NHV Rekonstruktiv IBD-kirurgi

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) omfattar framför allt ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Sjukdomarna är långvariga och kan påverka både tarmen och livet i stort. Målet med behandlingen är att minska inflammationen, lindra symtom, förebygga komplikationer och ge så god livskvalitet som möjligt.

Behandlingen anpassas efter vilken typ av IBD man har, hur aktiv sjukdomen är och hur man har svarat på tidigare behandlingar. Många patienter behandlas med läkemedel som dämpar inflammationen och immunförsvaret. Under senare år har antalet effektiva läkemedel ökat betydligt, vilket innebär att det idag finns flera olika behandlingsalternativ.

För vissa patienter är kirurgi en viktig del av behandlingen. Vid ulcerös kolit kan operation bli aktuell om läkemedelsbehandlingen inte ger tillräcklig effekt, vid ett svårt akut skov eller om det finns cancer eller cellförändringar som innebär en ökad risk för cancer. Vid operation tas tjocktarmen bort. Därefter finns olika alternativ för hur tarmen kan rekonstrueras.

Efter att tjocktarmen har tagits bort finns olika alternativ för hur tarmen kan kopplas eller läggas om. Vilket alternativ som är lämpligt beror bland annat på sjukdomens utbredning, hur ändtarmen mår och patientens egna önskemål och förutsättningar.

Ett annat alternativ är bäckenreservoar (IPAA, ofta kallad J-pouch). Då tas både tjocktarmen och ändtarmen bort, men analkanalen och slutmusklerna bevaras. Den nedersta delen av tunntarmen viks och formas till en liten reservoar som placeras i bäckenet och kopplas till analkanalen. Reservoaren fungerar som ett nytt lager för tarminnehållet och gör det möjligt att tömma tarmen den vanliga vägen. Efter operationen har man vanligtvis 4-6 tarmtömningar per dygn och avföringen är lösare än hos personer med en intakt tjocktarm. Inflammation i reservoaren, så kallad pouchit, kan förekomma men kan oftast behandlas bort.

För vissa patienter kan ileorektal anastomos (IRA) vara ett alternativ. Vid IRA tas tjocktarmen bort medan ändtarmen bevaras. Tunntarmen kopplas direkt till den kvarvarande ändtarmen och avföringen passerar därefter den vanliga vägen. Fördelen är att ändtarmen och dess normala funktion bevaras och att operationen är mindre omfattande än en bäckenreservoaroperation. Eftersom den kvarvarande ändtarmen fortfarande kan drabbas av inflammation behöver den följas regelbundet. Om man inte är nöjd med hur IRAn fungerar så kan man göra en ny operation och skapa en bäckenreservoar.

För de som inte önskar rekonstruktiv kirurgi kan man välja en permanent stomi (ileostomi), där tunntarmen leds ut genom en öppning på bukväggen och tarminnehållet samlas upp i en stomipåse. 

Ytterligare ett alternativ är kontinent ileostomi, så kallat en Kocksreservoar, denna operation görs ej på Karolinska Universitetssjukhuset. Din läkare kan berätta mer om ingreppet om du är intresserad.

Valet mellan stomi, bäckenreservoar och IRA är individuellt. Alternativen skiljer sig åt när det gäller bland annat tarmfunktion, risk för komplikationer, behov av fortsatta kontroller och hur omfattande kirurgi som krävs. Därför är det viktigt att patienten får möjlighet att diskutera alternativen tillsammans med kirurg och gastroenterolog och vara delaktig i beslutet.

Vid Crohns sjukdom kan kirurgi behövas vid exempelvis förträngningar, fistlar, bölder eller när läkemedelsbehandling inte ger tillräcklig effekt. Till skillnad från vid ulcerös kolit kan Crohns sjukdom återkomma i andra delar av tarmen efter en operation. Därför behövs fortsatt uppföljning och ibland läkemedelsbehandling även efter kirurgi.

