Barnläkarundersökning av nyfödd

Så här kan en barnläkarundersökning av nyfödd gå till

Vid undersökningen är barnet naken men har till en början sin blöja på. Barnet ligger på ett undersökningsbord.

Barnläkaren:

• tittar på barnets hud och undersöker eventuella utslag.
• observerar hur barnet beter sig och hur barnet rör sig spontant.
• tittar med ögonspegel i barnets ögon och lyser med en lampa för att se att barnets lins är genomlysbar.
• undersöker barnets hjärta och använder ett stetoskop för att lyssna på hjärta och lungor. Detta görs för att upptäcka eventuella blåsljud på hjärtat, vilket kan vara normalt de första levnadsdagarna.
• observerar hur barnet andas och att andningen sker utan ansträngning
• undersöker barnets huvudform och känner över fontanellerna.
• tittar även på barnets ansikte, näsa och öron för att se att allt är normalt.
• känner över barnets nyckelben för att kontrollera att de är hela.
• känner försiktigt på barnets mage.
• tittar på naveln och att huden runt om ser fin ut.
• känner på barnets pulsar i ljumskarna.
• tittar på barnets könsorgan och anus. På pojkar kontrolleras att testiklarna sitter i pungen.
• undersöker barnets höfter för att se efter om de är stabila. En del barn kan födas med instabila höfter som kan upptäckas vid undersökningen.
• känner med ett finger i barnets gom och letar efter eventuell gomspalt. Därefter används en spatel på tungan och läakren lyser med ficklampa för att kunna se ordentligt i gommen. Samtidigt testas barnets sugreflex.
• undersöker också barnets reflexer. Mororeflexen som också kallas omfamningsreflexen eller fallreflexen testas. Barnet slår då plötsligt ut med armarna när barnläkaren gör det testet. Därefter kontrolleras barnet grip- och fotreflexer.
• tittar över barnets rygg och känner så att den är rak.
• kontrollerar att barnet har god muskelstyrka och att barnet kan hålla upp sitt huvud.

"På Karolinska kan undersökningen göras av en specialiserad barnmorska om familjen går hem inom 24 timmar från barnets födelse"