Hur ser forskningsläget för covid-19 ut med fokus intensivvård?

Nyhet 2020-06-05

Vad är aktuellt just nu inom funktion Perioperativ medicin och Intensivvård, PMI?

- Det är glädjande att ett stort antal kliniska studier framförallt riktade mot sviktande vitala organfunktioner, rehabilitering och teamarbete har startat eller kommer att starta inom kort. Tack vare vår gemensamma FoU-plattform har vi snabbt kunnat sätta fokus på att generera ny kunskap parallellt med sjösättningen av omfattande utbildningsinsatser för att både möta behovet av fler intensivvårdsplatser och kontinuerligt uppdaterade behandlingsrekommendationer för patienter med intensivvårdskrävande covid-19. Kunskapsutvecklingen har gått mycket snabbt och vi är glada över att vårt arbete inom PMI har tjänat som underlag även för regionala och nationella behandlingsprogram.

Parallellt har en omfattande kvalitetsdatabas upprättats för alla patienter som intensivvårdats inom PMI. På sikt kommer denna omfatta alla covid-19 patienter som vårdats inom Karolinska. Databasen är ett viktigt verktyg för oss, för att kunna följa och utvärdera sjukdomsförlopp, behandlingsåtgärder och undersökningar. Underlaget kommer vara helt centralt för att beskriva vårdinsatser och för forskning och utbildning. Databasen kommer också kunna kopplas till de provsamlingar som startats i samverkan mellan KI och sjukhuset.

Ni samverkar också med andra sjukhus?

Det stämmer och det är mycket viktigt. För att dela erfarenheter har vi regelbundna video-konferenser med IVA-verksamheterna på de andra sjukhusen i regionen. Här har diskuterats nya rön, observationer och behandlingsstrategier. Vi ser glädjande att flera nya samarbeten etablerats på mycket kort tid och flera av våra covid-19-projekt är resultatet av nya konstellationer och mer intensiv samverkan. Detta kommer på lång sikt gynna all forskning och utbildning.

Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, har en styrgrupp för att samordna det vetenskapliga arbetet. Vad ger detta nu?

Samarbetet inom styrgruppen har fungerat mycket bra. Vi har kunnat skapa kortare beslutsvägar för forskning. Det är positivt och ger flera möjligheter, menar Lars i Eriksson, som leder styrgruppen. Viktigast har varit etablerandet av två Biobanker - inom ME Infektion, Centrum för Infektionsmedicin och PMI - som bygger på upprepade prover från patienter både före och under intensivvård. För att snabbt komma igång har Karolinska Institutet tillsammans med sjukhusets FoU-ledning skjutit till resurser för att kunna koppla denna information till komplex patientdata, behandlingsförlopp och utfall. Detta gemensamma arbete ger nu många forskargrupper inom KI och Karolinska Universitetssjukhuset unika möjligheter att undersöka sjukdomsmekanismer, sjukdomsförlopp och behandling för att bättre förstå denna nya sjukdom som vi hittills har mycket begränsad kunskap om. Samtidigt har flera interventionella och observationella studier startat och FoU-ledningen har arbetat med att fördela dessa studier på olika vårdgolv för att så många studier som möjligt kan drivas samtidigt.

Vad är angeläget härnäst?

Nästa steg för oss är att i detalj analysera all den unika patientinformation i kombination med den biobanksprovtagning som på mycket kort tid samlats in för att undersöka mekanismerna bakom den svåra sjukdomsutvecklingen. Detta för att tidigt kunna upptäcka de bakomliggande orsakerna och för att kunna utveckla behandling som förhindrar att patienter blir kritiskt sjuka. Vi måste också kraftsamla för att få igång den gemensamma uppföljningsrutin av patienter med covid-19 som vårdats på Karolinska. En sådan verksamhet kommer vara helt central för vår förmåga att långsiktigt följa sjukdomsutvecklingen och återhämtningen. På så vis skapar vi kunskap om hur vi ger patienten bästa förutsättningar för tillfrisknande och livskvalitet.