Astrid Lindgrens barnsjukhus partnerskap stärker barnsjukvård i Uganda – sjukhusdödlighet minskar

Nyhet 2026-10-16

Sedan 2021 pågår ett långsiktigt samarbete mellan Jinja Regional Referral Hospital i Ugandas Busoga-region och Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Partnerskapet syftar till att stärka kvaliteten i barnsjukvården genom ett strukturerat “twinning”-upplägg, där två sjukhus utvecklar vården tillsammans.

Under tre år har 63 medarbetarutbyten genomförts. Teamen har gjort gemensamma kvalitetsgranskningar, byggt utbildningsprogram och stärkt rutiner i kliniskt arbete. En central del är ett train-the-trainer-upplägg där medarbetare i Uganda utbildas till lokala instruktörer och driver fortsatt kompetensutveckling i regionen.

Helena Hildenwall, biträdande överläkare på Barnakuten på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, är koordinator för projektet.

- Det här projektet visar vilken kraft som finns i ett långsiktigt och jämlikt partnerskap där vi lär av varandra. Tillsammans med våra kollegor i Uganda har vi kunnat identifiera konkreta behov, utveckla arbetssätt och bygga lokal kapacitet som kan leva vidare även efter projektets slut. För mig som koordinator är det särskilt glädjande att se hur kunskap och ansvar successivt har blivit en del av de lokala strukturerna. Samtidigt har samarbetet gett oss i Sverige nya perspektiv och kunskaper som är värdefulla även för vår egen verksamhet och bidrar till Astrid Lindgrens barnsjukhus arbete för barns hälsa både lokalt och globalt.

Tydlig minskning av barnadödlighet

Vid projektstart 2020 var sjukhusdödligheten bland inlagda barn i Jinja hög. Bland nyfödda avled 26,4 procent av barnen på neonatalavdelningen. För barn under fem år, utanför neonatalperioden, var dödligheten 3,8 procent.

År 2025 hade siffrorna sjunkit till 21,7 procent för nyfödda och 2,8 procent för barn under fem år. Detta trots att antalet inlagda barn ökade. Forskarna understryker att sambandet inte går att fastställa säkert, men minskningen skedde parallellt med ett omfattande förbättringsarbete inom barnakutsjukvård, neonatalvård, barnneurologi och barnrätt.

Fyra spår: barnakut, neonatalvård, epilepsi och barnrätt

En initial kvalitetsbedömning med Världshälsoorganisationens verktyg för “Quality of Hospital Care” visade på ett stort behov av förbättring, bland annat inom barnakutvård, neonatalvård och barns rättigheter. Utifrån detta formades fyra prioriterade områden:

• Pediatrisk akutsjukvård
• Neonatologi
• Barnneurologi med fokus på epilepsi
• Barns rättigheter i vården

Inom barnakutsjukvården har WHO:s system för triage och akut omhändertagande ETAT+ (Emergency Triage Assessment and Treatment) införts, med syfte att snabbt identifiera svårt sjuka barn och ge tidig stabiliserande behandling. Totalt 228 personer inom barnsjukvården har gått kurs i ETAT+ och 14 nationella ETAT+-instruktörer har utbildats, varav åtta vid Jinja Regional Referral Hospital, och fungerar nu som lokala nyckelpersoner och utbildare.

Neonatalvården har utvecklats med fokus på vård av för tidigt födda och lågviktsbarn. Insatserna omfattar förbättrad infektionsprevention, nutrition, värmereglering, andningsstöd och familjecentrerad omvårdnad. Nästan 100 medarbetare i regionen har deltagit i utbildningar i basal och akut neonatalvård.

Inom barnneurologi har ett epilepsiregister införts för uppföljning av barn med epilepsi. Registret stödjer behandlingsuppföljning och dosjustering och kombineras med utbildningsinsatser för föräldrar, skolpersonal och lokalsamhälle, vilket har bidragit till minskat stigma och bättre vårdsökande.

Barnrättsarbetet har resulterat i fler än 80 utbildade barnrättsambassadörer från sjukhuset, närliggande hälsoenheter och lokala aktörer. De arbetar med barnvänliga vårdmiljöer, barns delaktighet och ökad kunskap om barnkonventionen. Sjukhusmiljön har förbättrats med bland annat dekorativa målningar i korridorer och på fasader, lekmiljöer och en barnrättsvecka där barnen via ett barnparlament fått beskriva hur de vill att deras vårdmiljö ska fungera.

Barnsjukvård i Uganda stärker kunskap i Sverige

Partnerskapet har även påverkat barnsjukvården i Stockholm. Medarbetare från Astrid Lindgrens barnsjukhus har fått fördjupad erfarenhet av vård under hög belastning och begränsade resurser, liksom av tillstånd som är relativt ovanliga i Sverige. Den kunskapen är relevant både för kliniskt arbete och för svensk katastrofberedskap.

Modellen bygger på en tydlig ansvarsfördelning. Teamet i Stockholm har främst arbetat med att ta fram och tolka evidensbaserade riktlinjer, medan teamet i Uganda har haft huvudansvar för att anpassa och genomföra förändringarna i den lokala kontexten.

Studien visar hur ett strukturerat, jämbördigt globalt hälsosamarbete kan bidra till stärkt barnsjukvård, minskad barnadödlighet och långsiktig kapacitetsuppbyggnad – samtidigt som den kliniska kompetensen utvecklas på Karolinska Universitetssjukhuset.