Njurstensenheten

På Njurstensenheten utreder, behandlar och följer vi upp patienter med njursten och stenar i urinledaren. Vi erbjuder både akut och planerad vård och tar hand om hela vårdkedjan – från diagnos och smärtlindring till behandling och förebyggande insatser.

Vi behandlar både mindre och större stenar och anpassar behandlingen efter stenens storlek, läge och sammansättning samt dina individuella förutsättningar. Målet är att du ska bli fri från dina besvär och minska risken för att nya stenar bildas i framtiden.

På Njurstensenheten vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge kan vi erbjuda

  • Utredning av stenar i njurar och urinledare
  • Akut och planerad avlastning av njuren vid stopp i urinflödet eller infektion
  • Stötvågsbehandling (ESWL)
  • Laserbehandling av sten via urinvägarna (URS/RIRS)
  • Operation för större eller mer komplicerade njurstenar (PCNL)
  • Uppföljning efter behandling
  • Metabol utredning vid återkommande njurstenssjukdom
  • Medicinsk behandling och livsstilsråd för att förebygga nya njurstenar

Nedan listar vi de vanligaste behandlingarna, vad dessa innebär, eventuell förberedelse, vad som händer efter behandlingen, vanliga biverkningar och kort gällande uppföljningen.

Uretärstent

Vad innebär behandlingen?

Ett uretärstent är en tunn, mjuk plastslang som placeras i urinledaren (uretären) mellan njuren och urinblåsan. Stentet hjälper urinen att passera om urinledaren är blockerad av en sten, svullnad eller infektion. Behandlingen används ofta som en tillfällig lösning inför eller efter stenbehandling.

Hur förbereder man sig?

Du får information om eventuella läkemedel som behöver pausas inför ingreppet. I vissa fall behöver du fasta. Inför ingreppet kommer du att få skriftlig information om vad som gäller för just dig.

Efter behandlingen

De flesta kan åka hem samma dag. Många kan leva som vanligt, men det är vanligt att uppleva obehag från stentet den första tiden. Drick gärna minst 1,5–2 liter vätska per dag om du inte fått andra råd från din läkare.

Vanliga biverkningar

Täta urinträngningar
Sveda vid vattenkastning
Smärta i sidan eller ryggen, särskilt vid urinering
Blod i urinen
Obehag från urinblåsan

Uppföljning

Du får information om när stentet ska tas bort. Om stentet ska sitta kvar under en längre tid planeras kontroller för att säkerställa att det fungerar som det ska. Du kommer också att få ett återbesök för byte eller borttagande av stent. Efter stentborttagning kan ytterligare röntgenundersökning eller läkarbesök behövas beroende på den bakomliggande njurstenssjukdomen.

ESWL (stötvågsbehandling)

Vad innebär behandlingen?

ESWL är en skonsam behandling där stötvågor riktas mot njurstenen utifrån kroppen. Stenen delas upp i mindre fragment som sedan kan passera ut naturligt med urinen. Behandlingen sker vanligtvis i öppenvård och tar cirka 45 minuter.

Hur förbereder man sig?

En aktuell röntgenundersökning (lågdos datortomografi) behövs för att lokalisera stenen.
Du får information om eventuell fasta inför behandlingen.
Blodförtunnande läkemedel kan behöva pausas efter läkares ordination.
Du får smärtstillande och avslappnande läkemedel i samband med behandlingen.
Efter behandlingen

Efter behandlingen observeras du under en kortare tid innan hemgång. Du bör dricka rikligt med vätska och gärna vara fysiskt aktiv för att underlätta att stenfragmenten passerar. Du får recept på smärtstillande läkemedel att använda vid behov. På grund av de läkemedel som ges under behandlingen får du inte köra bil samma dag.

Vanliga biverkningar

Blod i urinen under några dagar
Ömhet över behandlingsområdet
Smärta som vid njurstensanfall när stenfragment passerar ut
Tillfälligt obehag vid vattenkastning
Lindrig feber under det första dygnet

Uppföljning

En uppföljande lågdos-datortomografi (CT) av urinvägarna utförs vanligen 4–6 veckor efter avslutad behandling. Undersökningen använder röntgenstrålar för att skapa detaljerade bilder av njurar och urinvägar och är den mest tillförlitliga metoden för att upptäcka kvarvarande stenar eller stenfragment.

Lågdos-CT innebär att undersökningen görs med en lägre stråldos än en vanlig datortomografi samtidigt som bildkvaliteten är tillräcklig för att bedöma behandlingsresultatet. Resultatet bedöms av läkare och ligger till grund för beslut om eventuellt behov av ytterligare behandling eller fortsatt uppföljning.

URS/RIRS (laserbehandling via urinvägarna)

Vad innebär behandlingen?

Vid URS/RIRS förs ett tunt instrument in genom urinröret till urinblåsan och vidare upp i urinledaren eller njuren. Med hjälp av laser sönderdelas stenen i mindre fragment som tas ut under operationen eller får passera ut naturligt med urinen. Ingreppet utförs vanligtvis i narkos och tar cirka 45 till 60 minuter.

Hur förbereder man sig?

Du får information om fasta inför operationen.
Blodprover och urinodling tas före behandlingen.
Eventuell urinvägsinfektion behandlas med antibiotika innan operationen.
Du träffar vid behov narkospersonal inför ingreppet.

Efter behandlingen

De flesta patienter kan gå hem samma dag eller dagen efter operationen. Ofta lämnas ett tillfälligt ureterstent kvar för att underlätta urinflödet från njuren och minska risken för smärta, svullnad eller stopp i urinledaren under dagarna efter ingreppet.

Om ett ureterstent har lagts in får du information om när det ska tas bort och om borttagningen ska ske hemma via stenttråd eller vid ett mottagningsbesök.

