Teknik och IT i nya sjukhusbyggnaden Solna

Byggnaden innehåller en stor mängd ny informationsteknik, medicinsk teknik och nya lokal- och byggnadslösningar.

Målsättningen är att tekniken ska möjliggöra modern högspecialiserad vård med patienten i fokus, stödja effektiva arbetsflöden och ge en förbättrad arbetsmiljö.

- Sjukhusbyggnaden är en av världens modernaste. Tanken är att använda medicinsk teknik i framkant, för att möjliggöra vårt högspecialiserade uppdrag och ge så bra vård som möjligt. Det gäller i allt från hur vi övervakar patienter till hur vi möjliggör de avancerade operationer som bara kan utföras på Karolinska, säger Nicke Svanvik, utvecklings- och innovationsdirektör.

- Den IT vi infört i den nya sjukhusbyggnaden ska stödja den nya tekniken, ge ny funktionalitet såsom att möjliggöra det tysta sjukhuset genom larm och notifieringar till rätt personer, samt att möjliggöra ytterligare framtida nytta som t ex navigering inomhus för patienter och personal, berättar IT-direktör Anders Jönebratt.

Ny teknik och nya lokallösningar

Några av de nya tekniklösningarna som finns i byggnaden är snabbare larm via digitala larmpaneler, trådlös övervakning av patientens värden så att patienter kan röra sig fritt på sjukhuset, bildskärmslösningar i operationssalarna som möjliggör för kirurger på andra geografiska platser att bidra med expertkunskaper till operationsteamet under pågående operation samt ett nytt sätt att leverera ständigt uppdaterad medicin-teknisk utrustning i verksamheten

Byggnaden är utformad på ett för sjukhus modernt sätt, till exempel med enkelrum. Det ger många fördelar för patienten, exempelvis bättre integritet och hygien med målet att minska vårdrelaterade infektioner, men det ställer också högre krav på att hitta nya tekniklösningar. Enkelrum kräver exempelvis möjlighet till övervakning av patienterna på distans.

Men en driftsättning av känslig, patientnära verksamhet i en ny och högteknologisk miljö innebär naturligtvis risk för problem. En hel del sådana uppstod vid inflytten 2016 och sjukhuset gjorde ett antal insatser för att så fort som möjligt komma till rätta med dem. Karolinskas MT- och IT-organisationer arbetade ihop med leverantörerna, men också med sjukhusets eget tillvägagångssätt inför kommande flyttar.

- 2016 hade vi underskattat komplexiteten i driftsättningen av tekniken. Vi har jobbat hårt med att lära oss från den första flytten och de största problemen är nu lösta och vid flyttarna i våras gick det avsevärt mycket bättre, säger Anders Jönebratt.

I oktober genomförs de sista flyttarna in i den nya sjukhusbyggnaden. Ett stort arbete har lagts på att säkerställa funktionaliteten i tekniken och verksamheterna har bekräftat att tekniken fungerar som den ska. Det finns också reservrutiner som är kända av personalen och en utökad supportorganisation om något skulle hända i samband med inflytt.

Patientsäkerhet styr hur ny teknik införs

Visionen om att nå full funktionalitet på den nya tekniken i huset ligger kvar, men ett försiktigare och stegvist införande av ny teknik har valts, med fokus på patientsäkerhet och en bra arbetsmiljö. Ibland leder det till att gammal teknik installeras tillfälligt som ska fasas ut mot nyare lösningar när de uppfyller sjukhusets krav. Kopplat till detta har ibland temporära reservrutiner införts.

- Patientsäkerheten är det viktigaste och vi tar inga risker. Med några få undantag flyttar vi in på minst den tekniknivå som vi har i de gamla sjukhusbyggnaderna, och höjer nivån när vi känner oss trygga. Och inom vissa områden har vi redan nu en säker ny teknik som ger fördelar i vården från dag 1, säger Nicke Svanvik.

Exempel på åtgärder för att säkerställa en säker driftsättning av ny teknik

  • En rutin för helhetsgodkännande av teknik och utrustning på vårdytorna har tagits fram, som innebär att en kliniskt och en tekniskt funktionsansvarig tillsammans har gått igenom varje vårdyta och säkerställt att all utrustning finns på plats och att den fungerar för avsedd användning.
  • En testmiljö har skapats som förenklar införandet av ny funktionalitet i verksamheten och som möjliggör att alla ändringar är ordentligt testade innan införandet.
  • En etableringsorganisation som ger support till verksamheten efter inflytten har skapats. Där finns personer med mandat och snabba eskaleringsmöjligheter som snabbt kan lösa de eventuella problem som uppkommer efter inflytt.

