycket svåra sjukvårdssituationer och det kommer vi att göra igen om det behövs, säger Per Mattsson, ansvarig för de kommande patientflödena från Ukraina.
 
Osäkerheten är stor inför hur många patienter som Karolinska universitetssjukhuset i slutänden kommer ta emot. Men det handlar främst om ukrainska patienter som nu finns i Polen, som redan tagit emot omkring 2 miljoner flyktingar.
 
- Vår infektionsverksamhet kommer att få en nyckelroll som första instans för att undersöka och screena exempelvis patienter som har smittsamma sjukdomar, innan de skickas vidare till olika  vårdenheter, säger Per Mattsson.
 
När de  första patienterna från slutenvården kommer är inte klart. Men det rör sig om patienter med kroniska sjukdomar, som cancerpatienter och patienter med tuberkulos och HIV. Karolinska kommer att använda sin gemensamma kapacitet över sjukhuset – där samarbete går före hierarkisk organisation.
 
- Då klarar vi det mesta, administrativa barriärer får inte får förekomma. Vi kommer försöka minimera inverkan på ordinarie vård och fortsätta prioritera precis som vi gjort under pandemin, säger Per Mattsson.
 
Det är Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge som kommer att ta emot de första slutenvårdspatienterna. Ett flöde som fungerar för både slutenvården och öppenvården med en infektionsscreeningsdel och en klinisk bedömningsdel, har skapats. Därefter slussas patienterna till rätt medicinsk vårdenhet.
 
När det blir aktuellt kommer en ansvarig specialistläkare på Karolinska att stå i kontakt med läkare på det sjukhus som patienten ska lämna. Ansvarig läkare kontaktar därefter infektionsläkare, för att spåra eventuella smittsamma sjukdomar.