Vanliga biverkningar

Blod i urinen
Sveda vid vattenkastning
Täta urinträngningar
Smärta eller obehag från urinledaren
Besvär relaterade till ureterstent
Lätt värk i sidan eller nedre delen av magen
Uppföljning

Om ett ureterstent har lagts in behöver det tas bort efter behandlingen. Detta kan ske på två olika sätt:

Egen stentborttagning: Stentet är försett med en tunn tråd som sticker ut genom urinröret. Du får instruktioner om när och hur stentet ska dras ut hemma. Egen stentborttagning sker vanligtvis 3–7 dagar efter operationen.

Stentborttagning på mottagning: Om stentet saknar tråd tas det bort av en läkare vid ett mottagningsbesök med hjälp av ett cystoskop (en tunt instrument med kamera som förs in genom urinröret till urinblåsan). Detta sker vanligtvis 1–2 veckor efter operationen.

En uppföljande lågdos-datortomografi (CT) av urinvägarna utförs vanligen 4–6 veckor efter avslutad behandling. Undersökningen använder röntgenstrålar för att skapa detaljerade bilder av njurar och urinvägar och är den mest tillförlitliga metoden för att upptäcka kvarvarande stenar eller stenfragment.

Lågdos-CT innebär att undersökningen görs med en lägre stråldos än en vanlig datortomografi samtidigt som bildkvaliteten är tillräcklig för att bedöma behandlingsresultatet. Resultatet bedöms av läkare och ligger till grund för beslut om eventuellt behov av ytterligare behandling eller fortsatt uppföljning.

PCNL (perkutan nefrolitotripsi)

Vad innebär behandlingen?

PCNL används främst för större eller mer komplicerade njurstenar. Under narkos skapas en liten kanal genom huden direkt in till njuren. Genom kanalen förs instrument in för att krossa och ta bort stenen. Operationen tar vanligtvis 1–3 timmar.

Hur förbereder man sig?

Datortomografi eller annan bilddiagnostik görs för operationsplanering.
Blodprover, urinodling och narkosbedömning genomförs före operation.

Eventuell urinvägsinfektion måste behandlas innan operationen.
Du får information om fasta och läkemedel inför ingreppet.

Efter behandlingen

Efter operationen vårdas du vanligtvis på sjukhus i 1–3 dygn. En nefrostomikateter, ett ureterstent eller en urinkateter kan behöva sitta kvar tillfälligt. Om läkningen går som planerat tas dessa bort successivt under vårdtiden eller vid uppföljande besök en vecka efter hemgång.

Vanliga biverkningar

Smärta eller ömhet från operationsområdet
Blod i urinen
Feber eller urinvägsinfektion
Blödning som i vissa fall kräver ytterligare behandling
Trötthet under den första tiden efter operationen
Uppföljning

Om ett ureterstent har lagts in behöver det tas bort efter behandlingen. Detta kan ske på två olika sätt:

Egen stentborttagning: Stentet är försett med en tunn tråd som sticker ut genom urinröret. Du får instruktioner om när och hur stentet ska dras ut hemma. Egen stentborttagning sker vanligtvis 3–7 dagar efter operationen.

Stentborttagning på mottagning: Om stentet saknar tråd tas det bort av en läkare vid ett mottagningsbesök med hjälp av ett cystoskop (en tunt instrument med kamera som förs in genom urinröret till urinblåsan). Detta sker vanligtvis 1–2 veckor efter operationen.

Efter operationen görs vanligtvis en röntgenundersökning under vårdtiden för att bedöma det omedelbara behandlingsresultatet.

En uppföljande lågdos-datortomografi (CT) av urinvägarna utförs vanligen 4–6 veckor efter avslutad behandling. Undersökningen använder röntgenstrålar för att skapa detaljerade bilder av njurar och urinvägar och är den mest tillförlitliga metoden för att upptäcka kvarvarande stenar eller stenfragment.

Lågdos-CT innebär att undersökningen görs med en lägre stråldos än en vanlig datortomografi samtidigt som bildkvaliteten är tillräcklig för att bedöma behandlingsresultatet. Resultatet bedöms av läkare och ligger till grund för beslut om eventuellt behov av ytterligare behandling eller fortsatt uppföljning.

Förebygga nya njurstenar

Vissa patienter har en ökad risk att bilda nya njurstenar och kan därför erbjudas en fördjupad metabol utredning. Det gäller bland annat personer som får sin första njursten i ung ålder, har återkommande stensjukdom, vissa typer av njursten eller särskilda bakomliggande sjukdomar. Metabol utredning görs först efter avslutad behandling av befintliga njurstenar.

Utredningen omfattar vanligtvis en 24-timmars urinsamling där all urin samlas under ett dygn för analys. Undersökningen kompletteras ofta med blodprover och stenanalys. Resultaten används för att identifiera riskfaktorer för stenbildning och ge individuella råd om vätskeintag, kost och eventuell läkemedelsbehandling.

Vi utreder även mer ovanliga orsaker till njursten, såsom cystinuri, primär hyperoxaluri, distal renal tubulär acidos och enterisk hyperoxaluri.

När ska jag kontakta sjukvården?

Kontakta sjukvården eller sök akutmottagning om du får:

  • Feber över 38,5 °C eller frossa
  • Kraftig smärta som inte lindras av ordinerade läkemedel
  • Svårigheter att kissa
  • Kraftig hematuri (blod i urinen) eller blödning ur urinröret
  • Om ett stent har glidit ut

Vid frågor efter din behandling är du välkommen att kontakta Njurstensenheten eller söka råd via 1177.

Webbredaktör: Micaela Goldman

Granskare: Robert Bränström , Verksamhetschef

Uppdaterad: