Karolinska Bäckenbottencentrum

Bäckenbottencentrum Karolinska är ett specialistcentrum för komplicerade funktionella tillstånd i lilla bäckenet, det vill säga nedre urinvägar, bäckenbotten, gynekologiska organ och tarm. Orsaker till funktionella rubbningar kan vara bäckenbottenskada efter förlossning, neurologiska sjukdomar, tarmsjukdomar eller prostatasjukdom. Patienter som är aktuella för Bäckenbottencentrum Karolinska har ofta besvär från både tarm och blåsa ibland i kombination med smärta och sexuella problem.

För att komma till Karolinska Bäckenbottencentrum som är ett specialistcentrum kräver vi remiss som föregåtts av utredning i primärvården. Egenremiss är också möjlig men väntetiden är då längre. Vårt team arbetar multidisciplinärt och har tillgång till representanter för gynekologi, proktologi, gastroenterologi, urologi, uroterapi, tarmterapi, sexologi, fysioterapi och psykoterapi.

Ingrepp som utförs på Karolinska Bäckenbottencentrum

Ansträngningsurinläckage

Har du svårt att hålla urinen när du exempelvis nyser, skrattar eller hoppar klassas detta som ansträngningsrelaterad urininkontinens. Det beror oftast på att bäckenbotten runt urinrörets upphängning har försvagats i samband med graviditet och förlossning.

Bulkamidbehandling 
Bulkamid är en trögflytande vätska som används för att behandla kvinnor med ansträngningsläckage. Urinröret bedövas med gel och en cystoskopi (en undersökning där ett tunt rör med en kamera i änden förs in via urinröret till urinblåsan) utförs. Bulkamiden sprutas in i urinrörets vägg nära blåsan och förbättrar stödet för urinrör och blåshals. Kliniska studier visar minst 50% förbättring i både läckagemängd- och tillfällen. Behandlingen kan upprepas en gång vid behov.

TVT - inkontinensslynga
I lokalbedövning eller narkos öppnas slidans slemhinna längs urinröret. Ett tunt plastband läggs löst runt urinröret, upp under blygdbenet och förser urinrör och blåshals med extra stöd vid ökad belastning som exempelvis  hosta. Slemhinnan i slidan sys och utgångshålen ovanför blygdbenet limmas.

Abdominell kolposuspension (Burch-operation)
Detta ingrepp kan göras laparoskopiskt (titthållsoperation) eller via ett buksnitt. Målet är att inifrån upptill i buken hänga upp och stabilisera urinröret och blåshalsen via stygn som fäst mot bäckenbenet. 

Framfallsoperation

Vid framfall buktar slidans fram- och/eller bakvägg, eller livmodertappen, ned i slidan eller kommer utanför slidmynningen. Framfall beror på att de muskler och stödjevävnader som håller upp livmodern och slidväggarna har försvagats av till exempel graviditet och förlossning eller på grund av en ärftlighet för svag bindväv. Operation av framfall görs när annan behandling inte fungerat eller inte givit tillräcklig symptomlindring. Ingreppet går ut på att förstärka bindväven som stöttar slidväggarna.

Mellangårdsrekonstruktion (Perineorafi)
Vid vaginal förlossning uppstår ofta olika former av bristningar i slidan och mellangården. Oftast kan bristningarna åtgärdas i direkt anslutning till förlossningen men kan komma att läka bristfälligt eller med ärr. De kan då ofta ge besvär i form av exempelvis vidhetskänsla, tarmtömningsbesvär eller samlagssmärta. Då kan det bli aktuellt med en mellangårdsrekonstruktion. Ingreppet går ut på att rekonstruera anatomin i området genom att återskapa förbindelsen mellan muskelfästen och bindvävsstrukturer i området.

Vad händer vid läkarbesöket?

Det första besöket hos läkaren går ut på att samla information om dina besvär och hur de påverkar dig.

Genom remissen vet vi oftast mycket om din hälsohistoria och de besvär du söker vård för på Karolinska Bäckenbottencentrum. Vi börjar besöket med att gå igenom informationen så att vi får en aktuell bild av din situation

Varför är samtalet viktigt?
Bäckenbottenbesvär hos kvinnor kan uppkomma efter graviditet och förlossning och kan visa sig på många olika, ofta kombinerade sätt. De påverkas också av många olika faktorer i din vardag och ger sig uttryck både fysiskt och psykiskt. Besvären kan hänga ihop med varandra. Samtalet blir också en möjlighet för dig att berätta om hur de påverkar din vardag. Det är viktigt att få en ordentlig bild av din hälsohistoria och dina besvär för att kunna rikta in undersökningen och eventuella behandlingsförslag rätt.


Gynekologisk undersökning
Den gynekologiska undersökningen går ut på att bedöma bäckenbottens muskler och stödjevävnader funktionellt. Du undersöks i gynstol. Vi undersöker slidan och ändtarmen för att bedöma de djupare musklerna  i bäckenbotten och de ytligare i mellangården och kring ändtarmsöppningen.

Bäckenbottenultraljud
Vi kan även komma att undersöka din bäckenbotten med två- och tredimensionellt ultraljud. Den tredimensionella undersökningen görs via en ultraljudsstav som förs in i slidan eller analkanalen och tar ca 1–2 minuter per inspelning. Bilderna tolkas sedan och du får besked om vad undersökningen visat på en gång.

