Klinisk utbildning för högskolestuderande

Du som gör din kliniska utbildning eller praktik på Karolinska Universitetssjukhuset möter dagligen patienter som har behov av högspecialiserad vård. Du får tillgång till kompetens från sjukhusets handledare och medarbetare inom många olika professioner. Det finns ett brett spektrum av vårdområden, varav flera är unika för just Karolinska Universitetssjukhuset.

En del av uppdraget vid Karolinska Universitetssjukhuset är att utbilda. Varje år utbildas tusentals studenter i den kliniska verksamheten.  Den praktiska träningen utgår ifrån olika professioner och öppnar för möjlighet till framtida jobb inom hälso- och sjukvården. Vi ser dig som studerar som blivande medarbetare och kollega.

Sjukhuset tar emot studenter främst från Karolinska Institutet och Röda korsets högskola men även från andra universitet och enskilda högskolor i regionen, nationellt och internationellt. Utbildnings­programmen är både på grund- och avancerad nivå. Våra största grupper av studenter utbildas inom sjuk­sköterske­­programmet och läkarprogrammet.

På sjukhuset är forskning och utbildning väl integrerade med varandra. Det innebär att det finns goda förutsättningar för dig som student att även ta del av de senaste forskningsrönen.

Peer-Learning som handledningsmetod

Vid Karolinska Universitetssjukhuset genomför många olika studentkategorier sin verksamhetsförlagda utbildning s.k. VIL/VFU och totalt hanteras cirka 1200 studenter dagligen. De senaste åren har antalet sjuksköterskestudenter ökat markant och nya pedagogiska modeller är en förutsättning för det ökade uppdraget. Den tidigare handledningsmodellen ”Mäster-Lärling” har nu ersatts med den pedagogiska modellen ”Peer-Learning” där studenterna handleds i par, ett ”lärande mellan två jämbördiga”.

Vi arbetar för hög studentnöjdhet och för hög kvalitet i våra akademiska lärandemiljöer med avsikten att erbjuda studenterna möjligheten att nå uppsatta lärandemål, bli kompetenta, trygga och självständiga. Studenterna erbjuds möjlighet att öva sin förmåga att ge återkoppling och reflektera kring exempelvis omvårdnad, interprofessionell samverkan och evidensbaserat förhållningssätt.  Vid uppgiftsinriktade situationer, som dagligen schemaläggs, sker återkoppling utifrån reflekterande frågor med syfte att erhålla kunskapsutveckling kopplat till aktuella kursmål.

Peer-Learning i Praktiken

Studentavstämning sker kontinuerligt med studentansvariga handledare som ansvarar för att stödja studenterna samt att säkerställa patientsäkerheten. Handledaren identifierar lämpliga, anpassade pedagogiska lärandeaktiviteter vilka ger studenten möjlighet att nå uppsatta lärandemål. De studentansvariga har handledarutbildning för att kunna erbjuda lämpliga metoder för exempelvis reflektion och olika pedagogiska strategier. På så sätt får studenterna möjlighet att nå kursmålen vilka även diskuteras i grupper med reflektion anpassad till flera nivåer. De återkommande reflekterande diskussionerna i kombination med det fortlöpande kunskapsutbytet, det kritiska tänkandet, det fördjupade vårdrelationerna och samarbetet som utgör en naturlig del av utbildningen ökar därmed förutsättningarna för det livslånga lärandet. Enligt Boud m.fl. (2001) kan det vara svårt att uppnå detta med andra pedagogiska metoder.

Fakta om Peer-Learning

Peer-Learning utförs systematiskt, organiserat och strukturerat. Olika aktiviteter-och/eller procedurer genomförs, återkopplas och utvärderas. Identifiering av de inblandandes roller är centralt. Ansvarsfördelningen är tydlig, dvs vem av de två studenterna som har ansvar för en viss aktivitet/patient. Peer-Learning ger studenter möjlighet att uppnå färdigheter och kunskaper parvis genom att de lär av och med varandra, samt hjälper och stödjer varandra att inhämta kunskap (Boud, 1999). Den lärande individen har en jämbördig som stöd. Metoden medför ökad trygghet och utmaningarna upplevs som hanterbara. Studenterna erbjuds att på ett naturligt sätt träna sina förmågor i konkreta situationer, alltså den miljö där deras yrkesutövning faktiskt kommer att ske.

Centralt i Peer-Learning är aktiviteter och interventioner, varvid socialiseringsprocessen sker naturligt. Peer-Learning innebär i förlängningen att studenterna kommer att uppnå sina lärandemål och samtidigt avancerar längre i sin utveckling. Studenterna ges möjlighet att följa patienters förlopp i aktuella vårdmiljöer och kommer in i vårdarbetet snabbare.

I en studie från 2015 framkom att Peer-Learning-aktiviteterna upplevs som stödjande och relevanta för lärande i tre olika kategorier: "A feeling of safety", "A sence of competition" och "The learning experience" (Stenberg & Carlsson). De studerandes upplevelse av säkerhet tydliggjordes för dem när de kände att de lärde sig. Upplevelsen av tillhörighet och därmed trygghet är en bra förutsättning för att kunna tillgodogöra sig kunskap. Syftet med tydlig struktur och innehåll i VFU är att höja kvaliteten och hushålla med tiden för handledning.

Landstingets information för dig som är högskolestudernade

Kontakt

Helena Wegendal, utbildningssamordnare

Telefon: 08-517 798 61

E-post: Helena Wegendal