Exempel på ny teknik i byggnaden

Några av de mål man strävat efter att nå med den nya tekniken är:

  • Den medicintekniska utrustningen och det teknologiska kunnandet på sjukhuset ska vara av högsta standard och möjliggöra förbättrade patientutfall, högspecialiserad vård samt världsledande forskning och utbildning
  • Enkelrum som kan bidra positivt till att minska vårdrelaterade infektioner.
  • Ett "tyst sjukhus" där information och larm endast flödar till dem som behöver den och inte stör andra patienter eller personal.
  • En sjukhusövergripande infrastruktur som möjliggör färre vårdskador, tex att de flesta patienter som skrivs in på sjukhuset kan övervakas med trådlös telemetriutrustning
  • Att data från olika typer av medicinteknisk utrustning kan sammanföras i en unik gemensam leverantöroberoende databas som ger underlag att förbättra den kliniska vården men även forskning och innovation (T5)
  • Att den medicintekniska utrustningen förvaltas centralt och möjliggör att utrustning kan följa med patienter, även mellan avdelningar samt att utrustningen ständigt är uppdaterad och underhållen

Exempel på ny teknik:

  • Snabbare larm

Nya digitala larmpaneler skickar larm snabbare än vad som varit möjligt i de gamla byggnaderna där larm sker via telefonväxeln. Det tar normalt 1 till 1 och en halv minut att ringa in till växeln och kommunicera plats och larmtyp, medan man med larmpanelen skickar detta på någon sekund. På så sätt kortas larmtiden vid ett hjärtstopp eller annan livshotande situation ner, vilket är oerhört värdefullt för att minska patientskaderisken.

Vid de första inflyttarna i november 2016 hade larmpanelerna brister. Dessa brister korrigerades i början av 2017, men några ytterligare justeringar återstår att göra i systemet.

  • Effektivare styrning av patientsignaler och passplanering för personal

Ett nytt system som ska göra att patientsignaler och notifieringar till vårdpersonal skickas direkt till rätt person i den nya byggnaden. Efter tekniska problem 2016 kompletterades den nya teknologin med alla de beprövade lösningar som finns i de gamla byggnaderna, såsom takdisplayer, fasta telefoner och personsökare. Patientsignallösningen är därmed fullt stabil och säkerställer att en patientsignal alltid kan höras och ses av personalen.

Även om systemet nu fungerar finns ytterligare viktiga förbättringar som måste göras avseende de handenheter som hör till systemet och hur man arbetar i dessa. Sjukhusledningen har därför fattat beslut om att vänta med att införa systemet till efter höstens flyttar.

  • Nätverk som möjliggör hög trafik och stor bredd på utrustning och tillämpningar

Nätverket i den nya sjukhusbyggnaden är transportleden för all information som flödar och är designat för att klara den stora bredden av utrustning samt stora volymer av nättrafik med mycket hög tillgänglighet. Nätverket möjliggör också att utrustning och tekniska komponenter kan positionsbestämmas samt att de robottruckar som används för leverans av material kan styras och navigera.

  • Automatisk monitorering av patientens värden

I den nya sjukhusbyggnaden finns ett nytt system för monitorering av patienternas värden (PAMS), som gör det möjligt att tidigt upptäcka försämringar hos inneliggande patienter. Patienters vitala parametrar - som puls, blodtryck, syrgasmättnad, andningsfrekvens och medvetandegrad - kommer att kunna följas kontinuerligt. Idag sker ingen kontinuerlig mätning eller monitorering av patienter utanför sjukhusets intensivvårds-, operations - eller intermediärvårdsavdelningar. Istället mäts patienters vitala parametrar för hand tre gånger per dygn. När alla patienter istället kan monitoreras automatiskt ökar patientsäkerheten.

Sjukhuset har haft problem med stabiliteten i PAMS-systemet. Detta har berott dels på nätverket, dels på PAMS systemlösning. Efter att nätverket stabiliserades i februari 2018 så återstår några problem med PAMS som leverantören Philips och Karolinska nu arbetar för att åtgärda och det finns en handlingsplan som MT och IT kommit överens med den kliniska verksamheten om inför inflytten i oktober.