Efter undersökningen
Vi går igenom undersökningsresultaten och vid behov går vi även igenom ultraljudsbilderna på vår ultraljudsrond där flera kollegor i vårt multidisciplinära team deltar. Du får ett samlat utlåtande enligt överenskommelse med den läkare du träffat vid mottagningsbesöket.  Du har tillgång till mottagningsanteckningen via 1177.se 2-3 veckor efter besöket.

Vad händer hos bäckenbottenbarnmorska?

Besöket inleds med att du får berätta om dina symtom från bäckenbotten och hur dessa påverkar dig. Om du nyligen har fött barn går vi även igenom din förlossning och samtalar om förlossningsupplevelsen. Om du har fött barn i en annan region får du gärna ta med dig din förlossningsjournal till besöket.

Vid besöket utförs en gynekologisk undersökning för att bedöma bäckenbotten, detta görs både vaginalt och analt. Vid behov utförs ultraljud av bäckenbotten, bilderna granskas av läkare och du får återkoppling per telefon. Många symtom som kommer från bäckenbotten förbättras spontant under första året efter förlossningen. Det finns mycket man själv kan påverka under första året, till exempel med avslappningsövningar och bäckenbottenträning.

Vad händer hos sexolog och kurator?

Hos sexologen
Sexualiteten är viktig och hänger samman med både fysisk och psykisk hälsa. När vi blir sjuka, skadade eller genomgår en kris kan sexualiteten påverkas. Då kan man behöva stöd i att hitta en sexualitet som fungerar.

Sexologen betraktar sexualitet utifrån ett bio-psyko-socialt perspektiv. Det innebär att det är många olika delar som påverkar sexualiteten som man måste ta hänsyn till, dels kroppen och hur den fungerar, men även hur våra tankar och känslor kring sexualitet ser ut. För många är sexualiteten något privat; ändå påverkas vår sexualitet mycket av normer och förväntningar som kommer från omgivningen.

Patienter med besvär relaterade till förlossning kan behöva stöd i att hitta tillbaka till sin kropp och sexualitet igen. Man kan besväras av problem från blåsa/tarm som kan kännas skamfullt, kanske har sexlusten försvunnit eller så har man smärtproblematik.

Sexologen börjar med att ta reda på vad som blir svårt för just dig när det kommer till sexualitet och därefter görs en individuell plan över vilket stöd som behövs.

Sexologen gör inga fysiska undersökningar, utan stödet bygger på information, rådgivning och KBT (kognitiv beteendeterapi). Hemuppgifter är en viktig del av behandlingen.

Sexologen finns på B79. Även videobesök eller telefonbesök erbjuds.

Hos kuratorn
Kuratorn kan erbjuda stödjande samtal vid behov. Att få prata med någon utomstående med insikt om ens besvär kan ibland vara nödvändigt för att hantera livssituationen. Det kan handla om att sätta ord på tankar och känslor eller hitta verktyg för att hantera det som känns svårt. Kuratorn kan även finnas med och stötta upp före/efter operation om ett sådant behov finns.

Kuratorn finns på C2:64. Även videobesök eller telefonbesök erbjuds.

Vad händer hos uroterapeuten?

Det första besöket hos uroterapeut går ut på att samla information om dina besvär och hur de påverkar dig.

Inför besöket har du blivit uppmanad att mäta dina urinmängder under ett par dygn, ofta också hur mycket vätska du får i dig. Du har även fått ett frågeformulär att fylla i. Vid besöket går vi igenom och sammanställer dina uppgifter.

Varför är urinmätningen viktig?

Vanligt är att kissa mellan 1,2 – 2 liter per dygn fördelat på 4 - 8 tillfällen, ibland någon gång på natten. Varje portion brukar vara mellan 2 - 4 dl med den största mängden på morgonen. Genom din urinmätning kan urinblåsans funktion delvis utvärderas och ge ledtrådar till vilken typ av besvär du har samt val av behandling. Urinmätningen är nödvändig för ett bra omhändertagande. Hur mycket vätska du får i dig jämförs med mängden urin och när du tömmer blåsan.

Läckage

Söker du för urinläckage behöver du ibland göra en läckagemätning då du väger dina skydd. Läckagets storlek är svårt att skatta genom upplevelse men viktigt vid diskussion om inkontinensskydd. I utredningen kan också ingå ett så kallat provokationstest, det innebär att du med påfylld blåsa får anstränga dig fysiskt enligt en struktererad mall. Både läckagemätning och provokationstest är underlag när behandling diskuteras.

Blåstömning

”Undvik att tömma blåsan i cirka två timmar inför besöket”, varför då? Vid blåstömning ska urinblåsan tömmas helt, eller nästan helt när man är kissnödig. Ibland kan besvär bero på att det inte fungerar. Vi gör därför en mätning med ultraljud över urinblåsan efter att du fått kissa på vanligt sätt.

Samtal

Besvär från urinvägar och tarm kan visa sig på många sätt och även hänga ihop. Med hjälp av uroterapeuten kartlägger du din situation och får tillfälle att tala om hur besvären påverkar din tillvaro. Du får ofta råd och rekommendationer för att förbättra urin- och eller tarmfunktionen.

Efter besöket hos uroterapeut får du en läkartid. Ibland rekommenderar vi behandling hos uroterapeut eller träning hos fysioterapeut i första hand.

Kontakt

För kontakt med Karolinska Bäckenbottencentrum kan du vända dig via Gynekologiska mottagningen, Urologmottagningen eller via 1177 E-tjänster (www.1177.se).

Observera att från och med den första december 2022 kommer vår mottagning gå över till att använda appen Alltid öppets e-tjänster för digital vård. Som förberedelse behöver du ladda ner appen Alltid öppet där du laddar ner appar till din telefon.