Kerstins forskning bidrog till att lustgasbehandling infördes vid provtagning på barn i öppenvården

Nyhet

Kunskap är makt brukar det heta – och i Kerstins Ekboms forskning finns inga vattentäta skott mellan medicin och omvårdnad. Genom hennes doktorsavhandling blev lustgasbehandling av barn möjligt i öppenvården och tio år senare forskar hon för bättre livskvalité, följsamhet och sjukdomskunskap hos barn med kongenital binjurebarkshyperplasi.

Hej Kerstin! Du är docent vid Karolinska Institutet och specialistsjuksköterska på Barnendokrinmottagningen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna. Hur ser ditt arbete ut?

– Kliniskt jobbar jag i DSD-teamet (disorder of sex development), där barn med medfödd binjurebarkshyperplasi (CAH) ingår. Vi följer barnen under hela deras uppväxt med regelbundna provtagningar och mätningar. Vi lägger även stor vikt att utbilda patienterna och deras familjer om betydelsen av följsamhet till behandling eftersom CAH kräver medicinering tre gånger per dag för en normal tillväxt och utveckling.  En annan viktig del av undervisningen är behandling och egenvård vid akuta sjukdomstillstånd.    

– Idag forskar jag 50 % av min tid och är involverad i ett flertal pågående studier där vi bland annat studerar livskvalité och beteenden hos flickor och kvinnor med CAH. Sjukdomen orsakar, utöver brist på kortisol, en ökad produktion av manliga könshormoner vilket kan leda till en virilsering och potentiellt påverka det könsspecifika beteendet.

Hur kom det sig att du började forska?

– Min forskningskarriär startade efter närmare 20 år i yrket och två specialistkompetenser inom anestesi och barnsjukvård. När jag började på en barnmottagning Huddinge träffade jag barn med fetma och insåg att det var svårt att hitta kärl vid provtagning. För att underlätta och minska stresspåslaget ville jag studera lustgasbehandling och jämföra det med andra behandlingsmetoder vid PVK-sättning – och det blev min avhandling.

Vad blev till slut resultatet?

– Det var väldigt positivt. Eftersom lustgasen vidgar kärlen var det lättare att hitta dem och barnen skattade upplevelsen mycket högre. Genom flera delstudier kunde jag också visa att lustgasen inte påverkade analysresultaten för till exempel stresshormoner och att halten av lustgas i rummet var låga.

– Avhandlingen bidrog till införandet av lustgasbehandling i öppenvården och administreras idag av barnsjuksköterskor med kompetens av lustgasbehandling. Att mina resultat bidrog till detta är jag stolt över.

Har dina andra resultat implementerats?

– Det är viktigt att patienten själv har god kunskap om och betydelsen av följsamhet till behandling vid olika situationer, speciellt vid diagnoser som CAH. Jag har därför arbetat mycket med följsamhet och egenvård och tack vare forskningen har både patienters och föräldrars kunskap om sjukdomen och egenvård vid akuta situationer ökat.

– Vi har till exempel implementerat en kortisonskola på kliniken och under pandemin gjorde vi även en webbaserad version som alltid är tillgänglig på karolinska.se.

Vad betyder forskningen för dig?

– Jättemycket!  Det känns betydelsefullt att vi har kunnat förbättrat egenvården och även visat att våra patienter har en relativt bra följsamhet till sin behandling när de ska överföras till vuxenvården. Min forskning har också utvecklat mig som person då jag får energi av att hitta lösningar, skriva och jobba med handledning, undervisning och statistik. 

Vad är roligast att jobba med när det gäller just forskning?

– Jag arbetar gärna med klinisk forskning där tekniska, medicinska-  och omvårdnadsfrågeställningar ingår och använder oftast en kvantitativ metod.  I min kliniska forskning ingår olika mätbara frågeställningar som ofta går in i varandra.  Jag ser heller inget hinder för att läkare även ska kunna forska inom samma kliniska område där omvårdnadsfrågor ingår.

Har du några tips till sjuksköterskor som vill ta sig an mer medicinsk forskning?

– Allt handlar till slut om kunskap, så läs på, läs på och läs på! När jag började forska om CAH kunde jag knappt någonting om sjukdomen, men att vara påläst är väldigt viktigt för att kunna undervisa patienten om sjukdomen och förklara vikten av att följa behandlingen. Och är du osäker på om det ska kallas för medicinsk forskning eller omvårdnadsforskning – säg klinisk forskning. För det är ju det vi alla gör!

 

Snabba fakta

Namn: Kerstin Ekbom
Anställd som: Specialistsjuksköterska vid ME Högspecialiserad barnmedicin 2
Akademisk titel: Docent
Grundutbildning: Sjuksköterskeexamen 1978 vid Vårdhögskolan Sundsvall samt specialistsjuksköterska IVA och Anestesi 1985 och specialistsjuksköterska Barn & Ungdom 2005 vid Karolinska Institutet.
Doktorsexamen: 2011 inom vårdvetenskap och pediatrik, Karolinska Institutet

Tema Forskarliv

Det finns nästan lika många vägar in i forskningsvärlden som det gör medarbetare. Allas historia och bakgrund är olika men någonstans finns en gemensam drivkraft om att ständigt utveckla sjukvården och hjälpa såväl dagens som morgondagens patienter. Temat Forskarliv beskriver hur man på olika sätt kan arbeta med forskning och hur man tar det första klivet in i forskningsvärlden.

Hur kan du bidra till forskningen?

Karriärtrappa och finansiering för forskare