IBD kan påverka mer än bara symtomen från tarmen. Sjukdomen och behandlingen kan påverka arbete, studier, socialt liv, relationer och psykiskt välbefinnande. Det är därför viktigt att behandlingen inte enbart utvärderas utifrån inflammationen, utan också utifrån hur patienten mår och fungerar i vardagen.

Eftersom det ofta finns flera möjliga behandlingar är delat beslutsfattande en viktig del av IBD-vården. Det innebär att patient och vårdpersonal tillsammans går igenom de olika alternativen och diskuterar deras fördelar och nackdelar. Medicinsk kunskap vägs samman med patientens egna erfarenheter, önskemål och prioriteringar. Målet är att patienten ska få den information och det stöd som behövs för att kunna vara delaktig i beslut om sin behandling.

Även efter kirurgi kan det finnas behov av långsiktig uppföljning. Hur denna ser ut beror på vilken sjukdom och vilken operation man har genomgått. Uppföljningen kan bland annat handla om tarmfunktion, stomi eller bäckenreservoar, nutrition, livskvalitet och behov av ytterligare behandling. Målet är att uppnå ett så bra och hållbart resultat som möjligt, både medicinskt och i vardagen.

Telefonnummer: 08-123 740 60

Telefontider öppettider
Måndag
08.30–11.00
Tisdag
08.30–11.00
Onsdag
08.30–11.00
Torsdag
08.30–11.00
Fredag
08.30–11.00
Lördag
Stängt
Söndag
Stängt

Växeltelefon
08-123 700 00

Öppettider
Måndag
08.00–16.00
Tisdag
08.00–16.00
Onsdag
08.00–16.00
Torsdag
08.00–16.00
Fredag
08.00–12.00
Lördag
Stängt
Söndag
Stängt

Besöksadress:
Eugeniavägen 3, Solna
Län, kommun:
Stockholms län, Solna
Postadress:
Eugeniavägen 3, 171 76 STOCKHOLM

På Karolinska har vi ett stort forskningsengagemang och bedriver akademiska studier inom klinisk, translationell, kvalitativ och epidemiologisk forskning. Forskningen sker i nära samarbete med patienter och forskare, både nationellt och internationellt, med målet att utveckla och förbättra vården för personer med inflammatorisk tarmsjukdom. Här följer några exempel på studier som vi driver.

TRIOCOL 

TRIOCOL undersöker hur patienter med ulcerös kolit upplever och påverkas av olika behandlingsalternativ. Genom att jämföra fortsatt läkemedelsbehandling med kirurgi vill vi öka kunskapen om vilken behandling som passar bäst för olika patienter och hur behandlingsvalet påverkar livskvalitet och hälsa på både kort och lång sikt. Studien leds från Karolinska och genomförs vid ett trettiotal sjukhus runt om i Europa.

 

CRUISE

CRUISE är en internationell studie av patienter som genomgått kirurgi för ulcerös kolit och leds från Karolinska. Studien fokuserar på rekonstruktiv kirurgi och jämför olika kirurgiska alternativ och deras resultat på kort och lång sikt. Målet är att bättre förstå vilken operation som passar bäst för vilken patient och att ge patienter bättre kunskap och förutsättningar att vara delaktiga i valet av behandling.

IBD-SURG

IBD-SURG är en nationell forskningsplattform där information från svenska kvalitetsregister och hälsodataregister används för att studera kirurgisk behandling och långsiktiga utfall vid IBD. Genom att följa stora grupper av patienter över tid kan vi undersöka vilka patienter som behöver kirurgi, när i sjukdomsförloppet kirurgi bör övervägas och vilka faktorer som påverkar resultaten efter en operation. Målet är att utveckla mer individanpassade behandlingsstrategier och förbättra vården före, under och efter kirurgi.

SWIBREG

1177 IBD Mag-tarm

ECCO-IBD

Magtarmförbundet

ILCO

Svensk Gastroenterologisk förening