Ökad tillgänglighet på Karolinska Universitetssjukhuset
Som Sveriges största universitetssjukhus bidrar Karolinska Universitetssjukhuset till likvärdig vård med minskade vårdköer och ökad tillgång till högspecialiserad vård, oavsett regiontillhörighet. Här har sjukhuset under flera år arbetat aktivt med att öka tillgängligheten vilket betyder att vi inte bara har kortat väntetiderna och därmed säkrat vården för boende i vår region, vi kan också erbjuda ökad tillgänglighet till specialistvård för hela Sverige.
Karolinska är det sjukhus i landet som har flest uppdrag inom högspecialiserad vård (NHV). Karolinska samarbetar också med flertalet av Sveriges regioner, både inom elektiva (planerade) och akuta patientflöden. Under 2025 tog Karolinska emot 20 989 patienter från andra regioner, vilket motsvarar sex procent av sjukhusets totala antal patienter. Måns Jungner är produktionsdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset.
Vad menar Karolinska med tillgänglig vård?
– Tillgänglighet i det här sammanhanget handlar om trygghet för patienterna. Karolinskas vård ska vara lätt att få om du behöver den, du ska få rätt vård i rätt tid. Men det handlar också om att vi som sjukhus ska vara trovärdiga och fullgöra vårt samhällskontrakt. Vi drivs med en stor summa skattemedel, då ska vi också se till att de nyttjas på ett ansvarsfullt sätt.
Vad är viktigt för att vården ska flyta på bättre, till exempel inom operation?
– En viktig del i framgångarna är att Karolinska har en välutvecklad systematik kring produktionsplanering och resursoptimering, men även att vi följer upp vården på ett bra sätt. Det gäller inte bara inom operation utan sjukhuset eftersträvar datadrivna beslut inom all vård. Att vi jobbar så systematiskt gör det möjligt att optimera såväl bemanning som övriga resurser, hitta flaskhalsar tidigt och hantera dem, säger Måns Jungner och fortsätter:
– År 2025 var även ett år utan större externa påfrestningar, till skillnad mot till exempel pandemiåren. Vi har även kunnat börja skörda frukterna av att sjukhusets första linjens chefer har ett större ansvar för sin produktions- och resursplanering. Det ökar motivationen och ägarskapet och bidrar till ett ansvarsfullt ledarskap.
– Dessutom handlar det om organisationsmognad och om att sjukhuset kontinuerligt har jobbat med ledarskap, medarbetarskap och gemensamma mål under 2025. På alla ledningsnivåer, med början i sjukhusledningen, sker prestigelösa och fruktsamma diskussioner. Det gör att sjukhuset kan öka samarbetet mellan olika verksamheter och få en bättre koordinering av resurser. Runt om på sjukhuset pågår dessutom ett kontinuerligt arbete för att förbättra och förfina arbetssätt.
Ett av alla nya innovativa arbetssätt inom till exempel operation är införande av AI-stöd för operationsplanering. Stödverktyget kan analysera och förutspå tidsåtgång för olika faser av en operation: innan, under och efter ingreppet. Det ger verksamheterna exaktare prognoser, bättre planering av operationssalar och personal, och fungerar som en hjälp för operationsplanerarna.
Fler opereras tidigare
När det gäller väntetid till operation har Karolinska gjort stora framsteg och överträffar Region Stockholms mål.
- I slutet av år 2025 opererades 86 procent av patienterna inom 90 dagar, jämfört med regionens satta mål på 80 procent.
- Operationsverksamheten i Solna har några av landets kortaste väntetider, trots ett mycket högt antal genomförda operationer.
- Öron-, näsa- och hals hade i början av 2025 hela 300 personer som väntat längre än 90 dagar på operation – i december 2025 var siffran nere på 38.
- Inom höftoperation lyckades Karolinska operera fler patienter med höftfraktur inom 24 timmar än det mål som är satt nationellt (81 procent i stället för 75 procent).
- En liknande utveckling har även skett inom det så kallade ablationsflödet för hjärtpatienter, där patienter behandlas för rytmrubbningar i hjärtat eller för solida cancertumörer.
Cancervården i topp nationellt
Ett annat högkvalitativt område är cancervården. Karolinskas väntetider inom flertalet cancerflöden ser bra ut och ligger i topp nationellt, med goda resultat. Bakom siffrorna ligger planering och uppföljning av vården. Visualisering och analys av vårddata finns lättillgängligt så att vården kan följa specifika flöden som är tidsbestämda för de standardiserade vårdförloppen. Avviker någon tidsgräns så lyser det rött i verktyget, vilket ger vården möjlighet att agera i tid.
- LÄNK TILL NYA VÄNTETIDER FÖR CANCER
Snabbare tid till vuxenbesök
När det gäller nybesök har det skett stora förbättringar under 2025 genom uppdaterade arbetssätt och utökad planering. Under verksamhetsåret reducerades antalet patienter som väntat mer än 30 dagar på ett nybesök med 1 700 patienter – från 5 400 till 3 700. Under 2026 är målsättningen att ytterligare öka tillgängligheten med kortare väntetider till nybesök då Karolinska ännu inte helt når fram till de tillgänglighetmål som regionen satt upp.
Digital behandling och KBT för unga med långvarig smärta
Genom bedömningar på distans kan fler patienter få tillgång till Karolinskas expertis. Mottagningarna på sjukhuset kan ge stöd till andra vårdgivare genom till exempel konsultationer, jourlinjer, digitala patientmöten och multidisciplinära konferenser.
I en stor forskningsstudie som medarbetare vid Sektionen för beteendemedicin vid Karolinska universitetssjukhuset står bakom erbjuds ungdomar med långvarig smärta och deras föräldrar en digital behandling var de än bor i landet.
Behandlingen är framtagen av psykologer, fysioterapeuter och läkare och kombinerar smärtutbildning med psykologisk behandling.
För att delta i studien behöver ungdomen anmäla sig själv. Dessutom måste minst en av ungdomens vårdnadshavare anmäla sig och ge sitt samtycke.
Läs mer här: Så jobbar Karolinska för rätt vård i rätt tid.