Hur ser forskningsläget för covid-19 ut med fokus infektion?

Nyhet 2020-05-29

Hur är intresset för forskning om covid-19?

Det är dramatiskt högt. Inom infektion har vi en styrgrupp som särskilt samlar forskningsfrågor rörande covid-19. Vi har till exempel i vår funktionsbrevlåda fått bra över 100 externa frågor och förslag om forskning från flera olika aktörer. Det är förslag som vi i gruppen regelbundet diskuterar igenom. Dessutom finns ett flertal interna tankar och projekt.

Men för personalen som jobbar med patienterna är det just nu svårt att hinna med forskningsarbetet. Den provinsamling som behövs för forskning nu och framöver försöker vi koordinera med den provtagning som ändå görs i samband med behandling av patienter med covid-19.

Vilka studier görs just nu?

Det görs en hel del. Vi har behandlingsstudier med antivirala läkemedel, särskilt remdesivir, för att se vilken effekt de har. Remdesivir har nyligen godkänts av FDA och det är troligt att det snart godkänns inom EU också. Det känns bra att ha medverkat. En annan viktig studie för oss rör cytokinstormen, det vill säga den kraftiga immunaktiveringen i lungorna som vi ser hos vissa svårt sjuka patienter. Här handlar det om ett samarbete med reumatologen i en studie med interleukinblockare. Vi har också lämnat in ansökan för en tidig fas II-studie med en annan typ av immunhämmare. Nyckeln är att förstå cytokinstormen, varför den uppstår och hur den kan behandlas. En annat arbete handlar om behandling med blodplasma från de första patienterna i covid-19. Där är en studie redan gjord och nu ska behandlingen testas med högre dos. Vi samverkar nu på många olika sätt och förhoppningen är att så snabbt som möjligt få fram läkemedel som har bevisad effekt i behandlingen.

Vad är mest angeläget?

I stort handlar det om tre saker: att snabbt få till behandlingsstudier, vilket nu är avklarat, att genomföra viktig provtagning och biobankning samt att få in data i register, vilket pågår. Intensivvårdsregistret och infektionsregister är viktiga för våra fortsatta studier. På nationell nivå, med Socialstyrelsen som samordnare, samlas det in uppgifter om symtom, behandling med mera, det är också betydelsefullt.

När behandlingstrycket minskar och det finns mer tid handlar det sedan om att påbörja mer forskning på det insamlade biobankmaterialet och även börja utnyttja de registerdata som skapas.

Hur går det att hålla koll på all forskning och hur ser samarbeten ut?

Vi har en global kris och alla är nu mer öppna vad gäller studieresultat och samarbeten. Just nu är det i princip ett heltidsarbete att bara följa forskningsläget eftersom det är så mycket som publiceras, det mesta utan granskning. På morgonen försöker jag läsa igenom nytt publicerat material för att hitta det som är relevant för oss. Samtidigt håller vi i forskarvärlden täta kontakter med kolleger internationellt och i nätverk för att dela erfarenheter.