Niklas forskning ger immunsystemet bättre ammunition och målsökning
En kurs i immunologi på KTH blev katalysatorn för Niklas Björkströms kliniska forskarkarriär. Nästan tjugo år senare är immunsystemet fortfarande hans huvudsakliga forskningsområde och hans forskning har bland annat lagt grunden till en ny typ av immunterapi för cancerbehandling.
Hej Niklas! Du är specialistläkare vid ME Klinisk Mikrobiologi och samtidigt docent vid Karolinska Institutet. Vad innebär det?
- Sett till det kliniska arbetar jag med klinisk virologi och diagnostik vilket innebär att jag som läkare är ansvarig för att de provsvar som laboratoriet lämnar är korrekta. Eftersom jag forskar 60-70 % av min tid utvecklar jag också nya diagnostiska metoder och studerar grundläggande aspekter kring immunsystemets utveckling tillsammans med min forskargrupp.
Varför började du forska?
- Jag har alltid varit en person som ställt många frågor, velat förstå och inte alltid accepterat koncept som presenterats för mig. Jag visste redan i gymnasiet att jag ville forska och började spendera tid på två marinbiologiska forskningsstationer i Lysekil och Kalmar. Därefter började jag studera bioteknik på KTH och under andra terminen hade vi en kurs i immunologi. Då var det något som tändes inom mig och jag visste att immunologi var det jag skulle forska på.
- Som forskargruppsledare ser jag också hur viktigt det är att forskare verkar för att etablera kreativa miljöer där nästa generations forskare kan utbildas. En stor utmaning för sjukhuset är att brygga över mot KI och hitta nya vägar för att kunna forska tillsammans på bästa sätt. Vi har många samarbeten mellan medicinska enheter och mot KI, att fortsätta utveckla dessa på olika sätt ser jag som en viktig uppgift framöver.
Hur påbörjade du din medicinska forskarbana?
- När jag hade bestämt mig för immunologi insåg jag att jag sannolikt borde bli läkare istället för ingenjör för att kunna studera immunsystemet på bästa sätt. När jag sedan hade kommit in på KI doktorerade jag parallellt med läkarutbildningen och valde sedan att göra forskar-AT samtidigt som jag arbetade med en postdoc på NIH i USA. Därefter etablerade jag en egen forskargrupp vid KI 2014 och har byggt upp den under min ST-utbildning.
Vilket fokus har din forskning haft och har några resultat redan implementerats?
- Vi försöker förstå hur immunsystemet fungerar, och inte fungerar, vid infektion, inflammation och cancer, framför allt levercancer. När cancern väl kommer har immunsystemet redan misslyckats och vi vill ta reda på varför, för att i framtiden kunna stimulera immunförsvaret på rätt sätt.
- Tidigare forskning jag har gjort har delvis implementerats inom cancervården. Jag upptäckte hur en viss typ av immuncell utvecklas och differentierar, där slutprodukten är en celltyp som väldigt effektivt känner igen och dödar cancerceller. Denna typ av immunceller används nu i kliniska prövningar i form av immunterapi till patienter med cancer.
Hur har covid-19 påverkat ditt arbete?
- Vi har jobbat väldigt mycket med covid-19. Under första vågen skapade vi en stor provsamling med över 15 000 unika forskningsprover från ungefär 300 patienter. Detta gjordes i nära samarbete med infektionskliniken och intensivvården och provsamlingen är nu tillgänglig för alla forskare. Frågor som vi själva försöker besvara är varför kortison och monoklonala antikroppar fungerar vid behandling av covid. Om vi hittar svaren på de frågorna kan vi kanske använda mer specifika måltavlor som ger effektivare behandlingar.
- Pandemin var också ett fantastiskt exempel på hur olika enheter kan samverka sinsemellan, och med KI. Vi ska nog lära oss om hur vi ställde om, för vi gjorde det på nya sätt, vi gjorde det fort och många av de sätten var väldigt bra.
Vad betyder forskningen för dig och dina närmaste?
- Forskning är en livsstil, den finns alltid med mig. Jag funderar kring olika mindre och större problem relaterat till forskningen mest hela tiden, när jag tränar, när jag är ute i skogen, när jag sitter på pendeltåget. I början tror jag inte att min familj förstod detta riktigt men nu ser de att min forskning är mitt intresse. Det finns alltid där och det finns inte tydliga avgränsningar mellan jobb och fritid för mig.
Snabba fakta
Namn: Niklas Björkström
Grundutbildning: Läkarexamen, Karolinska Institutet 2010
Doktorsexamen: Karolinska Institutet 2011, human translationell immunologi
Tid på Karolinska: 12 år
Akademisk titel: Docent och gruppledare
Tema Forskarliv
Det finns nästan lika många vägar in i forskningsvärlden som det gör medarbetare. Allas historia och bakgrund är olika men någonstans finns en gemensam drivkraft om att ständigt utveckla sjukvården och hjälpa såväl dagens som morgondagens patienter. Temat Forskarliv beskriver hur man på olika sätt kan arbeta med forskning och hur man tar det första klivet in i forskningsvärlden.
Artiklar från Tema Forskarliv
Mer information
Så kan du jobba med forskning
Karriärtrappa och finansiering för forskare
Nyheter inom forskning, utbildning och innovation
-
Bioinformatik och grundforskning möter klinik under Jespers specialiseringstjänstgöring
Ett projektarbete i utvecklingsbiologi på gymnasiet blev starten för Jespers forskningsintresse. Nu doktorerar han under sin specialiseringstjänstgöring för att öka kunskapen om ...
-
Barntumörbanken grundläggande för fler riktade cancerbehandlingar till barn
Med över 50 000 prover från 2 400 patienter spelar Barntumörbanken en fundamental roll i utvecklingen av individanpassade behandlingar för barncancerpatienter. Enhetschef Johanna ...